Mobbning måste kriminaliseras

Mobbning sätter djupa sår, många blir märkta för livet. Det höjs hela tiden röster för att skydda de som utsätts för mobbning på jobbet, men även på andra ställen i vårt samhälle. Naturligtvis förekommer det även mobbning i skolor och på äldreboenden. Tyvärr är de höjda och ofta politiska rösterna bara fagra tal, för inget händer.

En stark grogrund för mobbning är enligt Arbetsmiljöverket hård konkurrens på arbetsplatserna.

En stark grogrund för mobbning är när ungdomar och äldre människor från olika samhällsklasser har svårt att föra sin talan.

Vanligt är då att mobbaren, chefen, läraren, eleven eller vårdaren, sucsessivt maler ner den mobbades självkänsla.

 

Någon säger: "Han motarbetade alla förslag jag kom med".

Någon annan säger: "Chefen utplånade min arbetsglädje"

Någon tredje säger: "Jag kände mig fruktansvärt ensam".

"Mobbning är ett starkt ord för många. Kanske förstår inte de som mobbar att det verkligen handlar om mobbning. De kanske till exempel säger att det bara är ett bråk. Men i ett bråk är man liksom mer jämnstarka och ungefär lika taskiga mot varandra.".

Mobbning kan också vara när en i gruppen känner att han/hon, finner sig vara underlägsen på grund av att den mobbade har utvecklats i en snabbare takt än den som mobbar. Det kan även gälla chefen och verkar vara en vanlig orsak till att chefen mobbar en anställd. Han/hon känner sig underlägsen den anställde.

Du kan läsa mer här här >>>

och här >>>

och här >>>

 

och här >>>

 

och här >>> Detta är skolverkets sida. Troligtvis var den dåvarande och mycket intressanta informationen inte Politiskt Korrekt (PK) i dagens "mångkulturella samhällsklimat". Skammen vilar över det ovärdiga och overksamma så kallade skolverket.

 

Fler svenskar lever i absolut fattigdom

Det finns en utbredd, osynlig och växande fattigdom i Sverige. Det handlar om en fattigdom som inte enbart är relativ, det vill säga i förhållande till det omgivande samhället. Majoriteten av dem som söker hjälp har svenskt personnummer, skriver Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner.

 

Socialtjänsten hänvisar människor till Stadsmissionen, även när det kommer till sådant som är det offentligas ansvar.

 

Antalet människor i Sverige som lever i djup fattigdom ökar. Systemen till vilka medborgarna sätter sin tilltro krackelerar. Sveriges Stadsmissioners kartläggning av fattigdomsutvecklingen i Sverige, ”Stadens fattiga”, visar att majoriteten av de människor som söker sig till våra organisationer har ett svenskt personnummer och därmed laglig rätt till stöd från det allmänna. Ändå tvingas de be Stadsmissionen om hjälp med en kasse mat eller en varm jacka. Så illa är situationen för många av dem som länge varit beroende av ekonomiskt bistånd eller som fallit mellan stolarna i det land som har världens mest utvecklade välfärdssystem.

------------

I dag, den 17 oktober, på Internationella Fattigdomsdagen, diskuterar vi resultatet av vår kartläggning med Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Vi behöver en öppen reflektion kring fattigdomen i Sverige. Och vi behöver en minister som på ett modigt och banbrytande sätt vågar sätta fokus på de allra fattigaste.

 

Läs hela detta förskräckande reportage >>>

 

Äldre skickas runt i vården när helhetssyn saknas

Vården och omsorgen är två av samhällets viktigaste nyckelfunktioner och behöver möta medborgarnas behov på bästa sätt, med högsta möjliga kunskapsnivå.

Foto: Tomas Oneborg

Samtidigt måste förstås resurserna användas klokt. Sverige har utvecklat en säker och välfunge­rande akutsjukvård, som kommit att rankas som en av världens bästa, med goda resultat inom till exempel hjärt- och cancersjukvården.

