Vid varje akutbesök på sjukhus, förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.
Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin sjukdomshistoria för en sekreterare. En undersköterska tar med dig till ett undersökningsrum. Där får du sitta under "en viss tid".
När du har "suttit lämplig tid", kommer en sjuksköterska och undrar över dina problem. När det är avklarat, går sjuksköterskan och letar efter en pluggande AT-läkare som om han har tid, ska besluta om vad som behöver göras.
Efter att sköterskan berättat för AT-läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke. Nu skall det diagnostiseras enligt "diagnostikpärmen". Kanske och i bästa fall, har läkaren gett order om provtagning och liknande.
När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan åter störa den pluggande AT-läkaren för att berätta vad som felas den sjuke. Om nu AT-läkaren hinner lägga undan sina studier, kommer han och förhör dig om det du redan har berättat om - flera gånger.
Om den sjuke har tur, kommer det en erfaren akutläkare i stället för den alltid så upptagne AT-läkaren och ställer samma frågor som sköterskan gjorde för länge sedan. Akutläkaren ställer en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan.
Resumé:
Tänk så mycket enklare det hade varit för alla om den erfarne akutläkaren först hade träffat den sjuke och inom fem minuter ställt en diagnos. Akutläkaren kan sedan och vid behov lämna över till sköterskan för eventuell provtagning eller annan behandling.
Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett sådant förfarande. Framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat mycket tid. Alltså, totalt sett en nationalekonomiskt stor vinst!
Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.
måndag 30 december 2013
söndag 15 december 2013
Vikten av att ha specialister på akuten
Professor Peter Rosen fra USA mener at akuttmedisin må bli egen spesialitet i Norge. – Det er tøv at alle kan jobbe med akuttmedisin, sier han.
När Peter Rosen pratar så lyssnar folket. Just nyss pratade Rosen i Norge om vikten av att ha specialister på akuten, inte driva den med oerfarna underläkare utan handledning och stöd. Just som traditionen av någon otrolig anledning precis gjort genom åren. Jag citerar i artikeln från Dagens Medicin
"Det finnes en oppfatning av at alle kan jobbe med akuttmedisin. Det er tøv. Det krever spesiell trening under veiledning av noen som kan det, og det krever kunnskap. Hvis ikke dette er en spesialitet, så vet ikke jeg hva som er det, sa Rosen."
I USA och flera andra länder har man lärt sig vikten av att ha specialister i frontlinjen, för att sortera in till sjukhuset och ge första stabiliserande åtgärder till akut sjuka patienter - något som skiljer mellan liv och död.
"Nestleder Oddvar Uleberg i Norsk selskap for akuttmedisin mener sykehusene i USA har en helt annen tilnærming til akuttmedisin enn i Norge. Der har de sine flinkeste leger i akuttmottaket, sier Uleberg."
Från Dagens Medicin: "Akuttmedisin bør bli egen spesialitet"
Lyssna gärna på Peter Rosens berättelse om hur akutsjukvården började i USA för 50 år sedan
Sverige och jag väntar med stor förväntan på att vi ska få denna specialitet. Så, tills vidare får vi dras med de föga berikade surrogaten, "Specialist i allmänmedicin" och sjuksköterskans "Röda pärm".
När Peter Rosen pratar så lyssnar folket. Just nyss pratade Rosen i Norge om vikten av att ha specialister på akuten, inte driva den med oerfarna underläkare utan handledning och stöd. Just som traditionen av någon otrolig anledning precis gjort genom åren. Jag citerar i artikeln från Dagens Medicin
"Det finnes en oppfatning av at alle kan jobbe med akuttmedisin. Det er tøv. Det krever spesiell trening under veiledning av noen som kan det, og det krever kunnskap. Hvis ikke dette er en spesialitet, så vet ikke jeg hva som er det, sa Rosen."
I USA och flera andra länder har man lärt sig vikten av att ha specialister i frontlinjen, för att sortera in till sjukhuset och ge första stabiliserande åtgärder till akut sjuka patienter - något som skiljer mellan liv och död.
"Nestleder Oddvar Uleberg i Norsk selskap for akuttmedisin mener sykehusene i USA har en helt annen tilnærming til akuttmedisin enn i Norge. Der har de sine flinkeste leger i akuttmottaket, sier Uleberg."
Från Dagens Medicin: "Akuttmedisin bør bli egen spesialitet"
Lyssna gärna på Peter Rosens berättelse om hur akutsjukvården började i USA för 50 år sedan
Sverige och jag väntar med stor förväntan på att vi ska få denna specialitet. Så, tills vidare får vi dras med de föga berikade surrogaten, "Specialist i allmänmedicin" och sjuksköterskans "Röda pärm".
torsdag 12 december 2013
Svensk sjukvårds enorma ineffektivitet
Jag har ibland följt ett program på tv kallat "Sjukhuset". Vid varje tillfälle förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.
Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin historia för en sjuksköterska. När det är avklarat ska sjuksköterskan leta efter en läkare som ska besluta om vad som behöver göras.
Efter att sköterskan berättat för läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke och utför den av läkaren erhållna uppgiften såsom provtagning och liknande. När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan berätta för läkaren vad som felas.
Om den sjuke nu har en väldigt tur, kommer det en läkare och ställer samma frågar som sköterskan gjorde tidigare, om vad det är för fel på den sjuke. Är läkaren erfaren (ej AT), ställer han en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan.
