Rasism, apartheid eller bara ålderism?

Jag förvånas ofta över alla svenskars flathet mot "överheten" (politiker). Mina tankar går till behandlingen av pensionärer, låginkomsttagare och rörelsehindrade.

Bromsen

Var någonstans i svenska samhället kan man ens i tanken tänka sig att bromsa utvecklingen?

- Tänk er att regering och riksdag skulle bromsa löner för politiker och tjänsteandar.
- Tänk er att industrin skulle bromsa eller backa löner för direktörer och likställda.
- Tänk er att livsmedelsindustrin skulle bromsa priser på varor och tjänster.
- Tänk er att bostadsmarknaden skulle bromsa eller backa hyrorna.

Det skulle jag vilja kalla århundrades utopi. Alltså en fullkomlig omöjlighet. Men när det gäller pensionärer, låginkomsttagare och rörelsehindrade, går det alldeles utmärkt, utan protester!

Lite "kuriosa" härunder som visar vad jag menar:

258 miljarder

Omkring år 2000 överfördes totalt ca 260 miljarder kronor från AP-fonden (buffertfonden) till statskassan. Bakgrunden var ett riksdagsbeslut baserat på princippropositionen 1994 om det nya pensionssystemet. Sådana överföringar motiverades bl.a. med att det nya pensionssystemets konstruktion ställde mindre krav på buffertfond, bl.a. genom den restriktion för pensionsuppräkningarna som följsamhetsindexeringen kunde medföra. Ytterligare motiv var viss omfördelning av betalningsansvaret mellan fonden och statskassan, något som statskassan dock kompenserats för genom införande och höjning av andra arbetsgivaravgifter. Ett uttalat villkor för framtida överföring var dock att den inte skulle få äventyra en betryggande fondstyrka.

År 1998 fattade riksdagen ett mera definitivt beslut om det nya pensionssystemet bl.a. om införande av ytterligare en restriktion för pensionsuppräkningen, nämligen den automatiska balanseringen (bromsen). Det beslutet ställde helt nya och större krav på buffertfondens storlek. Märkligt nog fattade man samtidigt beslut om att försvaga fonden genom att fullfölja tidigare intentioner att överföra medel till statskassan. Man började med 45 miljarder kronor för vartdera året 1999 och 2000 och ökade sedan på så att totalbeloppet blev ca 260 miljarder kronor.

Enligt bl.a. Ekonomistyrningsverkets senaste budgetprognos har den ekonomiska utvecklingen för AP-fonden varit så negativ under år 2008 att bromsen kommer att utlösas med början år 2010. Det kommer att medföra inte bara otillräcklig värdesäkring av pensionerna utan kanske också minskade pensioner nominellt. Beräkningar ger vid handen att denna situation inte skulle ha uppstått om AP-fonden hade fått behålla sitt kapital. Med de 260 miljarderna jämte avkastning skulle den ytterligare försvagning av privat- och samhällsekonomin som ett bromstillslag nu medför ha undvikits. Att notera är att löpande utgifter för tilläggs-/inkomstpensionerna inte belastar statsbudgeten. Det ger skatteintäkter för stat och kommun motsvarande ca 50 procent av pensionsutbetalningarna.

Sjuk o tandvård

Besök vid vårdcentral för asylsökande enligt migrationsverket
Du betalar 50 kronor för ett besök hos en läkare på vårdcentralen och för läkarvård som du får efter remiss*. Samma avgift gäller för återbesök.
Du betalar 25 kronor om du ska besöka en sjuksköterska eller sjukgymnast.

Akut sjukhusvård
Avgiften för akuta besök på sjukhus varierar över landet. Du hittar aktuella avgifter på landstingets webbplats eller via Vårdguiden.

Akut tandvård
Du betalar 50 kronor när du akut behöver besöka Folktandvården. Om du vänder dig till en privat tandläkare utan landstingets godkännande ska du betala tandläkarens avgift.

Sjukresa
Du betalar högst 40 kronor för en sjukresa. Du kan ansöka om ersättning för den del av avgiften som överstiger 40 kronor från landstinget.

Läkemedel
Du betalar 50 kronor för de flesta läkemedel som du hämtar ut på recept. Ibland är de läkemedel som skrivs ut på recept dyrare än 50 kronor. Priserna för medicin gäller även för barn.
Enligt förordningen (2013:412) om vårdavgifter med mera tas en avgift på 50 kronor ut för behandling hos tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.

Får "nyanlända" gratis tandvård i Sverige

Vård och omsorg för asylsökande och andra flyktingar

Nyanländs ersättning från försäkringskassan

Betalt för att ta emot flyktingar i sitt hem

Sjuk och tandvård för pensionärer!

Äldre har inte råd med tandvård!

Tandvårdsstöd når inte ut till äldre!

