måndag 20 maj 2013

Vad är det egentligen vi får i oss när vi äter

Jag funderar ofta över vad vi konsumenter får i oss för sort ämnen när vi äter mat, snask och dricker olika drycker. Läkemedelsverket har då en ganska bra sida. Här under lite text i ämnet. (Bör granskas kritiskt!)

"Hur bedömer man om maten är farlig?  
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.

De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.

Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag. 

Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.

Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".

lördag 18 maj 2013

Inte bara min farfar som håller på att dö

Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet. 

Ett litet utdrag ur texten här:

"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........

............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.

Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se

Är detta verkligen Mitt Sverige?

torsdag 2 maj 2013

Halvfasta kan förlänga livet – så fungerar metoden

Fasta två eller tre dagar i veckan.
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.

Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.

Alternativ 2. 
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.

Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.

 Källa: National institute on aging.

Alternativ -  Fasta dig frisk