Tala är silver - lyssna är guld

Krönika av Emma Stenström, publicerad i DI 28 maj 2020, 12:08

Det upphör aldrig att förvåna mig hur dåliga vi är på att lyssna. Varför lär vi oss inte det i skolan? Varför utvecklar vi det inte hos chefer och medarbetare? Hos oss själva?

Det går att lära sig lyssna. Med lite övning och några verktyg. Och det kan ge stora effekter. När du når en högre nivå kan till och med det tråkigaste onlinemötet bli intressant.

Jag brukar använda en modell som jag har anpassat från Otto Scharmer vid MIT, både privat och professionellt. Och jag lär alltid ut den till mina studenter, eftersom den är så användbar.

Den går ut på att man kan lyssna på fyra nivåer. Det viktiga är att vara medveten om vilken nivå man befinner sig på, om den är lämplig för situationen och hur man skiftar från en nivå till en annan. Och man kan gärna dela och diskutera den i en arbetsgrupp eller annan relation.

På den första, grundaste nivån, lyssnar vi efter bekräftelse. Vi hör det vi vill höra, det som bekräftar våra idéer eller vad vi tror om någon annan. Där är vi oftast.

Hur många gånger har du till exempel inte suttit i ett möte och tänkt att du har hört allt förut? Att alla bara säger det förväntade? För att inte tala om när du är osams med någon som står dig nära.

Tänk om det beror på ditt eget lyssnande? Tänk om det är du som lyssnar efter bekräftelse, snarare än de som upprepar sig?

Mitt tips är att pröva att skifta nivå och lyssna efter något du inte visste förut. Kanske säger då kollegan något oväntat. Kanske överraskar din man, din fru, din partner, dig.

Den andra nivån handlar om att lyssna efter det du inte vet, efter ny kunskap, och den gör livet mer spännande. Kommer den inte automatiskt, ställ för allt i världen frågor. Det viktiga är att inte fastna i din egen berättelse och enbart lyssna efter bekräftelse på den.

Vill du komma djupare, kan du gå vidare till den tredje nivån: Att lyssna med empati. Då försöker du sätta dig in i den andras perspektiv och förstå motiven bakom. Inte minst kan det vara bra när du pratar med kunder, medarbetare, finansiärer, men även med dina nära.

Vad ligger bakom deras åsikter och beteenden? Vilka är deras behov?

Det empatiska lyssnandet är också en nyckel till att förstå meningsmotståndare. Som socialpsykologen Jonathan Haidt påpekar, är det mest effektiva att försöka förstå vad som ligger bakom argumenten, inte fastna i argumenten i sig. Där kan många av oss bli bättre!

Slutligen, den fjärde och djupaste nivån: det generativa lyssnandet. Där handlar det om att lyssna till vad som behövs för att komma framåt och tillsammans skapa en vision. Vi kan tycka olika, men kan vi lyssna till varandra, värdera olikheter, förstå motiven bakom och skapa en gemensam vision, ja, då har vi kommit långt.

Då är det egentligen bara en sak som fattas och det är att vi också lyssnar till oss själva. Hur låter egentligen du?

Ett superaktuellt ämne idag

Hon blev offer för ett naivt samhälle!

Det var en mulen och småkylig höstdag. Det var måndag och klockan var 11, när två polisbilar kom körande genom det lilla samhället med blåljus och tjutande sirener. De körde in på skolgården och tvärnitade vid skolans gemensamma toalett.

Strax kom två ambulanser tjutande med blåljus. De körde båda in på skolgården. Den ena av ambulanserna blev vinkad fram och stannade framför dörren till den gemensamma toaletten. Den andra ambulansen stannade bakom polisbilarna.

Ambulansmännen tog sina väskor och gick in på toaletten för att undersöka vad som hänt.

Efter en stund kom en av ambulansmännen ut och hämtade ambulansens bår. Han såg mycket ledsen ut, på gränsen till att börja gråta.

Barnen gick omkring och grät och höll om varandra. Lärarna med rödgråtna ögon försökte trösta kollegor och skolbarn.

Polisen spärrade av området och samlade lärare och elever i grupper. Några av poliserna började förhöra lärare och barn. Även poliserna såg ledsna och sorgsna ut.

En fjortonårig flicka hade tagit sitt liv genom att hänga sig på toaletten. Troligen hade hon gjort det direkt när hon kom till skolan, men det var först efter några timmar som man saknade henne på allvar.

En av hennes skolkamrater tyckte det var konstigt att en av toalettdörrarna var låst och att två fötter syntes en bit ovanför golvet när kamraten tittade under kanten på båset.

En vaktmästare tillkallades. Han öppnade dörren och såg förskräckt flickan hänga i ett klätterrep från ett rör i taket.

Hon var mycket intresserad av klättring därför klätterrepet. Hon hade troligen planerat självmordet under en längre tid, eftersom hon hängt sig i ett sådant klätterrep.

Ambulansmännen kommer ut och bär flickan på båren mellan sig. Vi ser inte flickan på grund av att ambulansmännen lagt en filt över hela båren och flickan.