Resumé:
Tänk så mycket bättre det hade varit om den erfarne läkaren först hade träffat den sjuke och direkt ställt en diagnos. Läkaren lämnar sedan och vid behov över till sköterskan för eventuell provtagning eller vidarebefordran till annan behandling.
Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett slikt förfarande. Men framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat in fantastiskt mycket tid. Alltså en nationalekonomisk vinst, totalt sett!
torsdag 26 september 2013
Arga doktorns arbete för den utstötte
Har tittat på "arga doktorn" och förfäras över svensk sjukvårds indolens!
Vissa läkare borde byta jobb. Troligen, kassörer på något varuhus?! Jag har absolut inget emot kassapersonal. Är tacksam för att de finns.
Därför två aspekter på "kassörer på varuhus". Dels att läkare lär sig umgås med vanliga människor och dels att läkare lär sig att vanliga människor också är människor - trots att de bara är människor.
Jag känner doktorer som är doktorer. Jag känner läkare som är läkare. Jag känner även "läkare" som borde syssla med annat.
Kanske a-kassan borde vara perfekt för dessa "läkare". Att göra inget, men ändå få efter arbetsförhållandena bra betalt. Jag förslår ett Fas3-jobb.
Slutligen - Tack TV för "Arga doktorn". Dålig likväl som god sjukvård behöver belysas idag. Svensk sjukvård behöver ruskas om.
"Arga doktorn" visade som avslutning hur läkare borde fungera. Björn testade att köra en grävmaskin. Han provade på något helt nytt. Tänk om sjukvården hade vågat det. Tänk vad många människor som hade kunnat arbeta och arbeta full tid då.
Vissa läkare borde byta jobb. Troligen, kassörer på något varuhus?! Jag har absolut inget emot kassapersonal. Är tacksam för att de finns.
Därför två aspekter på "kassörer på varuhus". Dels att läkare lär sig umgås med vanliga människor och dels att läkare lär sig att vanliga människor också är människor - trots att de bara är människor.
Jag känner doktorer som är doktorer. Jag känner läkare som är läkare. Jag känner även "läkare" som borde syssla med annat.
Kanske a-kassan borde vara perfekt för dessa "läkare". Att göra inget, men ändå få efter arbetsförhållandena bra betalt. Jag förslår ett Fas3-jobb.
Slutligen - Tack TV för "Arga doktorn". Dålig likväl som god sjukvård behöver belysas idag. Svensk sjukvård behöver ruskas om.
torsdag 29 augusti 2013
Svensk sjukvård behöver en revolution
Jag tittar på arga doktorn på TV1 och förvånas över den svenska sjukvården. Om en människa kommer till en vårdcentral som har "specialister i allmänmedicin", borde inte dessa "specialister" ha kunskap om speciella sjukdomar inom allmänmedicin?
En ung kvinna kommer till en vårdcentral med svår huvudverk och undersöks av en "specialist i allmänmedicin". Denne "specialist" skickar hem kvinnan med smärtstillande medicin. Kvinna återkommer nästa dag med än värre smärtor. Åter skickas hon hem av "specialisten i allmänmedicin".
Nästa dag ligger den unga kvinnan på länssjukhusets intensivvårdavdelning och kämpar för sitt liv. Hon hade blivit drabbad av en stroke! Hon kommer ut från sjukhuset med en halvsidesförlamning och får leva med denna resten av sin tid.
När kvinnan söker rehabilitering får hon behandling av amatörer inom sitt landsting. Naturligtvis skulle landstinget gett kvinnan möjlighet till specialistbehandling när "specialisterna i allmänmedicin" gjort detta fabulösa misstag.
Min undran är varför man som "specialist i allmänmedicin" vägrade den unga kvinnan en remiss till en röntgenavdelning. Den unga kvinnan hade med stor sannolikhet varit besvärsfri idag då. Vid osäkerhet borde "specialisten" skickat kvinna till sjukhuset för undersökning av - en riktig specialist!
Svensk sjukvård behöver en smärre revolution, med början bland inkompetenta politiker. Rensa i röran och låt det sedan spridas nedåt. Sjukvården skall skötas av kompetenta människor för människors bästa. Öppna landstingspolitikernas rigida gränser mellan landstingen.
Hjälp varandra i stället för att som idag, stjälpa varandra. Det har svensk sjukvård råd med idag år 2013.
En ung kvinna kommer till en vårdcentral med svår huvudverk och undersöks av en "specialist i allmänmedicin". Denne "specialist" skickar hem kvinnan med smärtstillande medicin. Kvinna återkommer nästa dag med än värre smärtor. Åter skickas hon hem av "specialisten i allmänmedicin".
Nästa dag ligger den unga kvinnan på länssjukhusets intensivvårdavdelning och kämpar för sitt liv. Hon hade blivit drabbad av en stroke! Hon kommer ut från sjukhuset med en halvsidesförlamning och får leva med denna resten av sin tid.
När kvinnan söker rehabilitering får hon behandling av amatörer inom sitt landsting. Naturligtvis skulle landstinget gett kvinnan möjlighet till specialistbehandling när "specialisterna i allmänmedicin" gjort detta fabulösa misstag.
Min undran är varför man som "specialist i allmänmedicin" vägrade den unga kvinnan en remiss till en röntgenavdelning. Den unga kvinnan hade med stor sannolikhet varit besvärsfri idag då. Vid osäkerhet borde "specialisten" skickat kvinna till sjukhuset för undersökning av - en riktig specialist!
