Om nollvisioner

Förskräckande 223 stycken omkom i vägtrafiken år 2019!

Några jämförelser:

- Varje år dör ca 2000 personer av självmord, där några av dem ropar på samhällets hjälp, men ropet når ut för sent. Många av dessa är unga människor.

- Varje år dör ca 4000 patienter av skador som de fått då de vårdats på sjukhus. Hälften av dödsfallen är onödiga, då arroganta läkare har felbehandlat dem.

- Varje år dör ca 2000 män av prostatacancer, eftersom de har diagnostiserats fel, eller har kommit till sjukvårdens riktiga specialister allt för sent.

- Varje år dör ca 2000 kvinnor i bröstcancer, eftersom läkare har missat tumörerna vid granskning. Eller så har den sjuke fått vänta alltför länge på undersökning.



Kontentan av av mitt resonemang, är att samhällets beslutandeorgan i form av riksdag, regering, regioner och kommuner satsar fantastiskt mycket mer pengar på att ta fast fartsyndare, än att ta hand om alla utsatta människor i vardagen.



Som en "liten" parentes kan nämnas att var tionde dödsfall i trafiken i verkligheten är spontana eller planerade självmord.

Fram till år 2009 konstaterades självmord i vägtrafiken genom avskedsbrev från den avlidne.

Tyvärr talas det tyst om dessa "olyckor".