Den lilla och den stora människan

Den lilla människan eller den stora människan. Om att kommunicera, eller bara prata med varandra?

Den lilla människans vokabulär: snacka - garva - pattar – fitta – kuk – kröka – knulla.

Den stora människans vokabulär: kommunicera – skratta - humor – erogena zoner - samlag.

Hur började det?

Jo det började redan i livmodern, där barnet lyssnade på föräldrarnas liv med mustik, tal och leverne. Det fortsatte sedan efter födseln.

Den lilla människan!
Den lilla människans föräldrar förde ett liv för dagen med hårt arbete och ett simpelt liv. Det var hårt arbete 6 dagar i veckan och fest för att glömma den sjunde dagen. Så höll det även på när den lilla människan uppfostrades och utvecklades. Den lilla människan lärde av sina föräldrar. Den lilla människan lärde sig föräldrarnas språk och beteende. Böcker var en sällsynthet. Den lilla människan blev en kopia av föräldrarna.

Den stora människan!
Den store mannens föräldrar förde ett liv för framtiden. Man arbetade och planerade sin framtid. Man förde ett enkelt liv med musik och vårdat språk. Visserligen festade även den stora människans föräldrar, men på ett mer nyanserat sätt. Man spelade musik och sjöng ganska ofta. Böcker var vardag och det lästes mycket. Det lärde sig barnet och tog till sig.

Den lilla människan!

Det började i skolan
Skolan var en skräckupplevelse
Det fortsatte i arbetslivet
Arbetet var som en plåga
Blev till en mardröm
Vad händer sen?
Varför blev det så?
Hur slutade det?

Den store människan!

Det började bra i skolan
Skolan var en upplevelse
Det fortsatte i arbetslivet
Arbetet som var en dröm
Blev till en stor upplevelse
Vad händer sen?
Varför blev det så?
Hur slutade det?

Frågor som kan vara lätta att svara på. Svaret heter föräldrarna. Vanligtvis är det föräldrar, kanske också syskon och släktingar, som ger det lilla barnet vardagliga upplevelser och bidrar till skapandet av dess sociala verklighet. Dess utveckling!

Det är när en ny människa utvecklas och skapar sig en identitet i ett bestämt socialt sammanhang. Får då inte barnet det stöd som behövs, börjar en osäkerhet att göra sig gällande. Fortsätter denna brist på stöd, är risken stor att barnet hamnar snett och söker sig mot andra signifikanta andra. Den här tiden är känslig för barnet. Det kommer därför att visa sig längre upp i åldern, när barnet får behov att hävda sig.

Den signifikanta andra kan bestå av både äldre och yngre såsom släktingar och kamrater. Men även andra och för barnet mindre positiva element såsom asociala gängbildningar i olika stadsdelar. Dessa gäng tar gärna omhand och stödjer osäkra barn. Här dyker storebrorsfenomenet upp. Barnet söker efter förebilder. Här gör kompisar och idrottsstjärnor stort intryck. Den av media glorifierade gängkulturen gör även den stort avtryck i barnets liv. Då det egentligen borde vara föräldrarna som utgör förebilder.

Vi ser och läser om fjortonåringar och yngre som har kommit på sned och begår de vidrigaste våldshanlingar. Det är barn utan framtid.

Tack för ordet och glad påsk alla!