Politikers inkompetens dödar ett friskt Sverige

7 miljoner är en droppe i Region Hallands administrativa ocean!

Sverige hade för ganska många år sedan något som kallads för distriktsläkare. Kombinationen distriktsläkare tillsammans med distriktssköterskorna, fungerade mycket bra var jag minns. De hade kompetens för att diagnostisera många olika krämpor. Dessutom var denna kombination inte rädda för att konsultera sjukhusens specialister.

Idag heter de "doktorer" och specialister i allmänmedicin. Skillnaden mellan distriktsläkare och dagens specialister i allmänmedicin, är att dessa "doktorer" och specialister i allmänmedicin tror sig vara specialister, vilket måste anses som århundradets överdrift. Allteftersom specialisternas misstag uppdagas, går patienterna direkt till sjukhusens akutmottagningar. Denna patientström försöker politikerna nu stoppa.

Senaste greppet från politikerna är att höja patientavgifterna för att försöka styra om flödet från akutsjukhus till vårdcentralerna. Från och med nästa år höjs patientavgifterna med 100 kronor. Alltså från 300 till 400 kronor. Vi som fortfarande kan läsa, informerar oss om verkligheten, det verkliga motivet! Politikerna försöker med alla ohemula knep kompensera för en voluminös tjänstemanna- och politikeradministration, men även för en saftig medlemsavgift till SKL.

Som parentes kan nämnas att SKL:s 500 tjänsteandar, exklusive alla politiker, deras bolags anställda, gör vad tjänstemän inom Sveriges alla kommuner och landstings förvaltningar är anställda för att göra och borde utföra. Dessutom sitter kommun- och landstingspolitikerna och kurar uppe i SKL-nästet, med oförsvarligt höga arvoden, utöver de hemliga hemmaarvodena.
Om vi omsätter det stora Sveriges alla prestationer till lilla Region Halland, så kommer Region Halland att tjäna hela 7 miljoner på kuppen. 7 miljoner får anses som en droppe i det regionala administrativa havet.

Naturligtvis måste det till en övergripande förändring inom Svensk sjukvård.
Naturligtvis måste kommuner- och landstings tjänstemän gör vad på dem har ålagts.
Naturligtvis måste Sverige omedelbart avveckla det oekonomiska och "oetiska" SKL.
Naturligtvis måste politikern ta sitt fulla politiska ansvar. Det ansvar de har blivit valda till.
Naturligtvis måste Sverige omvandla en revirhävdande sjukvård till en över alla gränser.
Naturligtvis måste speciella specialiteter läggas på de stora universitetssjukhusen.
Naturligtvis måste småpåvar se sina begränsningar och bara göra det de behärskar.
Naturligtvis måste sjuka människor behandlas av kompetens, ej i experimentsyfte.

Mitt förslag är att all Svensk sjukvård läggs under en gemensam huvudman. Först då får Sverige en jämlik och försvarbar sjukvård över hela landet. Vi ska ha ett fåtal universitetssjukhus med utbildningsplatser. Läkare och sköterskor ska vara färdiga när de kommer ut till småsjukhusen. Det skulle decimera antalet svåra handikapp med långa sjukdagar, men det skulle även decimera antalet onödiga dödsfall. Allt beroende på beslut tagna på grund av kompetensbrist, men även beroende på att okunnig vårdpersonal vägrar att konsultera äldre vårdpersonals kompetens.

Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl!

Laktatacidos vid metformin-behandling

Det finns läkemedel som läkare mycket frikostigt skriver ut idag. Det är metformin och statiner. Metformin skrivs ut vid prediabetes och diabetes 2. Statiner efter hjärn- och hjärtinfarkter.

Här om en av metformins biverkningar.

Så här skriver Anders Frid överläkare, endokrinologiska kliniken och Gunnar Sterner överläkare, kliniken för njur-medicin och transplantation. Båda vid Universitetssjukhuset MAS, Malmö:

Metformin är idag förstahandsbehandling vid diabetes typ 2. Totalt sett är behandlingen säker och ger få biverkningar, men laktatacidos är en livshotande komplikation som kan uppkomma under vissa förutsättningar.

Erfarenheter från metforminintoxikationer säger att om metforminkoncentrationen i blod blir hög ökar risken kraftigt för laktatacidos.

Den vanligaste orsaken till förhöjd metforminkoncentration i blod är nedsatt njurfunktion, eftersom metformin inte metaboliseras utan utsöndras nästan uteslutande via njurarna.

En ökande andel äldre patienter behandlas med metformin.

Patientfallen nedan beskriver vanliga patienter, som finns i vår omgivning, och hur dehydrering, överdosering, samtidig medicinering och olyckliga omständigheter kan ge upphov till laktatacidos.

Fyra fall av laktatacidos vid metformin-behandling

Sammanfattat

Patienter med diabetes typ 2 bör informeras om att kräkningar, diarré och andra former av intorkning kan ge nedsatt njurfunktion och att behandling med metformin då skall upphöra.

