onsdag 19 augusti 2020
Vem betalade din uppväxt
En sak jag Samuel Somo verkligen inte kan förstå. Människor som vuxit upp i Sverige och fått allt. Utbildning, vård, meningsfull fritid och möjlighet att bli en fri tänkande individ. Anser nu i vuxen ålder att skatt är stöld? Jag förstår verkligen inte. Vem tror du betalade din uppväxt?
Jag när nu starka funderingar på att ställa upp som kandidat i kommunalvalet 2022. Det är ingen skillnad på politiken nu som när jag var politiker senast. Det är samma hyckleri.
Om jag får för mig att ställa upp i kommande kommunval, vilket parti skulle jag rekommenderas att gå med? Jag har provat med Fp och S, men ansågs inte rumsren då jag hade avvikande (moderna) åsikter.
Uteslutna är redan från början de fascistiska och islamistvänliga Mp och V. De borde ha emigrera till "annat land" för länge sedan. Det finns ingen plats för 1100-talstankar i 21:a århundradet
Det före detta bondepartiet C, vilka tidigare stod ganska nära S, har blivit ett Stureplansparti, där högfärdiga och osunda individer trivs bäst i skock med obrukbara rikemansynglingar. Så C går bort det med.
Det tidigare Folkpartiet, numera Liberalerna, vet inte vilket ben de ska stå på. Nyamko Sabuni förde en sund migrations-politik under alliansens era, men hon byttes bort mot den mesige Ullenhag. Frågan är om L finns efter 2022?
Högerpartiet M var troligen ett stabilt parti med de gamla ledarna. Sedan kom Call B som satt vid makten under en mycket kort period. Tyvärr hann han förstöra en hel del. Apartheidskaparen Fredde R sänkte Sverige till 1800-talsnivå klassmässigt. Uffe K bara är. Undrar när Johan F tar över rodret?
Då har vi S och SD kvar. S hade majoritet med över 50 procent av rösterna. Idag har S splittrats till ett minimum. Många av mina tidigare arbets- och studiekamrater har lämnat S för M och SD. Kanske inte så konstigt då S har allierat sig med Mp och V.
Så att välja ett parti att arbeta med och för idag är inte lätt. Vänner fjärran och nära mig anser att jag ska bilda ett nytt riksdagsparti. Visst har jag haft tankar på det, men efter att ha följt Ian Wachtmeisters och hans lycksökare, är jag inte så benägen att starta ett nytt parti.
Jag får allt göra mina små lovar i S och SD, för att sondera terrängen. Det gäller att kunna påverka med många små nålstick på lämpliga ställen.
Må så tallkott.
onsdag 5 augusti 2020
Test räddade Klas-Håkans liv
(OBS! Ett stulet inlägg. Författaren godkände stölden, då detta måste spridas.)
Jag brukar (brukare?) få PRO:s tidning i brevlådan. I denna tidning, nummer 5 - 2019, finns det ett intressant reportage om prostatacancer.
Artikeln handlar om Klas-Håkans prostatacancer. Som väl var svarade Klas-Håkan ja när primärvårdsläkaren frågade om Klas-Håkan ville gå vidare med ytterligare undersökning. Hans PSA var då 8,9.
Jag lägger in PRO-artikeln här (sid 38).
Prostatacancer är Sverige vanligaste cancersjukdom. Varje år får 10'000 män diagnosen och årligen dör omkring 2'400 i sjukdomen. Tidig upptäckt är avgörande för ökad överlevnad. Precis så var det för Klas-Håkan.
Nu tror vän av ordningen att denna form av cancer bara drabbar äldre. Så är det tyvärr inte, för prostatacancer kan drabba män långt ner i åldrarna. Fast det är mer ovanligt.
Tidigare har man använt en brutal och barbariskt blodig metod för att ta biopsier (prov) på prostatan. Några ålderdomliga sjukhus gör fortfarande på detta horribla sätt. Som en jämförelse: Ett blodigt vävnadsprov (10 stick) kostar ca 5 tusen kronor! En oblodig MR-undersökning (1 stick) kostar ca 3 tusen kronor.