Ambulansmännen hade tidigt konstaterat att flickan varit död en längre stund. Därför ansåg de att upplivningsförsök var utsiktslösa. Hon hade troligen inte strypts, utan brutit nacken.

Flicka som hette Lisbeth hade blivit våldtagen av en äldre man med utländskt ursprung.

Mannen skulle ha suttit av ett långt straff men hade rymt och var sedan dess försvunnen. Samhället ville att Lisbeth skulle föda barnet, trots hennes låga ålder.

Lisbeth som ansågs mogen för sin ålder, hade skrivit ett brev där hon berättade om sin situation:

”Jag blev våldtagen av en samhällets psykopat! Samhället ville att jag skulle föda ett ovälkommet barn.

När jag nu har fått psykiska problem på grund av våldtäkten och barnet i mig, så struntar samhället i mig.

Så nu struntar jag i ert samhälle och lämnar denna världen tillsammans med ett ofött barn.

Det som ni tror är det perfekta samhället, är egentligen ett naivt samhälle fyllt med falska löften.

Så, lycka till med er framtid.”.

Föräldrar

När föräldrar lämnar den här världen förändras allt för alltid. Vi känner oss inte längre som barn, vi känner inte längre deras varma kramar, mjuka pussar och uppmuntrande ord.

Livet känns tyngre eftersom deras beskyddande kärlek inte finns längre. Förlusten av våra föräldrar gör oss föräldralösa, och det gör ont oavsett ålder.

Även om vi har skapat vår egen familj, finns deras ansikten alltid kvar i våra hjärtan.

Hos oss alla finns ett barn som önskar att deras föräldrar alltid var nära. Att återvända till sin ovillkorliga kärlek var naturligt, men när de inte längre är här blir det omöjligt.

Sociala medier

Det pratas mycket om hur sociala medier förstör för människor och speciellt unga männniskor i vardagen. Människor kan inte vara utan sina telefoner. Dom kanske har missat något på Fb, Insta, TikTok eller något annat.

Dom är slavar under sina telefoners tunga börda.

Sociala medier började som ett sätt för människor att interagera med vänner och familj, men expanderade snart till att tjäna många olika syften. År 2004 var MySpace det första nätverket som nådde 1 miljon aktiva användare varje månad.

Deltagandet i sociala medier exploderade under följande år med inträdet av Facebook och Twitter (numera X). Företag drogs mot dessa plattformar för att omedelbart nå en publik globalt.

Jag har nu avvecklat My Space, Twitter (X) och TikTok. Förmodligen avvecklar jag även Facebook då den idag innehåller fruktansvärt mycket smygreklam. Då har jag snart bara Instagram kvar. Väl det.

Så klart har kvar den här bloggen ett bra tag till. Jag har bloggat på ett stort antal bloggar sedan 2000 då jag blev med ett politiskt parti. Då för att marknadsföra mina årsikter.

Ha det gott alla.

Rädda livet

Torrfåror är flodens/älvens/åns fåra nedströms ett kraftverk och som är helt torrlagt om kraftverket tar allt vatten till produktion av el. Vattnet leds till en tunnel eller en tub förbi torrfåran för att återföras till naturfrågan långt nedströms.

Detta görs för att skapa en högre fallhöjd vilket ger en större elproduktion. Sveriges och Europas längsta torrfåra finns vid Letsi kraftverk i Lilla Lule älv och ägs av Vattenfall AB.

Den är 17 kilometer lång och ingen miljöanpassning finns eller planeras, till exempel ett spill av vatten i torrfåran som idag helt saknar akvatiskt liv.

Älvräddarna

Tankeställare

En dag kommer du att titta tillbaka och inse att du oroade dig för mycket över saker som egentligen inte spelar någon roll.

Hälsoappar

Ansvar för hälsoappar i Sverige

Bakgrund och syfte Utvecklingen av hälsoappar har ökat stadigt de senaste åren. Idag finns runt 400 000 appar inom området hälsa och användarna av dessa blir allt fler.

Vi är en rad organisationer som på olika sätt arbetar med frågor som rör hälsoappar. Vi ser ett behov av att skapa bättre förutsättningar i Sverige för framtagandet, användandet och nyttogörandet av dessa. Vi vill med denna skrivelse lyfta våra önskemål kring att skapa tydligare strukturer inom området, till gagn för vård och leverantörer, men framför allt för patienter och medborgare.

Individer, patienter, närstående och vård- och omsorgsprofessioner ska på ett tryggt och tillförlitligt sätt kunna använda och rekommendera hälsoappar. Leverantörer behöver förutsägbarhet så att Sverige blir attraktivt för utveckling och innovation på detta område.

Vi ser att det är viktigt att Socialdepartementet snarast ges i uppdrag att utreda vilken myndighet som bör vara ägare av området hälsoappar samt hålla samman arbetet med berörda myndigheter och samverka med andra relevanta aktörer. Därtill krävs finansiering för utveckling och förvaltning av en nationell struktur för detta mycket viktiga område som är under stark utveckling.

Läs hela inlägget från Svenska läkarsällskapet.

Stop using medicin to treat food

Ett mycket intressant föredrag av Dr Sarah Hallberg. Tyvärr fick hon inte vara med så länge.

