Akutmedicin bör bli egen specialitet

Vid varje akutbesök på sjukhus, förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.

Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin sjukdomshistoria för en sekreterare. En undersköterska tar med dig till ett undersökningsrum. Där får du sitta under "en viss tid".

När du har "suttit lämplig tid", kommer en sjuksköterska och undrar över dina problem. När det är avklarat, går sjuksköterskan och letar efter en pluggande AT-läkare som om han har tid, ska besluta om vad som behöver göras.

Efter att sköterskan berättat för AT-läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke. Nu skall det diagnostiseras enligt "diagnostikpärmen". Kanske och i bästa fall, har läkaren gett order om provtagning och liknande.

När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan åter störa den pluggande AT-läkaren för att berätta vad som felas den sjuke. Om nu AT-läkaren hinner lägga undan sina studier, kommer han och förhör dig om det du redan har berättat om - flera gånger.

Om den sjuke har tur, kommer det en erfaren akutläkare i stället för den alltid så upptagne AT-läkaren och ställer samma frågor som sköterskan gjorde för länge sedan. Akutläkaren ställer en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan. 

Resumé:
Tänk så mycket enklare det hade varit för alla om den erfarne akutläkaren först hade träffat den sjuke och inom fem minuter ställt en diagnos. Akutläkaren kan sedan och vid behov lämna över till sköterskan för eventuell provtagning eller annan behandling.

Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett sådant förfarande. Framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat mycket tid. Alltså, totalt sett en nationalekonomiskt stor vinst!

Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.

Vikten av att ha specialister på akuten

Professor Peter Rosen fra USA mener at akuttmedisin må bli egen spesialitet i Norge. – Det er tøv at alle kan jobbe med akuttmedisin, sier han.

När Peter Rosen pratar så lyssnar folket. Just nyss pratade Rosen i Norge om vikten av att ha specialister på akuten, inte driva den med oerfarna underläkare utan handledning och stöd. Just som traditionen av någon otrolig anledning precis gjort genom åren. Jag citerar i artikeln från Dagens Medicin

"Det finnes en oppfatning av at alle kan jobbe med akuttmedisin. Det er tøv. Det krever spesiell trening under veiledning av noen som kan det, og det krever kunnskap. Hvis ikke dette er en spesialitet, så vet ikke jeg hva som er det, sa Rosen."

I USA och flera andra länder har man lärt sig vikten av att ha specialister i frontlinjen, för att sortera in till sjukhuset och ge första stabiliserande åtgärder till akut sjuka patienter - något som skiljer mellan liv och död.

"Nestleder Oddvar Uleberg i Norsk selskap for akuttmedisin mener sykehusene i USA har en helt annen tilnærming til akuttmedisin enn i Norge. Der har de sine flinkeste leger i akuttmottaket, sier Uleberg."

Från Dagens Medicin: "Akuttmedisin bør bli egen spesialitet"

Lyssna gärna på Peter Rosens berättelse om hur akutsjukvården började i USA för 50 år sedan

Sverige och jag väntar med stor förväntan på att vi ska få denna specialitet. Så, tills vidare får vi dras med de föga berikade surrogaten, "Specialist i allmänmedicin" och sjuksköterskans "Röda pärm".

Svensk sjukvårds enorma ineffektivitet

Jag har ibland följt ett program på tv kallat "Sjukhuset". Vid varje tillfälle förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.

Som jag uppfattar det:

En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin historia för en sjuksköterska. När det är avklarat ska sjuksköterskan leta efter en läkare som ska besluta om vad som behöver göras.

Efter att sköterskan berättat för läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke och utför den av läkaren erhållna uppgiften såsom provtagning och liknande. När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan berätta för läkaren vad som felas.

Om den sjuke nu har en väldigt tur, kommer det en läkare och ställer samma frågar som sköterskan gjorde tidigare, om vad det är för fel på den sjuke. Är läkaren erfaren (ej AT), ställer han en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan.

Resumé:

Tänk så mycket bättre det hade varit om den erfarne läkaren först hade träffat den sjuke och direkt ställt en diagnos. Läkaren lämnar sedan och vid behov över till sköterskan för eventuell provtagning eller vidarebefordran till annan behandling.

Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett slikt förfarande. Men framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat in fantastiskt mycket tid. Alltså en nationalekonomisk vinst, totalt sett!

Arga doktorns arbete för den utstötte

Har tittat på "arga doktorn" och förfäras över svensk sjukvårds indolens!

 

"Arga doktorn" visade som avslutning hur läkare borde fungera. Björn testade att köra en grävmaskin. Han provade på något helt nytt. Tänk om sjukvården hade vågat det. Tänk vad många människor som hade kunnat arbeta och arbeta full tid då.

Vissa läkare borde byta jobb. Troligen, kassörer på något varuhus?! Jag har absolut inget emot kassapersonal. Är tacksam för att de finns.

Därför två aspekter på "kassörer på varuhus". Dels att läkare lär sig umgås med vanliga människor och dels att läkare lär sig att vanliga människor också är människor - trots att de bara är människor.

Jag känner doktorer som är doktorer. Jag känner läkare som är läkare. Jag känner även "läkare" som borde syssla med annat.

Kanske a-kassan borde vara perfekt för dessa "läkare". Att göra inget, men ändå få efter arbetsförhållandena bra betalt. Jag förslår ett Fas3-jobb.

Slutligen - Tack TV för "Arga doktorn". Dålig likväl som god sjukvård behöver belysas idag. Svensk sjukvård behöver ruskas om. 