Mediciner kan påverka njurfunktionen. NSAID ger funktionell påverkan och kan ge toxisk nefrit. ACE-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare kan ge akut njursvikt, särskilt vid odiagnostiserad njurartärstenos.

Intravenös kontraströntgen kan ge akut njurpåverkan. Metformin sätts ut i samband med undersökningen och återinsätts inte förrän P-krea-tinin kontrollerats, tidigast efter 48 timmar.

Njurfunktionenhos den åldrande patienten som behandlas med metformin skall undersökas.

Vid vilken nivå på S-kreatinin skall metformin (Glucophage) sättas ut?

(Den som är nyfiken på statiner bör läsa vad Nisse Simonson säger.)

45 000 studenter vill skapa nya arbetssätt

Studenterna tar täten kring personcentrerad vård och ett interprofessionellt arbetssätt via ett nytt nätverk.

– Det är en attitydfråga vid läro­sätena. Studenterna behöver arbetssättet för att klara sig i framtidens sjukvård, säger Viviana Lundberg, sammankallande i nätverket.

Det behövs betydligt mer lag­arbete i framtiden och det måste börja redan under utbildningstiden om intentionerna från utredningen En god och nära vård ska kunna bli verklighet.
Det menar Sveriges hälso- och sjukvårds­studenter (SHSS), ett nätverk som representerar 45 000 studenter inom 16 olika professioner.

Vårdens hierarkiska system måste förändras i grunden. – Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person, säger Viviana Lundberg.

Och arbetssättet måste in redan på utbildningarna. Att sjuksköterskor träffar tandhygienister under två timmar eller att hälsovetarna får läsa en grundkurs om sjukdomar räcker inte.

Även ute på praktik ser det väldigt olika ut när det handlar om interprofessionellt lärande.

Läs mer här: “Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person.”

Car T-celler får klartecken i Europa

Beskedet gäller två olika produkter, Kymriah och Yescarta, som granskats inom EMA:s process för så kallade läkemedel för avancerad terapi. De är också de två första läkemedlen som godkänts via ett prioriterat förfarande som ska säkerställa snabb tillgång till behandlingar som kan fylla stora medicinska behov.

De nya läkemedlen kan dock ge svåra biverkningar, varför behandlingarna måste följas i särskilda register för att säkerställa långsiktig säkerhet, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Det återstår också att se vad kostnaden blir för behandlingarna och huruvida den svenska sjukvården kommer anses ha råd med dem.

Ur Dagens medicin

Räddade liv ska också levas!

Jag läser dagligen på Twitter. Idag finns det ett inlägg och en hänvisning till en blogg. Bloggen handlar om att även räddade liv ska ges en livschans.

Frisk människa = glad och lycklig

Sjuk/funktionshindrad människa = ledsen och olycklig

Ett utdrag ur texten:

Den tillfälliga sjukdomen behandlas som ett avbrott i livet, som du räknar med blir kortvarigt och övergående. Som något slags icke-tillstånd där vad du gör inte längre är så viktigt. Ett undantagstillstånd då livet står på en tillfällig paus. Där det enda du längtar efter är att bli frisk och fullt fungerande igen.

Om du däremot har en dödlig sjukdom måste varje sekund fram till döden levas fullt ut. Trots den svåra sjukdomen. Trots de svåra symtomen. Kosta vad det kosta vill att få en döendes sista önskan uppfylld. Allt som kan göra livet mer värdefullt och meningsfullt den stunden som är kvar väldigt viktigt. Att verkligen leva tills sista andetaget.

Att vara sjuk, men varken tillfriskna eller få en dödsdom verkar förvirra. Mycket. Trots att tillståndet blir långvarigt, eller till och med livslångt verkar de flesta friska människor tänka att så länge du är sjuk men inte dör, står livet på paus precis som när du är kortvarigt sjuk. Istället för att tänka att det går att fylla även det sjuka livet med mening – och uppleva både glädje och lycka – så verkar de se på det som något som per automatik är meningslöst. Något som saknar värde.

Läs hela det intressanta inlägget här: Räddade liv ska också levas!

Framtidens behandling av leukemi

I går tisdag var jag och träffade min doktor för att diskutera framtiden. Det är kul att diskutera framtiden, när man har leukemi. Hahaha.

Vi pratade om att det förekommer ”forskning” med att avbryta behandlingen med Imatinib efter ett antal år. Längst har man kommit med den senare komna medicinen Tasigna, där Novartis i en studie avbryter behandlingen efter fyra år.

Både studierna med Glivec och Tasigna är hittills för små och korta i tiden för att vara säkra. Studierna med Glivec visade dock att man kunde sätta in medicinen igen med gott resultat om de kontinuerliga proverna visade på en cellökning.

Min doktor och jag var dock överens om att jag med mina ”ynkliga biverkningar”, ändå ska fortsätta behandlingen med Glivec.

Några kunskapslänkar:

Internmedicin

Blodcancerförbundet

Behandlingsfrihet

Cancercentrum

Cancerbeskedet

Kolhydraters skada på Din hjärna

Den amerikanske neurologen och medicine doktorn David Perlmutters bok ”Grain Brain” kommer ut i svensk översättning i slutet av maj och heter då ”Hotet mot din hjärna – den över- raskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ”.