Svensk sjukvård behöver en smärre revolution, med början bland inkompetenta politiker. Rensa i röran och låt det sedan spridas nedåt. Sjukvården skall skötas av kompetenta människor för människors bästa. Öppna landstingspolitikernas rigida gränser mellan landstingen.
Hjälp varandra i stället för att som idag, stjälpa varandra. Det har svensk sjukvård råd med idag år 2013.
fredag 23 augusti 2013
Varför "Specialist i allmänmedicin"
Den som har besökt den öppna och slutna sjukvården har säkert funnit avgörande skillnader mellan våra specialister.
I den öppna sjukvården möter jag "specialister i allmänmedicin"! I den slutna vården möter jag specialister, med olika organ som specialitet. Vem ska man då lita på?
Enligt min erfarenhet, ska man naturligtvis lita på organspecialister. Ingen av kvinna född, kan vara specialist på hela människokroppen. Många dödsfall på grund av allt för sent diagnostiserade allvarliga sjukdomar tyder på det.
Titeln "allmänläkare" borde vara mer trovärdigt än epitetet "specialist" när det gäller allmänmedicin. Socialstyrelsen "tycker" om specialist i allmänmedicin.
Kanske "specialister i allmänmedicin" borde kliva ner från sina piedestaler och bli ödmjuka allmänläkare.
I den öppna sjukvården möter jag "specialister i allmänmedicin"! I den slutna vården möter jag specialister, med olika organ som specialitet. Vem ska man då lita på?
Enligt min erfarenhet, ska man naturligtvis lita på organspecialister. Ingen av kvinna född, kan vara specialist på hela människokroppen. Många dödsfall på grund av allt för sent diagnostiserade allvarliga sjukdomar tyder på det.
Titeln "allmänläkare" borde vara mer trovärdigt än epitetet "specialist" när det gäller allmänmedicin. Socialstyrelsen "tycker" om specialist i allmänmedicin.
Kanske "specialister i allmänmedicin" borde kliva ner från sina piedestaler och bli ödmjuka allmänläkare.
tisdag 20 augusti 2013
Låg funktion hos sköldkörteln
En läkare (endokrinolog) påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandling. Han grundade sina åsikter på fenomenet att sköldkörteln förändras under människans utvecklingsstadier. En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan förmågan att producera hormon är åldersrelaterad och avtar under tidens gång. Följden enligt läkaren blir lägre ämnesomsättning med ökande vikt och frusna extremiteter hos äldre människor.
Vanliga symptom vid låg funktion hos sköldkörteln är bland andra: Trötthet, Allmän olust - Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning - Svullnad runt ögonen – Långsamhet – Apati – Depression – Ineffektivitet - Vanföreställningar - Nedsatta minnesfunktioner - Låg initiativförmåga – Heshet - Djupare röst - Perifera svullnader - Långsam hjärtfunktion.
Behandling av en lågt producerande sköldkörtel, kan ske med en kombination av tyroxin T4 och trijodtyronin T3.
Vanliga symptom vid låg funktion hos sköldkörteln är bland andra: Trötthet, Allmän olust - Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning - Svullnad runt ögonen – Långsamhet – Apati – Depression – Ineffektivitet - Vanföreställningar - Nedsatta minnesfunktioner - Låg initiativförmåga – Heshet - Djupare röst - Perifera svullnader - Långsam hjärtfunktion.
Behandling av en lågt producerande sköldkörtel, kan ske med en kombination av tyroxin T4 och trijodtyronin T3.
onsdag 7 augusti 2013
Apotekstjänst duperar lättlurade politiker!
Det konkursfärdiga Lidingöföretaget Apotekstjänst får 25 miljoner av Region Halland för att överleva. Före detta mackägaren och videofilmuthyraren Gerard Versteegh, har nu vuxit och levererar dosförpackningar för mediciner till sjukvården.
Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.
- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.
Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.
Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?
Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?
Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!
Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.
- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.
Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.
Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?
Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?
Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!
fredag 26 juli 2013
Barnmorskor misstänks fuska i sitt arbete
Jag tittade på Uppdrag granskning i går torsdag. Man berättade om kvinnor i samband med förlossningar. Så gott som alla kvinnor som föder barn vaginalt spricker lite. Ofta är sprickorna så små att de inte ens behöver sys.
Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.
Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?
Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?
Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.
Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.
Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.
Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?
Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?
Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.
Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.
Förlossningsskador misstänks mörkas i journalerna
lördag 13 juli 2013
Sjukvård värd namnet!
Jag undrar om våra läkare i Sverige är finare än andra länders läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?
En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit.
En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit.
Vi kom in i ett väntrum där det satt nio personer. Vi frågade de andra besökande hur man skulle anmäla sig. Sitt ner och vänta sade dom.
Oj oj oj tänkte vi, minst fem, sex timmars väntan. Det strömmade in nya patienter hela tiden. Läkare kom ut och sade, nästa.
Efter ca trettio (30) minuter var det vännens tur. Förvåningen var stor. Läkaren ställde några frågor, lyssnade och klämde. Han hämtade en EKG-apparat, kopplade upp vännen. Efter tio minuter var diagnosen ställd. Vännen fick en spruta och några tabletter med sig hem. Total vistelsetid på sjukhuset ca fyrtio (40) minuter!
Ingen reception, ingen sjuksköterska, ingen transportör eller något annat. Bara läkaren! Jag undrar då om våra läkare i Sverige är finare än danska läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?
