45 000 studenter vill skapa nya arbetssätt

Studenterna tar täten kring personcentrerad vård och ett interprofessionellt arbetssätt via ett nytt nätverk.

– Det är en attitydfråga vid läro­sätena. Studenterna behöver arbetssättet för att klara sig i framtidens sjukvård, säger Viviana Lundberg, sammankallande i nätverket.

Det behövs betydligt mer lag­arbete i framtiden och det måste börja redan under utbildningstiden om intentionerna från utredningen En god och nära vård ska kunna bli verklighet.
Det menar Sveriges hälso- och sjukvårds­studenter (SHSS), ett nätverk som representerar 45 000 studenter inom 16 olika professioner.

Vårdens hierarkiska system måste förändras i grunden. – Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person, säger Viviana Lundberg.

Och arbetssättet måste in redan på utbildningarna. Att sjuksköterskor träffar tandhygienister under två timmar eller att hälsovetarna får läsa en grundkurs om sjukdomar räcker inte.

Även ute på praktik ser det väldigt olika ut när det handlar om interprofessionellt lärande.

Läs mer här: “Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person.”

Car T-celler får klartecken i Europa

Beskedet gäller två olika produkter, Kymriah och Yescarta, som granskats inom EMA:s process för så kallade läkemedel för avancerad terapi. De är också de två första läkemedlen som godkänts via ett prioriterat förfarande som ska säkerställa snabb tillgång till behandlingar som kan fylla stora medicinska behov.

De nya läkemedlen kan dock ge svåra biverkningar, varför behandlingarna måste följas i särskilda register för att säkerställa långsiktig säkerhet, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Det återstår också att se vad kostnaden blir för behandlingarna och huruvida den svenska sjukvården kommer anses ha råd med dem.

Ur Dagens medicin

Räddade liv ska också levas!

Jag läser dagligen på Twitter. Idag finns det ett inlägg och en hänvisning till en blogg. Bloggen handlar om att även räddade liv ska ges en livschans.

Frisk människa = glad och lycklig

Sjuk/funktionshindrad människa = ledsen och olycklig

Ett utdrag ur texten:

Den tillfälliga sjukdomen behandlas som ett avbrott i livet, som du räknar med blir kortvarigt och övergående. Som något slags icke-tillstånd där vad du gör inte längre är så viktigt. Ett undantagstillstånd då livet står på en tillfällig paus. Där det enda du längtar efter är att bli frisk och fullt fungerande igen.

Om du däremot har en dödlig sjukdom måste varje sekund fram till döden levas fullt ut. Trots den svåra sjukdomen. Trots de svåra symtomen. Kosta vad det kosta vill att få en döendes sista önskan uppfylld. Allt som kan göra livet mer värdefullt och meningsfullt den stunden som är kvar väldigt viktigt. Att verkligen leva tills sista andetaget.

Att vara sjuk, men varken tillfriskna eller få en dödsdom verkar förvirra. Mycket. Trots att tillståndet blir långvarigt, eller till och med livslångt verkar de flesta friska människor tänka att så länge du är sjuk men inte dör, står livet på paus precis som när du är kortvarigt sjuk. Istället för att tänka att det går att fylla även det sjuka livet med mening – och uppleva både glädje och lycka – så verkar de se på det som något som per automatik är meningslöst. Något som saknar värde.

Läs hela det intressanta inlägget här: Räddade liv ska också levas!

Framtidens behandling av leukemi

I går tisdag var jag och träffade min doktor för att diskutera framtiden. Det är kul att diskutera framtiden, när man har leukemi. Hahaha.

Vi pratade om att det förekommer ”forskning” med att avbryta behandlingen med Imatinib efter ett antal år. Längst har man kommit med den senare komna medicinen Tasigna, där Novartis i en studie avbryter behandlingen efter fyra år.

Både studierna med Glivec och Tasigna är hittills för små och korta i tiden för att vara säkra. Studierna med Glivec visade dock att man kunde sätta in medicinen igen med gott resultat om de kontinuerliga proverna visade på en cellökning.

Min doktor och jag var dock överens om att jag med mina ”ynkliga biverkningar”, ändå ska fortsätta behandlingen med Glivec.

Några kunskapslänkar:

Internmedicin

Blodcancerförbundet

Behandlingsfrihet

Cancercentrum

Cancerbeskedet

Kolhydraters skada på Din hjärna

Den amerikanske neurologen och medicine doktorn David Perlmutters bok ”Grain Brain” kommer ut i svensk översättning i slutet av maj och heter då ”Hotet mot din hjärna – den över- raskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ”.

Den boken måste läsas av alla med hälsointresse och de som försöker åstadkomma en hälsosammare och friskare ålderdom.