Svensk sjukvård behöver en revolution

Jag tittar på arga doktorn på TV1 och förvånas över den svenska sjukvården. Om en människa kommer till en vårdcentral som har "specialister i allmänmedicin", borde inte dessa "specialister" ha kunskap om speciella sjukdomar inom allmänmedicin?

En ung kvinna kommer till en vårdcentral med svår huvudverk och undersöks av en "specialist i allmänmedicin". Denne "specialist" skickar hem kvinnan med smärtstillande medicin. Kvinna återkommer nästa dag med än värre smärtor. Åter skickas hon hem av "specialisten i allmänmedicin".

Nästa dag ligger den unga kvinnan på länssjukhusets intensivvårdavdelning och kämpar för sitt liv. Hon hade blivit drabbad av en stroke! Hon kommer ut från sjukhuset med en halvsidesförlamning och får leva med denna resten av sin tid.

När kvinnan söker rehabilitering får hon behandling av amatörer inom sitt landsting. Naturligtvis skulle landstinget gett kvinnan möjlighet till specialistbehandling när "specialisterna i allmänmedicin" gjort detta fabulösa misstag.

Min undran är varför man som "specialist i allmänmedicin" vägrade den unga kvinnan en remiss till en röntgenavdelning. Den unga kvinnan hade med stor sannolikhet varit besvärsfri idag då. Vid osäkerhet borde "specialisten" skickat kvinna till sjukhuset för undersökning av - en riktig specialist!

Svensk sjukvård behöver en smärre revolution, med början bland inkompetenta politiker. Rensa i röran och låt det sedan spridas nedåt. Sjukvården skall skötas av kompetenta människor för människors bästa. Öppna landstingspolitikernas rigida gränser mellan landstingen.

Hjälp varandra i stället för att som idag, stjälpa varandra. Det har svensk sjukvård råd med idag år 2013.

Varför "Specialist i allmänmedicin"

Den som har besökt den öppna och slutna sjukvården har säkert funnit avgörande skillnader mellan våra specialister.

I den öppna sjukvården möter jag "specialister i allmänmedicin"! I den slutna vården möter jag specialister, med olika organ som specialitet. Vem ska man då lita på?

Enligt min erfarenhet, ska man naturligtvis lita på organspecialister. Ingen av kvinna född, kan vara specialist på hela människokroppen. Många dödsfall på grund av allt för sent diagnostiserade allvarliga sjukdomar tyder på det.

Titeln "allmänläkare" borde vara mer trovärdigt än epitetet "specialist" när det gäller allmänmedicin. Socialstyrelsen "tycker" om specialist i allmänmedicin.

Kanske "specialister i allmänmedicin" borde kliva ner från sina piedestaler och bli ödmjuka allmänläkare.

Låg funktion hos sköldkörteln

En läkare (endokrinolog) påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandling. Han grundade sina åsikter på fenomenet att sköldkörteln förändras under människans utvecklingsstadier. En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan förmågan att producera hormon är åldersrelaterad och avtar under tidens gång. Följden enligt läkaren blir lägre ämnesomsättning med ökande vikt och frusna extremiteter hos äldre människor.

Vanliga symptom vid låg funktion hos sköldkörteln är bland andra: Trötthet, Allmän olust - Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning - Svullnad runt ögonen – Långsamhet – Apati – Depression – Ineffektivitet - Vanföreställningar - Nedsatta minnesfunktioner - Låg initiativförmåga – Heshet - Djupare röst - Perifera svullnader - Långsam hjärtfunktion.

Behandling av en lågt producerande sköldkörtel, kan ske med en kombination av tyroxin T4 och trijodtyronin T3. 

Apotekstjänst duperar lättlurade politiker!

Det konkursfärdiga Lidingöföretaget Apotekstjänst får 25 miljoner av Region Halland för att överleva. Före detta mackägaren och videofilmuthyraren Gerard Versteegh, har nu vuxit och levererar dosförpackningar för mediciner till sjukvården.

Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.

- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.

Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.

Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?

Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?

Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!

Barnmorskor misstänks fuska i sitt arbete

Jag tittade på Uppdrag granskning i går torsdag. Man berättade om kvinnor i samband med förlossningar. Så gott som alla kvinnor som föder barn vaginalt spricker lite. Ofta är sprickorna så små att de inte ens behöver sys.

Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.

Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?

Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?

Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.

Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.

Förlossningsskador misstänks mörkas i journalerna

Sjukvård värd namnet!

Jag undrar om våra läkare i Sverige är finare än andra länders läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?

En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit. 

Vi kom in i ett väntrum där det satt nio personer. Vi frågade de andra besökande hur man skulle anmäla sig. Sitt ner och vänta sade dom. 

Oj oj oj tänkte vi, minst fem, sex  timmars väntan. Det strömmade in nya patienter hela tiden. Läkare kom ut och sade, nästa.

Efter ca trettio (30) minuter var det vännens tur. Förvåningen var stor. Läkaren ställde några frågor, lyssnade och klämde. Han hämtade en EKG-apparat, kopplade upp vännen. Efter tio minuter var diagnosen ställd. Vännen fick en spruta och några tabletter med sig hem. Total vistelsetid på sjukhuset ca fyrtio (40) minuter!

Ingen reception, ingen sjuksköterska, ingen transportör eller något annat. Bara läkaren! Jag undrar då om våra läkare i Sverige är finare än danska läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?

"Våra" ministrar för - Hälsa, sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring - bör tänka till här. Det är ett stort svenskt socioekonomiskt problem.