"Våra" ministrar för - Hälsa, sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring - bör tänka till här. Det är ett stort svenskt socioekonomiskt problem.
måndag 24 juni 2013
Obehagliga spår följer i en nära anhörigs bortgång
Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........
SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........
.............förhoppningar, rädslor, känslor, styrkor och tillkortakommanden.
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".
SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se
måndag 20 maj 2013
Vad är det egentligen vi får i oss när vi äter
Jag funderar ofta över vad vi konsumenter får i oss för sort ämnen när vi äter mat, snask och dricker olika drycker. Läkemedelsverket har då en ganska bra sida. Här under lite text i ämnet. (Bör granskas kritiskt!)
"Hur bedömer man om maten är farlig?
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.
De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.
Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag.
Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.
Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".
"Hur bedömer man om maten är farlig?
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.
De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.
Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag.
Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.
Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".
lördag 18 maj 2013
Inte bara min farfar som håller på att dö
Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........
............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.
Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se
Är detta verkligen Mitt Sverige?
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........
............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.
Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se
Är detta verkligen Mitt Sverige?
torsdag 2 maj 2013
Halvfasta kan förlänga livet – så fungerar metoden
Fasta två eller tre dagar i veckan.
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.
Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.
Alternativ 2.
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.
Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.
Källa: National institute on aging.
Alternativ - Fasta dig frisk
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.
Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.
Alternativ 2.
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.
Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.
Källa: National institute on aging.
Alternativ - Fasta dig frisk
onsdag 24 april 2013
Risken för att få MRSA i sjukvården är stor
Sjukas säkerhet måste gå före sjukhusanställdes bekvämlighet! Ställ krav på att bli behandlad - med skyddshandskar.
Jag, förvånas ej över den ökande spridningen av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus), då provtagningsrutinerna på sjuhus och vårdcentraler är oacceptabelt ”slappa”. Provtagningarna sker oftast utan skyddshandskar!? Provtagerskan tvättar noga området för instick med sprit. När så nålsticket ska ske, pickar provtagerskan på provtagningskärlet med sitt bara finger – alltså utan skyddshandske.
Det är dags för en förändring av rutinerna för provtagning och blodgivning! Sjukas säkerhet måste gå före sjukhusanställdas bekvämlighet!
Jag, förvånas ej över den ökande spridningen av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus), då provtagningsrutinerna på sjuhus och vårdcentraler är oacceptabelt ”slappa”. Provtagningarna sker oftast utan skyddshandskar!? Provtagerskan tvättar noga området för instick med sprit. När så nålsticket ska ske, pickar provtagerskan på provtagningskärlet med sitt bara finger – alltså utan skyddshandske.
Efter det sticks protagningsnålen direkt in i blodbanan genom det nu kontaminerade området. De stafylokocker labassen hade runt nagelbanden följde sannolikt med nålen in i blodbanan. Det är då ganska troligt att de staffalykocker människan i allmänhet och provtagerskan i synnerhet normalt bär på runt nagelbanden, följer med nålen in i blodbanan.
Vid blodgivning på blodcentraler, arbetar labassen på samma sätt som med blodgivningsförfarandet, alltså utan skyddshandskar. Risken för en allvarlig blodförgiftning är överhängande. Därför borde sjukvården förbättra rutinerna mot bakteriologisk kontaminering. För att förhindra MRSA-smitta.
Särskilt för kunden.
Särskilt för kunden.
Det är dags för en förändring av rutinerna för provtagning och blodgivning! Sjukas säkerhet måste gå före sjukhusanställdas bekvämlighet!
lördag 30 mars 2013
Nya Karolinska sjukhuset
Svensk sjukvård står framför ett avgrundsdjupt stup! Lös ut rigida politiker! Sedan kan vi börja om med en sjukvård som styrs rätt med kompetenta människor.
"Många kliniker och sjukhus drivs i dag av icke vårdpersonal. Ytterst har politiker högst varierande kompetens och besluten blir därefter.
Nya Karolinska sjukhuset har kostat 52 miljarder SEK. När man planerade detta hade man inte konsulterat någon specialist i akutsjukvård. Akutmottagningen planerades att bli en remissmottagning med begränsad kapacitet. Vårdplatserna drogs ned från ca 900 till ca 600 stycken.
Nu börjar man inse att ekvationen inte håller och att man måste använda båda sjukhusen tills en lösning finns tillhanda.".
Läs hela inlägget här och här.
I USA och flera andra länder har man lärt sig vikten av att ha specialister i frontlinjen, för att sortera in till sjukhuset och ge första stabiliserande åtgärder till akut sjuka patienter - något som skiljer mellan liv och död.
Akuttmedisin bør bli egen spesialitet
När Peter Rosen pratar så lyssnar folket.
Lyssna gärna på Peter Rosens berättelse om hur akutsjukvården började i USA för 50 år sedan
onsdag 6 mars 2013
Spansk sjukvård
En dag 2011 fick jag träffa på Spansk sjukvård. Anledningen var att en envis hosta hade drabbat mig.
En gäst med sjukvård i släkten förslog mig att söka läkare. Jag stal då någon timme för besök hos läkare i Vera, den närliggande staden. Läkaren undersökte mig, varvid han satte sig vid datorn och började skriva.
När han var färdig hade jag recept på antibiotika i min hand. Jag förmodar att det var starka grejor för jag fick förhållningsorder att absolut inte "överdosera". Det ska bli intressant att se, eller rättare känna verkan av dessa dunderpreparat.