Fetma krymper hjärnan
Mycket talar för att resonemanget har viss bärkraft och många av de studier som Dr Perlmutter laborerar med har som underlag utmärkta studier i bra tidskrifter och han visar att ju fetare man är desto mindre blir hjärnans volym. Det finns även studier som visar att vid ökat sockerintag minskar hippocampus - sjöhästen (centrum för minnet i hjärnan) kapacitet.
Till detta skall läggas att läkemedelsindustrins olika försök att lösa Alzheimer-problematiken grundligen har misslyckats och att inga försök att minska plack-bildning- en har fört de olika teorierna vidare.

Alzheimers drivs av inflammation
Det nya är att även Alzheimers är en sjukdom, liksom många andra så kallade folksjukdomar, som troligen drivs av inflammation på samma sätt som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och även cancer.
Man kan mäta förhöjda CRP-värden, som indicerar inflammation – vita blodkroppar som aktiverar låggradig inflammation i de små blodkärlen ute i vävnaden - och som långsamt, långsamt gör att organen blir alltmer odugliga för att slutligen klappa ihop och för hjärnan blir ju det katastrofalt.

Läs hela den intressanta sammanfattningen av Karl E Arfors här >>>

Läs även sammanfattningen "Hotet mot din hjärna" av David Perlmutter

Vilken kost orsakar cancer?

Jag läser en mycket intressant redovisning av Dr Jason Fung. Han redovisar hur världen har tänkt om kost under tid. Många har gjort massor av misstag i sin iver att tjäna pengar på naiva människor.

I takt med att det blev mer och mer tydligt att miljöfaktorer påverkar förekomsten av cancer, blev kosten det första som misstänktes. Den fråga som sedan ställdes var vilken specifik del av kosten som var boven. Fett i kosten blev direkt misstänkt. Från sena 1970-talet till 1990-talet var vi fast i en hysterisk fettfobi. Vi trodde att fett orsakade allt dåligt. Det orsakade fetma. Det orsakade högt kolesterol. Det orsakade hjärtsjukdom. Det orsakade förmodligen dålig andedräkt, håravfall och var dessutom anledningen till att man skar sig på papper.

Det fanns aldrig något faktiskt bevis för tanken att fett från kosten, som människor ätit sedan, tja, vi blev människor, skulle vara skadligt. Men det spelade egentligen ingen roll, eftersom hela den vetenskapliga världen hade på sig fett-är-dåligt-glasögonen. Vem behöver bevis när det finns dogmer?

Eftersom allt dåligt gick att skylla på fett, orsakade det troligtvis cancer också. Ingen hade egentligen någon aning om varför fett från kosten skulle orsaka cancer. Ingen hade observerat att folk som konsumerade mycket fett i stor utsträckning fick cancer. Men det spelade ingen roll, eftersom den nya regeln var att ge fett skulden för allt. Vi fortsatte helt enkelt på den banan!

Baserat på denna hörsägen lät National Institute of Health miljoner dollar försvinna in i en gigantisk studie för att bevisa att fett från kosten orsakade viktuppgång, hjärtattacker samt bröstcancer.

Denna massiva randomiserade kontrollstudie (den gyllene standarden av evidensbaserad medicin) som fick heta Women’s Health Initiative, registrerade närmare 50 000 kvinnor. Vissa kvinnor instruerades att följa sin vanliga kosthållning, den andra gruppen skulle dra ner på mängden fett från kosten till närmare 20 procent av kaloriintaget och öka intaget av spannmål, grönsaker och frukt.

Läs hela det intressanta reportaget här >>>

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog. 
 

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare.

Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Läs hela Ann Fernholms inlägg här >>>

Lex Maria-anmälda dödsfall

I Sjukhusläkarens uppmärksammade granskning av lex Maria-anmälda dödsfall 2016 syntes bland annat stora skillnader i antal anmälningar över landet.

Exempelvis kom en överväldigande majoritet av ärendena förra året från Skåne, medan det i Stockholmsområdet endast fanns ett enda. Hur stort är egentligen mörkertalet?

Sjukhusläkaren sökte svar från landets drygt hundra chefläkare inom slutenvården – vilka är de som ytterst avgör om en patientskada faktiskt ska lex Maria-anmälas eller inte – och fick bilden av ett stort mörkertal bekräftad.

Så många som var fjärde chefläkare uppskattar att 30 procent eller mindre av det totala antalet allvarliga vårdskador faktiskt leder till en lex Maria-anmälan i slutändan.

Dock visar resultatet en stor spridning bland svaren – där fyra av tio chefläkare istället uppskattar att minst 70 procent av de allvarliga vårdskadorna mynnar ut i lex Maria-ärenden.

Ett dödsfall i månaden >>>

Skrämmande reportag >>>

Skånes dystra statistik >>> 

Sjukhusläkaren >>>

Tanken med värdebaserad vård

Kvalitetsregisterkritikern Bengt Järhult säger att Karolinska institutet (KI) tagit ställning för eller emot en organisationsform i sjukvården. Ett universitet ska inte ha en åsikt i en sådan fråga. I rektorsrollen ingår inte att ta akademisk ställning. Det sker inom den akademiska diskussionen baserat på vetenskapliga data.