Sedan hösten 2016 är Stockholm3-testet tillgängligt i Stockholm, men kommer snart att finnas ute i övriga landet. Genom att kombinera ett blodprov med magnetkamera, MR, och en ultraljudsundersökning där MR-bilden lagts in, kan diagnostiken förbättras avsevärt.
Med MR går det att se exakt var i prostatan den misstänkta tumören sitter och rikta vävnadsprovet (biopsin) dit. Så istället för tio stick genom ändtarmen in i prostata, räcker det oftast med bara ett stick. Alltså mycket mer humant.
Nytänkande i människans tjänst
Allmän screening för prostata
Så kan du bäst ta hand om din prostata
Om du inte får hjälp med MR-undersökning för att bli rätt behandlad, skall du söka en "second opinion". Det vill säga en annan läkares åsikt.
söndag 2 augusti 2020
De såg det komma – men lät det ske
Inte minst gäller detta dem, vilka inom ramen för vår representativa demokrati, har fått förtroendet att förvalta och leda vår statsmakt och våra offentliga system.
Ta det här med att kommunernas ekonomier nu vacklar på grund av den stora befolkningsökningen på senare tid. Den ökningen är till den absolut största delen betingad av den omfattande flyktinginvandring som har ägt rum under de senaste tio åren.
Grovt beskrivet har kostnadsfördelningen sett ut så här: Staten tar kostnaderna för asylsökande under prövningsprocessen. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd, blir vederbörande kommunmottagen, som termen lyder.
Under två år får den kommunmottagna invandraren en etableringsersättning av staten, samtidigt som det förutsätts att vederbörande skaffar sig egen försörjning.
Också kommunen får diverse etableringsstöd under tiden. Är inte invandraren självförsörjande efter denna period blir vederbörande hänvisad till försörjningsstöd, som socialbidraget numera kallas.
Nivån på försörjningsstödet bestäms av staten, men kommunen står för kostnaden.
Och då vet vi också följande, att till för några år sedan tog det sju år innan ens hälften av en årskull av kommunmottagna flyktingar hade förvärvsarbete. Och då är förvärvsarbete dessutom definierat som att man har en inkomst (eller sjukersättning) som överstiger 1 timmes ersättning i veckan.
Numera skryter regeringen om att denna mediantid (för de som blev kommunmottagna 2013 och 2014) pressats ned till fem år.
Den matematiska uträkningen är sålunda väldig enkel. I det förra fallet: Sju minus två är fem. I det senare fallet: Fem minus två är tre.
Alltså, även om hälften av alla kommunmottagna var fullt självförsörjande efter till och med så kort tid som fem år, så belastar majoriteten av dem kommunens ekonomi för mycket lång tid framåt. Den stora kostnadsposten för kommunerna blir givetvis alla nya invånare, inte minst anhöriginvandring där över 95 procent är undantagna från försörjningskravet, som ska ha kommunal service utan att de genererar motsvarande skatteintäkter.
Staten, som bestämmer flyktingmottagningens omfattning och försörjningsstödets storlek, och samtidigt tvingar kommunerna att ta emot invånare som inte är självförsörjande, spelar alltså Svarte Petter med kommunernas ekonomi. Och det har varit uppenbart från första början. Ty var och en som kan plus och minus, har kunnat räkna ut att en tid efter kommunmottagningen skulle det uppstå hål i kommunernas budgetar, beroende på hur många nyanlända man tog emot.
Systemet har framarbetats av samma partiledningar som dessa kommunala politiker, såväl på den moderata sidan (den tidigare regeringen som inte gjorde något åt systemet) som den socialdemokratiska sidan (den nuvarande regeringen som inte heller har gjort något åt det), som har burit upp och stöttat sina partiledningar.
Alla såg det komma. Nästan alla struntade i det - av Thomas Gür.