Den boken måste läsas av alla med hälsointresse och de som försöker åstadkomma en hälsosammare och friskare ålderdom.

Fetma krymper hjärnan
Mycket talar för att resonemanget har viss bärkraft och många av de studier som Dr Perlmutter laborerar med har som underlag utmärkta studier i bra tidskrifter och han visar att ju fetare man är desto mindre blir hjärnans volym. Det finns även studier som visar att vid ökat sockerintag minskar hippocampus - sjöhästen (centrum för minnet i hjärnan) kapacitet.
Till detta skall läggas att läkemedelsindustrins olika försök att lösa Alzheimer-problematiken grundligen har misslyckats och att inga försök att minska plack-bildning- en har fört de olika teorierna vidare.

Alzheimers drivs av inflammation
Det nya är att även Alzheimers är en sjukdom, liksom många andra så kallade folksjukdomar, som troligen drivs av inflammation på samma sätt som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och även cancer.
Man kan mäta förhöjda CRP-värden, som indicerar inflammation – vita blodkroppar som aktiverar låggradig inflammation i de små blodkärlen ute i vävnaden - och som långsamt, långsamt gör att organen blir alltmer odugliga för att slutligen klappa ihop och för hjärnan blir ju det katastrofalt.

Läs hela den intressanta sammanfattningen av Karl E Arfors här >>>

Läs även sammanfattningen "Hotet mot din hjärna" av David Perlmutter

Vilken kost orsakar cancer?

Jag läser en mycket intressant redovisning av Dr Jason Fung. Han redovisar hur världen har tänkt om kost under tid. Många har gjort massor av misstag i sin iver att tjäna pengar på naiva människor.

I takt med att det blev mer och mer tydligt att miljöfaktorer påverkar förekomsten av cancer, blev kosten det första som misstänktes. Den fråga som sedan ställdes var vilken specifik del av kosten som var boven. Fett i kosten blev direkt misstänkt. Från sena 1970-talet till 1990-talet var vi fast i en hysterisk fettfobi. Vi trodde att fett orsakade allt dåligt. Det orsakade fetma. Det orsakade högt kolesterol. Det orsakade hjärtsjukdom. Det orsakade förmodligen dålig andedräkt, håravfall och var dessutom anledningen till att man skar sig på papper.

Det fanns aldrig något faktiskt bevis för tanken att fett från kosten, som människor ätit sedan, tja, vi blev människor, skulle vara skadligt. Men det spelade egentligen ingen roll, eftersom hela den vetenskapliga världen hade på sig fett-är-dåligt-glasögonen. Vem behöver bevis när det finns dogmer?

Eftersom allt dåligt gick att skylla på fett, orsakade det troligtvis cancer också. Ingen hade egentligen någon aning om varför fett från kosten skulle orsaka cancer. Ingen hade observerat att folk som konsumerade mycket fett i stor utsträckning fick cancer. Men det spelade ingen roll, eftersom den nya regeln var att ge fett skulden för allt. Vi fortsatte helt enkelt på den banan!

Baserat på denna hörsägen lät National Institute of Health miljoner dollar försvinna in i en gigantisk studie för att bevisa att fett från kosten orsakade viktuppgång, hjärtattacker samt bröstcancer.

Denna massiva randomiserade kontrollstudie (den gyllene standarden av evidensbaserad medicin) som fick heta Women’s Health Initiative, registrerade närmare 50 000 kvinnor. Vissa kvinnor instruerades att följa sin vanliga kosthållning, den andra gruppen skulle dra ner på mängden fett från kosten till närmare 20 procent av kaloriintaget och öka intaget av spannmål, grönsaker och frukt.

Läs hela det intressanta reportaget här >>>

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog. 
 

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare.

Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Läs hela Ann Fernholms inlägg här >>>

Lex Maria-anmälda dödsfall

I Sjukhusläkarens uppmärksammade granskning av lex Maria-anmälda dödsfall 2016 syntes bland annat stora skillnader i antal anmälningar över landet.

Exempelvis kom en överväldigande majoritet av ärendena förra året från Skåne, medan det i Stockholmsområdet endast fanns ett enda. Hur stort är egentligen mörkertalet?

Sjukhusläkaren sökte svar från landets drygt hundra chefläkare inom slutenvården – vilka är de som ytterst avgör om en patientskada faktiskt ska lex Maria-anmälas eller inte – och fick bilden av ett stort mörkertal bekräftad.

Så många som var fjärde chefläkare uppskattar att 30 procent eller mindre av det totala antalet allvarliga vårdskador faktiskt leder till en lex Maria-anmälan i slutändan.

Dock visar resultatet en stor spridning bland svaren – där fyra av tio chefläkare istället uppskattar att minst 70 procent av de allvarliga vårdskadorna mynnar ut i lex Maria-ärenden.

Ett dödsfall i månaden >>>

Skrämmande reportag >>>

Skånes dystra statistik >>> 

Sjukhusläkaren >>>