Om pensionärers sjuk- och tandvård!

När tänderna får vänta!

De med dåliga tänder blev illa bemötta!

Busskort

I bland annat Halmstad får pensionärer som har fyllt 70 år gratis busskort. Det finns bara en liten om än så liten hake. Pensionärerna får bara åka buss mellan 09:30 och 15:30 på vardagar.

Jag läser då om att SKL vill ge alla flyktingar gratis busskort. Var jag än läser någonstans, ser jag ingen begränsning i flyktingars åkandet tidsmässigt.

I Sydafrika och USA kallades och kallas det för APARTHEID! Undrar vad det kallas uppe på SKL:s kontor i staden Nueva de Stockholmia?

Några kissnödiga gråterskor förfasar sig nu över detta mitt skrivna verk. Man ska inte jämföra olika grupper mot varandra. Må så vara, men det sker ju jämförelser mellan pensionärer och "andra grupper" mest hela tiden.

Fattiga pensionärer anses mycket rika idag. Jag vill se den fattiga pensionär som håller med om detta. Den verkliga verkligheten syns tydligen olika med olika ögon och från olika platser i vårt vårt avlånga land. I synnerhet från Mittens rike!

Så min fråga i rubriken om de ovan skrivna påståendena ska kallas rasism, apartheid eller bara ålderism, är mycket relevant!

God Jul och ett Gott Nytt År alla tänkande svenskar.

Bild: SVT

Att styra hjärnan med elektroder

Jag brukar titta på Kunskapskanalen. Idag tittade jag på hjärndagarna. Det var flera intressanta program om hjärnan och dess olika funktioner.

Ett intressant program och som gäller mig som golfspelare var Konsten att fokusera med Christina Bengtsson, före detta skytt på elitnivå.

Sedan hoppade jag fram till Hur serotonin styr beslut. Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Föreläsare var Dinos Meletis.

Gridceller och hjärnans inbyggda gps. May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Föreläsningen hölls av doktoranden Martin Hägglund som jobbar tillsammans med det norska forskarteamet.

Slutligen tittade jag på Att styra hjärnan med elektroder. Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens.
Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar på film och i bilder. En politiker svimmade vid tidigare tillfälle.

En kan ju undra vad jag som ren lekman har för nytta av dessa föreläsningar? Det undrar jag med ibland. Troligen är jag påverkad av min tidigare profession som medicinsk ingenjör. Eftersom jag började studera medicin och medicinsk teknik vid äldre år, tog jag mitt arbete på fullaste allvar. Det var troligen på grund av min stora passion och seriositet, som kvalificerad mobbning satte stopp för min vidare karriär. Mobbning i skolor och på arbetsplatser kan vara något för hjärnforskare att ta sig an. Mobbning är en malign samhällssjukdom!

Lite nyare KML-forskning

Jag fick nyligen "julnumret" av OHE i min hand. Det är lika intressant att läsa denna goda publikation varje gång. Dels för att det berör mig (KML) men även för att jag kan läsa om hur sjukvård och forskning arbetar tillsammans för att lösa problemen med blodsjukdomar.

Jag läser bland annat om ett Nytt vårdprogram enligt RCC-modell för KML. Man skriver följande: "En vårdprogramgrupp bestående av specialister i hematologi från samtliga sex sjukvårdsregioner förstärkta av sjuksköterske- och patientföreningsrepresentanter samt expert på allogen SCT och klinisk genetik formerades för att genomföra uppgiften. RCC Uppsala/Örebro har varit stödjande instans för arbetet.".

Det var nog allt för denna gång. Må gott och lev väl.

Kostdoktorn nämndes på Fråga doktorn

Jag brukar lyssna (titta) på "Fråga doktorn" på TV, så och i kväll. Programmet handlade om diabetes 2, alltså sockersjuka på ren svenska.

Programtablån berättade:
Hur ser livsstilsråden ut idag för diabetiker och hur fungerar nya mediciner?
Direktsändning om diabetes 2, där tittarnas frågor besvaras av experten Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning tillsammans med vår egen doktor Gunilla Hasselgren. Programledare är Suzanne Axell.

Jag blev glatt överraskad av professor Kerstin Brismars breda kunskap rörande kolhydrater, socker och proteiners fördelar och nackdelar. Jag tänkte att hon nog inte har gått i drönarna Stephan Rössners och Claude Marcus kolhydratskola.

En kvinna som intervjuades med anledninga av sin sockersjuka, fick glatt och otvunget berätta om LCHF och Kostdoktorn. Det gläder ett gammalt bantar-hjärta.

Se hela programmet här. Väl värt att se och lyssna på.

Förbjud läkemedelsreklam på TV

Jag läser på Kostdoktorns sida att läkare vill förbjuda läkemedelsreklam på TV. Läkarna anser att TV-reklamen fokuserar på fel problem.

