“Det kommer olika män varje dag. Jag förstår inte vad de säger. Och de förstår inte mig.” - så beskrev en äldre kvinna sin situation.
De orden säger mer än många utredningar och statistikrapporter. För det här handlar inte om organisation eller administration.
Det handlar om människor.
Om äldre kvinnor och män som har byggt vårt land och som nu är beroende av andra för att klara sin vardag.
Ingen ska behöva känna oro när hemtjänsten kommer.
Ingen ska behöva känna sig otrygg i sitt eget hem.
Ingen ska behöva bli missförstådd när man är sjuk, gammal eller rädd.
Våra äldre har arbetat. Tagit ansvar. Byggt vårt samhälle. De har gjort sitt.
Nu är det vår tur.
Vår tur att visa respekt.
Vår tur att skapa trygghet.
Vår tur att säkerställa värdighet.
Därför driver vi politiska reformer för att stärka äldres trygghet, integritet och självbestämmande inom vård och omsorg.
Våra äldre förtjänar bättre❤️

De senaste dagarnas rapportering om misstänkta sexualbrott mot barn har väckt starka känslor hos många. Det är fullt förståeligt.
Samtidigt har frågan fått betydligt större utrymme i debatten än den brukar få. Det är i grunden bra. Men jag kan inte låta bli att önska att samma kraft, samma engagemang och samma upprördhet hade funnits även när frågan inte varit kopplad till en stor politisk nyhet.
För barn som utsätts för sexuella övergrepp behöver vårt engagemang varje dag. Inte bara när rubrikerna är som störst.
För egen del är min hållning densamma i dag som den var i går och som den kommer att vara i morgon.
När det gäller misstänkta sexualbrott mot barn får det aldrig finnas några dubbla måttstockar. Inte för politiker. Inte för makthavare. Inte för någon.
Sverige är en rättsstat. Misstankar ska utredas och skuld ska fastställas av domstol.
Men om misstankarna visar sig stämma ska det inte spela någon roll vilket yrke, vilken samhällsställning eller vilket parti en person tillhör. Då ska den skyldige ställas till svars.
Sexualbrott mot barn förekommer tyvärr i alla samhällsskikt. Förövare finns inte i ett särskilt parti, en särskild yrkesgrupp eller en särskild samhällsklass. De finns överallt.
Jag har aldrig gjort skillnad på vem den misstänkte är. Jag tänker inte börja nu.
Jag vet också att sexuella övergrepp mot barn kan lämna sår som följer en människa genom hela livet. Det är en av anledningarna till att jag har ägnat så många år åt att driva de här frågorna.
Min främsta tanke går därför inte till politiken, partierna eller den misstänkte. Den går till de barn som riskerar att utsättas. Jag engagerade mig inte i de här frågorna för att vinna politiska poäng.
Jag engagerade mig för att färre barn ska behöva bära med sig de sår som sexuella övergrepp lämnar efter sig.
Det kommer jag att fortsätta göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar