Kosten kan dämpa farlig inflammation

Åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom, inte bara fettinlagrning i kärlen. Inflammationen känns inte, men ställer till med stor skada i kärlen.

Fram till mitten av 1980-talet ansågs åderförkalkning och hjärtinfarkt enbart bero på fettinlagring i blodkärlen, något som i sin tur antogs orsakas av ett för högt intag av mättat fett.
Idag vet man att sjukdomsutvecklingen beror på att det också pågår en inflammation i blodkärlen. Lena Jonasson, kardiolog och professor vid Linköpings universitet, var en av de forskare som under 80-talet undersökte blodkärl och upptäckte att placken inte bara innehöll kolesterol utan också aktiverade celler från immunförsvaret.

Små plack också farliga
– Placken måste inte täppa till kärlet särskilt mycket för att vara farliga, vilket man trodde förut. Det är graden av inflammation som avgör om placken brister och bildar blodproppar, säger Lena Jonasson. Det har man sett när man studerat mänsklig vävnad.
Den här typen av inflammation känns inte i kroppen men kan påvisas genom olika typer av blodprov, bland annat så kallad högkänslig mätning av CRP.
Graden av inflammation i kroppen påverkas av flera livsstilsfaktorer. Rökare och personer som inte motionerar och sitter mycket stilla har högre nivåer av olika inflammationsmarkörer i blodet. Även stress, övervikt och kostintaget spelar roll för hur mycket inflammatoriska ämnen som bildas i blodet och kärlväggarna.

Läs hela artikeln här >>>

Lite tankar kring socker och cellförändringar

Jag har drabbats av KML, vilket är en kromosomsjukdom. Om jag äter sött såsom snask och annat trivs mina sjuka celler alldeles utmärkt.

Tyvärr mår inte vi som har sjukdomen detsamma. Därför bör jag avhålla mig från sötsaker, snabba kolhydrater och ämnen som lätt kan omvandlas till socker.

Socker ökar insulinproduktionen och förvärrar "mående" för oss med KML ytterligare.

Min tanke är att söka information om LCHF, för att genom att äta denna kost, minska mina insulinpåslag. Kanske då hjälpa min medicin att stoppa philadelfiakromosomens utbredning.

Lite tankar kring socker och cancer av Kostdoktorn och Ann Fernholm:

Cancerceller kan vara beroende av stora mängder blodsocker för att utvecklas. Det visar en studie från förra året som nu utnämnts till en av årets mest spännande:

Ann Fernholms blogg: Redaktörens val: studie som visar cancercellers sockerberoende

Detta betyder förstås inte att låg kolhydratkost botar cancer. Vi har exempelvis alltid en viss mängd socker i blodet, hur lite kolhydrater vi än äter. Men det kan innebära att mindre kolhydrater i maten bromsar cancerutveckling och minskar risken att få cancer.

Säkrare studier behövs för att veta om det stämmer och i så fall hur stark effekten är. Vetenskapens värld på svt play: Fett eller socker – vad är värst?

Naturligtvis blir det rapporter, om resultatet av mina ”övningar” i kostens underbara värld.

IBD ökar starkt – ännu oklart varför

Sammanfattat (Läkartidningen)

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) omfattar ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit. Insjuknandet sker i alla åldrar, men oftast i yngre medelåldern vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom och i övre medelåldern vid mikroskopisk kolit. Incidensen har ökat påtagligt de senaste decennierna, och IBD har blivit mer vanlig i bl a Asien. I Stockholm har incidensen av IBD hos barn och incidensen av Crohns sjukdom bland vuxna ökat reellt. I Sverige har uppskattningsvis 0,5–1 procent av befolkningen IBD.

Ur artikeln:
"Varför inflammatorisk tarmsjukdom har ökat är oklart. Orsaken till IBD är fortfarande okänd. Troligtvis är den multifaktoriell med en kombination av immunologiska, mikrobiella och yttre faktorer, som bidrar till sjukdomsuppkomst hos en predisponerad individ. Förändrade miljöfaktorer kan ha bidragit till det förändrade epidemiologiska mönstret över tid. En möjlig orsak som föreslagits är den s k hygienhypotesen. Med förbättrade sanitära förhållanden och minskad exponering för bakterier i barndomen skulle risken för att senare insjukna i inflammatorisk tarmsjukdom öka.".

Explosiv ökning av tarmsjukdom – varför?

Kronisk myeloisk leukemi

Kronisk myeloisk leukemi kräver som regel behandling i ett tidigt skede för att minska antalet vita blodkroppar. Detta sker numera främst genom behandling med en ny och effektiv terapi kallad TKI (tyrosinkinasinhibitorer), vilken skräddarsytts just för denna sjukdom. Även andra mediciner används.

Målet för behandlingen av kronisk myeloisk leukemi är att ta bort alla celler i blodet och benmärgen som innehåller Philadelphiakromosomen.

I senare stadier av kronisk myeloisk leukemi krävs starkare cellgiftsbehandling av den typ som används vid akut leukemi. Det är svårare att behandla sjukdomen framgångsrikt i det stadiet.

Sök vård

Om du eller ditt barn får följande symtom bör du snarast kontakta din vårdcentral för en undersökning:

Påtaglig blekhet.

Ihållande trötthet.

Allmän sjukdomskänsla.

Lättare än förut till näsblod och blåmärken.

Feber utan infektionssymtom.

Oförklarad viktnedgång.

Buksmärtor.

Kraftiga svettningar.

Svullna lymfkörtlar.

Om du vill veta mer om KML, klicka här >>> Kronisk myeloisk leukemi