Vox: Doctors want to ban drug ads on TV. Are they focused on the wrong problem?

Läkemedelsföretagen lägger ner mycket mer pengar på reklam till läkare och tänjer på sanningen så mycket de kan (ofta ljuger de till och med, och blir avslöjade).

Är de nya rönen en överraskning?

Fördelarna med fettsnål kost har länge varit ifrågasatt.

"I decennier har vi varit pracka magra dieter som ett sätt att gå ner i vikt, men fetma har gått upp", säger Deirdre Tobias, huvudförfattare till studien och epidemiolog vid Brigham and Women sjukhus i Boston, Massachusetts.

"Det verkade uppenbart att magra dieter kanske inte rätt väg att gå."

Low-fat diets hav low impact

Jag undrar när det korrumperade livsmedelsverket ska vakna ur sin dvala?

Om dessa - specialister i allmänmedicin

MS-sjuke Mikael Plantin har fått ta konsekvenserna

– Med den vårdkedja vi har i dag hamnar patienterna oftast först i primärvården och redan där kan problemen börja eftersom neurologiska symptom inte alltid så lätt känns igen. Ett skäl till detta kan vara att tiden man läser neurologi under läkarutbildningen är så kort. Att det rör sig om neurologiska problem är oftast inte den första slut­satsen läkarna drar utan de börjar utreda själva knäet i stället, som i Mikaels fall.

Men du menar att sex års väntan på diagnos - inte, är ett extremfall?

– Nej, det här ser vi hela tiden. Jag träffade så sent som i går en patient som hade fått vänta i fem år på sin diagnos. Men naturligtvis är det helt oaccep­tabelt. Vi vill att hela vårdkedjan från diagnos till påbörjad behandling ska ta max 90 dagar, men så är det långt ifrån idag. I värsta fall leder en fördröjning till en sämre prognos för patienten. I sådana här fall när det handlar om MS kan en snabbt insatt och effektiv behandling göra att patienten kanske aldrig behöver utveckla några större funktionsnedsättningar utan kan fortsätta att arbeta, bilda familj och så vidare.

Läs hela denna tragiska historia här.

Specialist i allmänmedicin? Hahahaha. Asgarv!

Svensk sjukvårds stora bekymmer

Svenska sjukvårdspolitiker borde vara allvarligt bekymrade över svensk sjukvård. Idag besökte jag en större vårdinrättning och hörde en diskussion mellan personal och söderifrån-kommande patient. Patienten kunde bara tala sitt eget språk och hade därför hjälp av en medföljare som kunde lite engelska.

Det som gör mig bekymrad är att de som kommer till Sverige kommer att behöva mycket specialistvård. Konversationen jag lyssnade till idag gällde en person med njurproblem. Jag tänker på alla sjukdomar som svensk sjukvård måste ta hand om i och med den flödiga flyktingvågen.

        Bild: Medecins du Monde

Våra politiker sparar än här än där, så min fråga till sjukvårdspolitikerna är om vi klarar anstormningen? Har svensk sjukvård verkligen råd med anstormningen av svårt sjuka och kanske multisjuka icketalande patienter? Jag anser det vara en ytterst relevant fråga att ställa till våra sjukvårdspolitiker!

Sugar: The Bitter Truth

Eftersom jag har varit en fetknopp med ett BMI på 32 och fortfarande är en aning överviktig (BMI 26), läser jag mycket om denna sjukdom - fetma - Obesity på läkarspråk.

Här förmedlar jag en mycket intressant föreläsning om sockrets lömska påverkan på oss människor av Dr Robert Lustig (University of California Television)

Jag läser även följande på Obesity.org. I believe obesity isnt just a problem. It's a disease that warrants serious evidence-based treatments. Nutritional and physical activity guidance. Intensive Behavioral counseling. Drug Therapy. And Surgery. I agree to learn more and help more.

I treat obesity seriously.

Fritt översatt: Jag tror inte att fetma bara är ett problem. Det är en sjukdom som motiverar allvarliga evidensbaserade behandlingar. Nutritional och fysisk aktivitetsvägledning. Intensiv beteenderådgivning. Drogterapi och kirurgi. Jag vill lära mig mer och hjälpa fler.

Jag behandla fetma på allvar.

Söndagsskolan om bland annat D-vitamin

Söndagsskolan lär idag ut sambandet mellan kost och hälsa - Nyhetsmorgon (TV4) med Nils "Nisse" Simonsson.

Nils Simonsson är en fantastisk och entusiasmerande föreläsare inom medicinen. Han är både humoristisk och dräpande i sina kommentarer om etablissemanget.

Som ni förstår, är Nisse an av mina stora favoriter.