När han var färdig hade jag recept på antibiotika i min hand. Jag förmodar att det var starka grejor för jag fick förhållningsorder att absolut inte "överdosera". Det ska bli intressant att se, eller rättare känna verkan av dessa dunderpreparat.
Det mest intressanta är min jämförelse mellan Svensk och utländsk sjukvård! I Spanien och Danmark tar en erfaren läkare mot den sjuke och gör en första prioritering!
I Sverige kommer en läkare och undersöker den sjuke, först när det är riktigt allvarligt - i bästa fall. Normalt kommer en "sjuksköterska" med en pärm i handen och försöker ställa en diagnos. Det är i sanning skrämmande.
I Sverige kommer en läkare och undersöker den sjuke, först när det är riktigt allvarligt - i bästa fall. Normalt kommer en "sjuksköterska" med en pärm i handen och försöker ställa en diagnos. Det är i sanning skrämmande.
fredag 22 februari 2013
Månstrålar klara glimma
Denna melodi har jag spelat på dragspel ett otal gånger, när det begav sig. Nyss hörde jag den i en helt ny tappning med Benny Andersson och Tommy Körberg. Knottrorna på armarna ville inte lägga sig.
fredag 15 februari 2013
Viagra en valfråga
Barbro Westerholm (Fp) skrev för något år sedan en artikel om att Viagra borde bli en valfråga. Naturligtvis håller jag med denna kloka kvinna.
Jag träffar på många äldre som blivit behandlade för bland annat prostatacancer. Några har fått borttagit sin prostata, medan andra har blivit behandlade med mer eller mindre effektiva behandlingsformer. Gemensamt för många av de drabbade är att de har blivit impotenta, eller näst intill.
En annan sjukdom som kan påverka potensen negativt är diabetes. Diabetes påverkar blodkärlen som försörjer penis med blod. Då kan man behöva potenshöjande medel, för att öka blodgenomströmningen och då påverka potensen positivt. Naturligtvis finns det fler sjukdomar som kan påverka potensen och därmed livskvaliteten negativt, men jag tar bara upp dessa två vanligaste här.
Sexuell förmåga – livskvalitet, borde vara en rättighet i ett modernt land, som Sverige. Impotens ses som en paria av många politiker i Sverige. Det är skamligt. På grund av det och höga priser, köper män Viagra och liknande preparat på svarta marknaden. Kanske man då bara köper sockerpiller, till en avsevärd kostnad.
Därför bör regeringen påverkas, så att sjukvården genom kontrollerade former (recept), subventionerar potensmedel till behövande män. Potenshöjande medel borde vara en rättighet för sjuka, i ett modernt samhälle. “Viagra” – borde bli en valfråga år 2014.
Vad Viagra är och vad det används för
Kan man köpa äkta manlighet på nätet?
Jämförelse mellan några vanliga potenshöjande medel, för män.
torsdag 14 februari 2013
Choklad och Viagra
Styrbjörn besökte sin 83-årige farfar på ålderdomshemmet. Gubben ser pigg och nyter ut.
- Du verkar va i fin form, farfar. Hur har du det?
- Bara bra, sa den gamle.
- Hur är maten?
- Jättegod. I dag fick vi pannbiff med lök och den var nästan som Huldas.
- Tar de väl hand om dig?
- Jag sköts som ett spädbarn. De unga sköterskorna kan få en att må toppen.
- Hur är det med sömnen då?
- Somnar som en stock. Varje kväll får jag en kopp varm choklad och en Viagra och sen somnar jag in 8 timmar.
Styrbjörn blir en smula konfunderad över gubbens sista svar så han uppsöker avdelningssköterskan.
- Min farfar berättade just att ni ger honom en varm kopp choklad och en Viagra varje kväll. Det kan väl ändå inte vara möjligt?
- Jodå, svarade sköterskan, chokladen gör honom sömnig och Viagran hindrar honom att rulla ur sängen...
- Du verkar va i fin form, farfar. Hur har du det?
- Bara bra, sa den gamle.
- Hur är maten?
- Jättegod. I dag fick vi pannbiff med lök och den var nästan som Huldas.
- Tar de väl hand om dig?
- Jag sköts som ett spädbarn. De unga sköterskorna kan få en att må toppen.
- Hur är det med sömnen då?
- Somnar som en stock. Varje kväll får jag en kopp varm choklad och en Viagra och sen somnar jag in 8 timmar.
Styrbjörn blir en smula konfunderad över gubbens sista svar så han uppsöker avdelningssköterskan.
- Min farfar berättade just att ni ger honom en varm kopp choklad och en Viagra varje kväll. Det kan väl ändå inte vara möjligt?
- Jodå, svarade sköterskan, chokladen gör honom sömnig och Viagran hindrar honom att rulla ur sängen...
måndag 11 februari 2013
Bra i allergi och förkylningstider
Nässjöljning är knepet, när du smittas av förkylningsbaciller.
Du, som jag, som har lätt för att smittas av virus och förkylningsbaciller. Det finns sedan en tid ett bra knep att klara sig från de värsta utbrotten. Nässjöljning är knepet, eller receptet. Sprutan som används finns på de flesta apotek. Även de nya privata apoteken har sprutan. Klicka på denna länk och tag åt dig. För mig fungerar det jättebra.
Denna förfärliga torrhosta
Acetylcystein rekommenderas varmt vid svår torrhosta. Så be din läkare skriva ut medicinen.