Övertygande data visar att sjukvårdens resursutnyttjande inte är tillfredsställande [1]. Vi har en växande kostnadskris som leder till motiverade försök att styra och begränsa kostnaderna. Dagens modell klarar inte att hantera den ökande fragmenteringen av vårdkedjorna, att bara tillföra mer resurser löser inte problemet. Olika styrningsförsök har genomförts med kömiljard, vårdgaranti, vårdval och pinnräkning där tillgängligheten ökats på bekostnad av reell kvalitetskontroll, vilket ofta i slutändan lett till avsevärda kostnadsökningar [2].

Tanken med värdebaserad vård är enkel. Genom att fokusera på hur vi lyckas förbättra hälsan hos definierade patientgrupper och hur mycket resurser som använts för detta stöds rationellt samarbetet mellan expertgrupper och vårdnivåer längs patientens väg i vården, och fragmentering motverkas.

Utdrag ur Läkartidningen!

Kan jag verkligen lita på sjukvården i Halland

Jag funderar på om jag kan lita på sjukvården idag? I synnerhet som jag har passerat 70-strecket. För nästa samma dag som jag passerade 70 så fick jag meddelande från urologen att jag var flyttad till min vårdcentral. Då hade jag varit under sjukhusets beskydd sedan jag arbetade där. När jag då läser om skillnaden i vård mellan högutbildade/lågutbildade och rika/fattiga, stiger oron ändå mer.

En del av denna uteslutning beror säkert på att politikerna har flyttat en mycket väl fungerande urologi från Länssjukhuset i Halmstad till Länsdelssjukhuset i Varberg. Varför är det ingen som vet, mer än mogulen och moderaten Mats Eriksson. Mats Eriksson är ju från Varberg. Kan tro att det har en ”viss påverkansgrad”. Mats börjar ju bli äldre, med äldres sjukdomar som följd.

Ni ska veta att politikerna under många år har haft en otrolig flytthysteri. Eller så har de båda sjukhusen (politikerna) tävlat om vem som ska ha och göra vad. För några år sedan skulle all urologi ligga i Halmstad. En specialist i urologi från Linköpings Universitetssjukhus fick jobbet att utveckla urologin vidare. Hans fru som var ögonspecialist följde med. Efter något halvår ångrade politikerna sig. Urolog- och ögonspecialisterna slutade.

Under flera år så har man haft hjärtkunskap i Halmstad med coronarröntgen. Plötsligt skulle Varberg ha en likadan behandlingsavdelning. Som väl var sade någon stopp. Då hyrde Varberg in en mobil coronarröntgen till stor kostnad i stället, för man ville inte vara sämre än storebror Halmstad. Till slut besinnade sig politikerna. Man skickade då patienterna till Mölndals sjukhus till en än större kostnad.

Nu har all urologutrustning med två robotar stationerats i Varberg. Hur länge är det väl ingen som vet egentligen. Kanske att Halmstad får en stark politiker i det nya region Halland. Då ska det väl ändras om igen an tro. Kanske att all ortopedi som under lång tid varit Varbergs specialitet skall flyttas till Kungsbacka. Den som lever får se.

Nu har ju politikerna i Varberg (Mats Eriksson) äntligen löst storebrorsproblemet. Man gjorde om Hallands Läns Landsting, även kallat Region Halland. Kostnaden var astronomisk till vad man fick för pengarna. Man (politikerna) passade då på att döpa om sjukhusens namn till Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka och Hallands sjukhus Halmstad. Laholm är fortfarande degraderad till vårdcentral. Laholm och ligger 28 kilometer från Halmstad men tar hela 29 minuter att köra.

Man ska då veta att Kungsbacka är en ”dyrkommun” och ligger endast 21 kilometer från Mölndal. Det tar 18 minuter att köra sträckan Kungsbacka Mölndal. Mölndals sjukhus ligger under Sahlgrenska Universitetssjukhusets domän. Där kan man få all hjälp som rimligen står i proportion till kostnaden.

Mölndal och Sahlgrenska ligger dessutom ett stenkast från varandra. Varför då göra Kungsbackas VC till sjukhus? Det är som att kasta pengar i sjön. Varför inte då göra Laholms VC till sjukhus med? Troligen beroende på att Laholm är ett agrikulturellt landskap, till skillnad från Kungsbacka..

För att gå tillbaka till min inledning, om man kan lita på sjukvården i Halland idag, så är nog svaret ett obetingat Nej. Den som har följt alla svängningar håller med mig. Hallands politiker med Mats Eriksson i spetsen är knappast mer seriösa och pålitliga än vad en hungrig varg är.

Nu när Mats Eriksson har fått till det som han vill så aviserar han sin avgång. Troligen sitter han kvar i SKL och SKL. Vad det nu blir för en velepelle som ordförande är det ju ingen som vet. Så lycka till ”region Halland".

Ordförande Mats Eriksson slutar

Mats Eriksson lämnar sina uppdrag