Remembering Dr. Sarah Hallberg, a global low carb hero.

Vår munhälsa

Jag skrev många inlägg och insändare om äldres tandvård inför valen 2014, 2018 och 2022. Intresset då vara ganska svalt. Avgående regering och tillträdande regering påstod på fullt allvar att det inte fanns några pengar tilltandvård.

Samma svar får jag av övriga partier idag. Fantastiskt nog kunde vi samtidigt läsa att migrationen kostade hundratals miljarder. Ni vet ju om Bildts pension övriga världens befolkning 1993! Dessutom 50 spänn till migranterna.

Undantag från övriga partier svek mot äldre var Sverigedemokraterna (SD) som idag har högkostnadsskydd vid tandvård i sitt partiprogram. Naturligtvis följer jag upp vad som händer med högkostnadsskyddet och om SD får med sig Kd, L och M (176 mandat).

Bilden här visar professor Björn Klinge som fejkade dåliga tänder och skrämdeslag på en TV-hallåa. Hon backade rakt in i ett skåp när hon såg mina tänder. Efteråt förnekade hon sin reaktion, säger Klinge. Dåliga tänder ett socialt stigma.

Bild: Björn Klinge

Det är vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det framgår i en unik enkät från Sveriges Tandläkarförbund till 1 945 pensionärer om hur de ser på sin munhälsa.

Nu varnar flera tandläkare, pensionärsorganisationerna och forskare för att situationen på kort tid kan försämras om ingenting görs. Vi får alltfler äldre i befolkningen. Det är hög tid att regering, landsting och kommuner agerar.

I larmrapporter efter larmrapporter från forskare och munhälsoexperter varnas för konsekvenserna av dagens brister i omsorgen om äldres mun och tänder. Uppsökande och nödvändig tandvård kommer t ex in alldeles för sent.

Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras. Äldre har idag fram till pensioneringen ofta en lika god munhälsa som när de var yngre, men när inkomsterna minskar, minskar allmänhälsan. Då kommer de stora bekymren med mun och tänder.

Utan förebyggande insatser kan antalet äldre med munhälsoproblem snabbt bli det dubbla. Med ökade samhällskostnader som följd.

Min fundering och som jag hart tagit upp med tidigare alliansen och numera socialdemokraterna är om när tandvården läggs under högkostnadsskyddet? Svaret är att det saknas pengar. Det blir för dyrt för samhället.

Enligt modern forskning visar det sig att tandvården för både yngre och äldre är en tickande bomb. Sverige kommer att drabbas av en tzunamivåg av dåliga tänder likt Finland under 50- och 60-talen.

Enligt modern forskning är bristande tandvård en grogrund för många andra sjukdomar. Bland andra stroke och hjärtinfarkt, beroende på inflammatoriska sjukdomar i tänder och tandkött. Kanske även Alzheimer?

Så min fråga är, vilket som blir billigast i längden?

Är det förebyggande tandvård eller är det att kurera följdsjukdomar beroende på tändernas status. Naturligtvis är/blir det dyrare att kurera följdsjukdomar.

Jag påstår helt fräckt, dock utan kunskap därom, att tänderna är en del av kroppen tills de ruttnar och trillar ut.

Ps. Kostnaden för dagens tandvård är 29,5 miljarder. Vi patienter betalar 16.5 miljarder eller 57 procent. Dålig tandvård orsakar sjukvården stora kostnader på grund av följdsjukdomar. Ett högkostnadsskydd vid tandvård skulle spara staten många miljarder och sjukvården stora resurser. Ds.

Politiker!
3 veckor före valet 2022, hade Sverigedemokraterna SD högkostnadsskydd vid tandvård i sitt valprogram. Vad sade alla SD:s belackare om det? Och vad säger SD:s väljare, där många är fattigpensionärer, idag ett år efter valet?

Några intressanta länkar om tänder:

Ta ansvar för munhälsan – och livskvalitén för svenska folket

Samband mellan parodontit och cancer

Obehagskänslan

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan är funnen

Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.

Aversion är motsatsen till belöning och fyller en viktig funktion för att får oss att undvika sådant som vi mår dåligt av. Hos människor är det känt att kraftig aktivering av hjärnans aversionssystem kan leda till depression.

Där uppstår aversionen

I en ny studie har forskare upptäckt var i hjärnan aversionen uppstår. De har identifierat nervcellskretsar som utgår från subthalamus i hjärnan och kopplar direkt till hjärnans emotionella system som är aktivt vid starka obehagskänslor.

Att subtalamus ger upphov till aversion och undvikandebeteende är ett viktigt fynd, säger Åsa Mackenzie, professor i molekylär fysiologi vid Uppsala universitet.

– Dels ökar det vår förståelse för hjärnans emotionella system och hur hjärnaktivitet kan leda till psykiatriska symptom som depression och apati. Och dels kan det ge en förklaring till varför personer med Parkinsons sjukdom som behandlas med djup hjärnstimulering, så kallad DBS, kan få den här typen av biverkningar, säger Åsa Mackenzie.

Läs hela inlägget från forskning.se här.