Jag möter dagligen folk som går omkring och torrhostar efter en enveten förkylning. Många av torrhostarna och dennes anhöriga, sover dåligt på nätterna på grund av hostan. Tyvärr saknas kunskap om Acetylcystein. Tyvärr meddelar mycket få läkare om denna utmärkta medicin. Naturligtvis är det ingen dundermedicin, men den löser upp segt slem så att hostan blir mindre jobbig. Acetylcystein rekommenderas varmt. Så be din läkare skriva ut medicinen.
söndag 3 februari 2013
Så blir din hjärna bättre
"Välkommen till hjärnåldern. Det är vad många forskare tror om framtiden. Forskningen går raskt framåt och nya områden länkas nu ihop med neurovetenskapen. På sikt kan det förändra synen på oss själva – kanske hela samhället. Och din hjärna kan bli bättre med åren.
Idag vet vi att nya hjärnceller bildas även hos äldre och att kontakten emellan dem, synapserna, är viktiga att hålla igång. För att göra det är det bland annat viktigt att ha kul. Det kan kännas tryggt att gå i invanda banor – men hjärnan behöver lust och utmaning, menar Ekman. Det kan till och med vara så att våra tankar föds i synapserna och att de är vårt medvetandes vagga.".
Läs hela artikeln här >>>
Idag vet vi att nya hjärnceller bildas även hos äldre och att kontakten emellan dem, synapserna, är viktiga att hålla igång. För att göra det är det bland annat viktigt att ha kul. Det kan kännas tryggt att gå i invanda banor – men hjärnan behöver lust och utmaning, menar Ekman. Det kan till och med vara så att våra tankar föds i synapserna och att de är vårt medvetandes vagga.".
Läs hela artikeln här >>>
söndag 27 januari 2013
Döda poeters sällskap
Döda poeters sällskap regisserades av Peter Weir och fick en oväntad Oscar för bästa manuskript. I Sverige väckte filmen stor uppmärksamhet och ledde till en kulturpolitisk debatt om det frihetliga budskapet i filmen.
Filmen visade på farorna med att människor med sina åsikter och sitt beteende avviker för mycket från majoritetens åsikter (sociala normer).
Jag tänker naturligtvis på Region Hallands politikers tänk om och kring O-ringen i Halmstad. Mats Eriksson är inte berömd för att vara poet och här har han tappat greppet fullständigt! Det är ytterst besvärande för oss fritt tänkande i Halmstad.
Filmen visade på farorna med att människor med sina åsikter och sitt beteende avviker för mycket från majoritetens åsikter (sociala normer).
Jag tänker naturligtvis på Region Hallands politikers tänk om och kring O-ringen i Halmstad. Mats Eriksson är inte berömd för att vara poet och här har han tappat greppet fullständigt! Det är ytterst besvärande för oss fritt tänkande i Halmstad.
onsdag 23 januari 2013
Mat till rimlig kostnad
Mat för äldre ska vara sinnlig och till rimlig kostnad. Det sa Curt Persson, PROs ordförande, när han hälsade välkommen till PROs almedals-seminarium om matens kvalitet och matavgifter inom äldreomsorgen.
- Att maten är viktig för äldre råder det inget tvivel om. Den ska vara god, näringsrik och ge en upplevelse för den äldre. Och självklart ska kostnaden vara rimlig för dem som inte har möjlighet att laga sin egen mat.
- Att maten är viktig för äldre råder det inget tvivel om. Den ska vara god, näringsrik och ge en upplevelse för den äldre. Och självklart ska kostnaden vara rimlig för dem som inte har möjlighet att laga sin egen mat.
söndag 20 januari 2013
Funktionsmedicin
Den har en holistisk syn som uppmuntrar till tvärvetenskaplig kunskap och samarbete mellan läkare, tandläkare och olika slags alternativa terapeuter.
"Funktionsmedicin innebär att man försöker återställa funktionen hos organ eller biokemiska processer i kroppen innan obalansen manifesterat sig i en sjukdom.
Funktionsmedicinen (med ursprung i USA omkring 1994) skiljer sig från den traditionella allopatiska medicinen genom att vara orsaksinriktad i stället för symtomdämpande. Den har en holistisk syn som uppmuntrar till tvärvetenskaplig kunskap och samarbete mellan läkare, tandläkare och olika slags alternativa terapeuter.".
Den individuella patienten.
Är du brödberoende
Läs om hur vetet gör dig fet och skada din hälsa!
"Visste du att två brödskivor höjer ditt blodsocker mer än två matskedar socker! Denna nya bok Brödberoende (Optimal förlag, 2012) är en viktig bok i den svenska kostdebatten.Den förklarar varför spannmålsprodukter i allmänhet och vete i synnerhet är negativa för hälsan, sett ur ett brett hälsoperspektiv. Författaren och läkaren William Davis skriver underhållande och pedagogiskt för en allmän publik, och det är även vetenskapliga referenser till varje påstående.".
Läs om hur vetet gör dig fet och skada din hälsa!
tisdag 15 januari 2013
Varje dag - är en speciell dag
En vän till mig öppnade lådan i sin frus byrå och tog fram ett litet paket inslaget i rispapper. Det här sa han, är inget vanligt paket, det är underkläder. Han slängde papperet och tittade på det utsökta sidenet och spetsen. Hon köpte det första gången vi åkte till New York för 8 eller 9 år sedan. Hon använde det aldrig. Hon sparade det till ett ”speciellt” tillfälle. Bra… jag tror detta är rätta tillfället. Han gick fram till sängen och lade det bredvid de andra klädena hon skulle ha på sig på begravningen. Hans fru hade just gått bort. Han vände sig mot mig och sa: spara aldrig någonting till ett speciellt tillfälle, varje dag du lever är ett speciellt tillfälle. Jag tänker fortfarande på dessa ord…de har förändrat mitt liv.