Samma sak gäller den ökade tillgängligheten. Både vården och omsorgen arbetar mer kundorienterat och vi kan i allt större utsträckning välja fritt bland vårdcentraler, specialistsjukhus, hemtjänstföretag och äldreboenden.

Det är nu hög tid att ta tag i ett tredje, minst lika viktigt fokusområde – vården av de mest sjuka.

Så här är det i dag:
Patienten får gång på gång ­träffa nya läkare på vårdcentralen. Besöken på akuten är många, liksom inläggningarna på sjukhus. Vid utskrivning beslutar biståndshandläggare om utökad hemtjänst eller korttidsboende, men till­baka i hemmet uppstår nya problem som åter kräver sjukhusvård.

Läs hela debattinlägget här >>>

3–5 procent av den äldre befolkningen är kroniskt sjuka och använder hälften av de samlade sjukvårdsresurserna. Nyligen kom det en grupp flyktingar till Sverige som också utnyttja vår sjukvår. Denna grupp är det helt tyst om.

Tyvärr så verkar inte sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) eller barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) ha speciellt mycket kunskap om ovan beskrivna fenomen. 

Som en liten kommentar, måste jag lyfta på min keps för Åsa Regnér vilken har tagit på sig ett oerhört brett arbetsområde, från vaggan till graven och samtidigt hålla reda på jämställdheten i detta vida spann.

En liten inblick i lokal äldrevård här >>>

Jag utbrister i ett - äntligen!

Akutläkare i Umeå schemaläggs över hela dygnet.
Från och med den 10:e oktober kommer akutläkarna på Norrlands universitetssjukhus i Umeå vara schemalagda på samma sätt som sjuksköterskor och undersköterskor på ett rullande schema dygnet runt. Tidigare har akutmottagningen bemannats av läkare från klinikerna dagtid, medan alla akutläkare jobbat natt.

– Vi har varit rätt unika i Umeå, akutläkarna har uteslutande jobbat natt i 12 år. Vi har arbetat i flera år för att få arbeta dygnet runt, men det har funnits en viss tveksamhet från klinikerna säger Erika Nilsson, akutläkare och medicinsk chef vid Akutsjukvården Västerbotten.

Att det nu blir ett annorlunda arbetssätt är ett beslut från landstingsledningen. För att få schemat att gå ihop har fem läkare anställts, varav två är ST-tjänster. Totalt rör det sig om 15 akutläkare som kommer att arbeta enligt det nya schemat.

– Vi kommer inte att täcka alla jourlinjer initialt utan samarbetar främst mot kirurgen och ortopeden, säger Erika Nilsson.

Jag hoppas att det sprider sig över resten av Sverige. Akutläkare behövs för att sortera och ställa den först diagnosen. Äntligen har man förstått det i Umeå.

Läs hela reportaget här >>>

Den svenska fikakulturen

Jag blir hamnar ofta i bryderier när jag vid tillfällen deltar i olika evenemang. Det beror på den svenska fikakulturen. Man ska fika i tid och otid.

När jag är på möten av något slag, så ska det fikas efter ca 40 minuter. Oftast sitter man då bort 15 till 20 minuter eller mer, plus diskandet av koppar och annat.

Jag tänker då att man efter mötena skulle sätta sig ner och fika. Då kan man i lugn och ro resonera om de klubbade förslagen och planera strategin inför nästa möte.

När jag spelar golf så ska samtliga golfspelare fika efter nio spelade hål. Får man inte fika i tio minuter så blir man störtförbannad. Total tid är då ca 15 minuter.

Det märkliga är att efter avslutat spel så försvinner man som en vind. Då spelare, borde man egentligen fika. För efter nio hål i normalt speltempo är det ingen som behöver äta något.

I Sverige fikar man och diskuterar på banan i all oändlighet i flock. Dessa diskussioner borde man genomföra efter spelets slut. Kanske då i restaurangen, för restaurangens bästa.

Alltså är det min alldeles bestämda uppfattning att man ska fika efter evenemangen i stället för under desamma. Den sociala biten kring evenemangen skulle öka märkbart.