- Nu läser jag mer och städar mindre.
- Jag sätter mig på terrassen och beundrar landskapet utan att tänka på ogräset i trädgården.
- Jag spenderar mer tid med min familj och vänner och mindre tid på att arbeta.
- Jag har förstått att livet måste vara en enhet av erfarenheter att njuta av, inte en överlevnadskurs.
- Jag sparar inget längre.
- Jag använder mina kristallglas varje dag.
- Jag tar på mig min nya kavaj när jag skall till supermarket, om jag har lust.
- Jag sparar inte min bästa parfym för speciella fester, jag använder den varje gång jag har lust.
Uttrycken ”en dag…” och ”en av de här dagarna…” håller på att försvinna ur mitt ordförråd. Om det är värt att se det, lyssna på det eller göra det, vill jag se det, lyssna på det och göra det NU. Jag är inte säker på vad min väns fru gjort om hon visste att hon inte skulle vara här i morgon som vi tar för givet. Jag tror hon hade kontaktat sina familjemedlemmar och sina närmaste vänner. Hon hade kanske ringt några gamla vänner för att be om ursäkt och sluta fred för något gammalt gräl eller meningsskiljaktighet. Jag tänker gärna att hon skulle ha gått ut för at äta Kinamat vilket var hennes favoritmat.
- Det är dessa ogjorda småsaker som stör mig om jag visste att mina timmar vore räknade.
- Det stör mig att jag slutat att träffa goda vänner som jag ”en dag” skulle ta kontakt med.
- Det stör mig att jag inte skriver de brev som jag tänkte skriva ”en av de där dagarna”.
- Det stör mig och gör mig ledsen att jag inte sagt till mina föräldrar, syskon och barn tillräckligt ofta, hur mycket jag älskar dem. Nu försöker jag att inte försena, hålla tillbaka eller spara något som skulle kunna berika våra liv med skratt eller glädje. Och varje dag säger jag till mig själv att idag är en speciell dag….. Varje dag, varje timme, varje minut… är speciell.
- Nu läser jag mer och städar mindre.
- Jag sätter mig på terrassen och beundrar landskapet utan att tänka på ogräset i trädgården.
- Jag spenderar mer tid med min familj och vänner och mindre tid på att arbeta.
- Jag har förstått att livet måste vara en enhet av erfarenheter att njuta av, inte en överlevnadskurs.
- Jag sparar inget längre.
- Jag använder mina kristallglas varje dag.
- Jag tar på mig min nya kavaj när jag skall till supermarket, om jag har lust.
- Jag sparar inte min bästa parfym för speciella fester, jag använder den varje gång jag har lust.
Uttrycken ”en dag…” och ”en av de här dagarna…” håller på att försvinna ur mitt ordförråd. Om det är värt att se det, lyssna på det eller göra det, vill jag se det, lyssna på det och göra det NU. Jag är inte säker på vad min väns fru gjort om hon visste att hon inte skulle vara här i morgon som vi tar för givet. Jag tror hon hade kontaktat sina familjemedlemmar och sina närmaste vänner. Hon hade kanske ringt några gamla vänner för att be om ursäkt och sluta fred för något gammalt gräl eller meningsskiljaktighet. Jag tänker gärna att hon skulle ha gått ut för at äta Kinamat vilket var hennes favoritmat.
- Det är dessa ogjorda småsaker som stör mig om jag visste att mina timmar vore räknade.
- Det stör mig att jag slutat att träffa goda vänner som jag ”en dag” skulle ta kontakt med.
- Det stör mig att jag inte skriver de brev som jag tänkte skriva ”en av de där dagarna”.
- Det stör mig och gör mig ledsen att jag inte sagt till mina föräldrar, syskon och barn tillräckligt ofta, hur mycket jag älskar dem. Nu försöker jag att inte försena, hålla tillbaka eller spara något som skulle kunna berika våra liv med skratt eller glädje. Och varje dag säger jag till mig själv att idag är en speciell dag….. Varje dag, varje timme, varje minut… är speciell.
lördag 12 januari 2013
Om jag fick leva ett liv till
Om jag fick leva ett liv till då skulle jag vilja göra fler misstag.
Jag skulle vilja koppla av mer och vara mjukare, jag skulle vilja vara dummare än jag varit på den här resan.
Jag skulle vilja ta saker och ting mindre allvarligt, jag skulle vilja ta fler chanser, bestiga fler berg och simma i fler sjöar.
Jag skulle vilja äta mer glass och färre bönor.
Jag kommer kanske att ha fler verkliga bekymmer men jag skulle ha färre inbillade.
Jag skulle vilja koppla av mer och vara mjukare, jag skulle vilja vara dummare än jag varit på den här resan.
Jag skulle vilja ta saker och ting mindre allvarligt, jag skulle vilja ta fler chanser, bestiga fler berg och simma i fler sjöar.
Jag skulle vilja äta mer glass och färre bönor.
Jag kommer kanske att ha fler verkliga bekymmer men jag skulle ha färre inbillade.
Ni förstår…
jag är en sån där människa som lever försiktigt och sunt timme efter timme, dag efter dag.
Oh, visst har jag haft mina fina stunder och om jag fick göra om det skulle jag försöka att bara ha stunder.
En stund efter en annan i stället för att leva så många år i förväg.
Jag har varit en sån där person som aldrig går någonstans utan termometer, varmvattensflaska, regnkappa och fallskärm.
Om jag fick leva mitt liv en gång till skulle jag packa mindre i väskan.
Om jag fick leva en gång till skulle jag börja gå barfota tidigare om vårarna och fortsätta med det längre in på höstarna.
Jag skulle dansa mer, åka mer karusell och jag skulle plocka fler tusenskönor.
jag är en sån där människa som lever försiktigt och sunt timme efter timme, dag efter dag.
Oh, visst har jag haft mina fina stunder och om jag fick göra om det skulle jag försöka att bara ha stunder.
En stund efter en annan i stället för att leva så många år i förväg.
Jag har varit en sån där person som aldrig går någonstans utan termometer, varmvattensflaska, regnkappa och fallskärm.
Om jag fick leva mitt liv en gång till skulle jag packa mindre i väskan.
Om jag fick leva en gång till skulle jag börja gå barfota tidigare om vårarna och fortsätta med det längre in på höstarna.
Jag skulle dansa mer, åka mer karusell och jag skulle plocka fler tusenskönor.
Nadine Stair, 85 år, Louisville, Kentucky
fredag 11 januari 2013
Region Halland prioriterar revir framför invånares vård
Verksamhetschef Mats Perkmar i Falkenberg har förstått att alla enheter som är ackrediterade har samma uppdrag, nämligen att ge vård till invånarna.
Hampus bröt nyckelbenet när han cyklade hem från skolan och välte. Ambulansen transporterade Hampus till Falkenbergs vårdcentral, då vårdcentralen har röntgen. När ambulansmännen rullade in Hampus, togs han inte emot där. Hampus tillhör inte den vårdcentralen, sade Anneli Berander!?
Ambulansen tog då det enda riktiga beslutet och körde Hampus till sjukhuset i Halmstad där han blev mottagen, röntgad och fick vård. Något måste vara fel i tänket på Region Halland, Mats Eriksson!
Verksamhetschef Mats Perkmar har förstått vad det handlar om. Perkmar säger: ”Alla vi enheter som är ackrediterade har samma uppdrag, att ge vård till invånarna.”.
Region Hallands invånare, önskar att bossen Mats Eriksson får gå i lära hos Mats Perkmar. För idag verkar det vara viktigare att behålla politiska nämnders revir, än att ge vård till invånarna. Källa e-HP.
Fruktos kan bidra till överätning
Intag av fruktos minskar inte aktiviteten i områden i hjärnan som styr över aptiten, i motsats till intag av glukos, enligt en ny studie i tidskriften Jama.
Resultaten skulle därmed vara nya belägg för att ökad konsumtion av fruktos, genom tillsatt socker i olika matvaror, kan vara en orsak till den ökade förekomsten av fetma.
Läs mer i Dagens Midicin >>>
torsdag 10 januari 2013
Schablonmässiga medicinska gränsvärden
Jag har tidigare påpekat schablonmässiga intervaller vid förskrivning av olika mediciner.
Kvinnan litade på sjukvården och dog
"Patienten var redan vid ankomst i så dåligt tillstånd att man fog borde kunnat anta att det inte gick att reda upp situationen på en vanlig vårdavdelning.
Att det fick dröja fyra timmar innan patienten fick första dosen antibiotika och att avvakta med att överföra patienten till intensivvårdsavdelningen så länge då patienten var i ett tillstånd av septisk chock är inte acceptabelt om man, vilket var fallet, ansåg att patienten hade en botbar sjukdom."
Vem i hela världen kan man lita på?
söndag 6 januari 2013
Massvaccinering är inte svaret
Svineinfluensaen har igjen kommet til landet.
Den belaster helsevesenet og preger nyhetsbildet. De som rammes får en plagsom uke og enkelte dør. Det er ingen sensasjon: hvert år dør i størrelsesorden 1000 mennesker av influensa bare i Norge.
Spørsmålet om å la seg vaksinere eller ikke er igjen kommet på dagsorden og meningene er delte og sterke.".
"Svineinfluensaen har igjen kommet til landet.
Smittexpert ber influensasjuka hålla sig borta från jobbet!
lördag 5 januari 2013
Politikers svärd dödar sjuka?
Det är skrämmande när samhällets politiker skär ner på vården och ger så dåliga "order", att sjuka dör.
"Internutredningen pekar även på andra brister som berör rutiner, utbildning och kommunikation.
Ansvarsfördelningen mellan jourläkarna i Halmstad var otydlig, anhöriga till patienten nåddes inte, Halmstads rutiner för ambulanstransporter var inte desamma som Varbergs, intensivvårdspersonalen i Varberg kom inte åt patientens uppgifter i Halmstad via det elektroniska journalsystemet VAS och viktig information journalfördes inte och förmedlades inte på annat sätt mellan sjukhusen.".
Det är skrämmande när samhällets politiker skär ner på vården och ger så dåliga "order", att sjuka dör. Naturligtvis är det politikers brist på grundläggande sjukvårdsutbildning och lek med sitt ekonomiska svärd, som dödar många sjuka människor i onödan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)