Det konkursfärdiga Lidingöföretaget Apotekstjänst får 25 miljoner av Region Halland för att överleva. Före detta mackägaren och videofilmuthyraren Gerard Versteegh, har nu vuxit och levererar dosförpackningar för mediciner till sjukvården.
Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.
- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.
Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.
Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?
Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?
Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!
onsdag 7 augusti 2013
fredag 26 juli 2013
Barnmorskor misstänks fuska i sitt arbete
Jag tittade på Uppdrag granskning i går torsdag. Man berättade om kvinnor i samband med förlossningar. Så gott som alla kvinnor som föder barn vaginalt spricker lite. Ofta är sprickorna så små att de inte ens behöver sys.
Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.
Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?
Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?
Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.
Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.
Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.
Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?
Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?
Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.
Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.
Förlossningsskador misstänks mörkas i journalerna
lördag 13 juli 2013
Sjukvård värd namnet!
Jag undrar om våra läkare i Sverige är finare än andra länders läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?
En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit.
En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit.
Vi kom in i ett väntrum där det satt nio personer. Vi frågade de andra besökande hur man skulle anmäla sig. Sitt ner och vänta sade dom.
Oj oj oj tänkte vi, minst fem, sex timmars väntan. Det strömmade in nya patienter hela tiden. Läkare kom ut och sade, nästa.
Efter ca trettio (30) minuter var det vännens tur. Förvåningen var stor. Läkaren ställde några frågor, lyssnade och klämde. Han hämtade en EKG-apparat, kopplade upp vännen. Efter tio minuter var diagnosen ställd. Vännen fick en spruta och några tabletter med sig hem. Total vistelsetid på sjukhuset ca fyrtio (40) minuter!
Ingen reception, ingen sjuksköterska, ingen transportör eller något annat. Bara läkaren! Jag undrar då om våra läkare i Sverige är finare än danska läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?
"Våra" ministrar för - Hälsa, sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring - bör tänka till här. Det är ett stort svenskt socioekonomiskt problem.
måndag 24 juni 2013
Obehagliga spår följer i en nära anhörigs bortgång
Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........
SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........
.............förhoppningar, rädslor, känslor, styrkor och tillkortakommanden.
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".
SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se
måndag 20 maj 2013
Vad är det egentligen vi får i oss när vi äter
Jag funderar ofta över vad vi konsumenter får i oss för sort ämnen när vi äter mat, snask och dricker olika drycker. Läkemedelsverket har då en ganska bra sida. Här under lite text i ämnet. (Bör granskas kritiskt!)
"Hur bedömer man om maten är farlig?
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.
De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.
Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag.
Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.
Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".
"Hur bedömer man om maten är farlig?
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.
De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.
Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag.
Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.
Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".
lördag 18 maj 2013
Inte bara min farfar som håller på att dö
Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........
............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.
Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se
Är detta verkligen Mitt Sverige?
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........
............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.
Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se
Är detta verkligen Mitt Sverige?
torsdag 2 maj 2013
Halvfasta kan förlänga livet – så fungerar metoden
Fasta två eller tre dagar i veckan.
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.
Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.
Alternativ 2.
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.
Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.
Källa: National institute on aging.
Alternativ - Fasta dig frisk
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.
Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.
Alternativ 2.
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.
Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.
Källa: National institute on aging.
Alternativ - Fasta dig frisk
onsdag 24 april 2013
Risken för att få MRSA i sjukvården är stor
Sjukas säkerhet måste gå före sjukhusanställdes bekvämlighet! Ställ krav på att bli behandlad - med skyddshandskar.
Jag, förvånas ej över den ökande spridningen av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus), då provtagningsrutinerna på sjuhus och vårdcentraler är oacceptabelt ”slappa”. Provtagningarna sker oftast utan skyddshandskar!? Provtagerskan tvättar noga området för instick med sprit. När så nålsticket ska ske, pickar provtagerskan på provtagningskärlet med sitt bara finger – alltså utan skyddshandske.
Det är dags för en förändring av rutinerna för provtagning och blodgivning! Sjukas säkerhet måste gå före sjukhusanställdas bekvämlighet!
Jag, förvånas ej över den ökande spridningen av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus), då provtagningsrutinerna på sjuhus och vårdcentraler är oacceptabelt ”slappa”. Provtagningarna sker oftast utan skyddshandskar!? Provtagerskan tvättar noga området för instick med sprit. När så nålsticket ska ske, pickar provtagerskan på provtagningskärlet med sitt bara finger – alltså utan skyddshandske.
Efter det sticks protagningsnålen direkt in i blodbanan genom det nu kontaminerade området. De stafylokocker labassen hade runt nagelbanden följde sannolikt med nålen in i blodbanan. Det är då ganska troligt att de staffalykocker människan i allmänhet och provtagerskan i synnerhet normalt bär på runt nagelbanden, följer med nålen in i blodbanan.
Vid blodgivning på blodcentraler, arbetar labassen på samma sätt som med blodgivningsförfarandet, alltså utan skyddshandskar. Risken för en allvarlig blodförgiftning är överhängande. Därför borde sjukvården förbättra rutinerna mot bakteriologisk kontaminering. För att förhindra MRSA-smitta.
Särskilt för kunden.
Särskilt för kunden.
Det är dags för en förändring av rutinerna för provtagning och blodgivning! Sjukas säkerhet måste gå före sjukhusanställdas bekvämlighet!
lördag 30 mars 2013
Nya Karolinska sjukhuset
Svensk sjukvård står framför ett avgrundsdjupt stup! Lös ut rigida politiker! Sedan kan vi börja om med en sjukvård som styrs rätt med kompetenta människor.
"Många kliniker och sjukhus drivs i dag av icke vårdpersonal. Ytterst har politiker högst varierande kompetens och besluten blir därefter.
Nya Karolinska sjukhuset har kostat 52 miljarder SEK. När man planerade detta hade man inte konsulterat någon specialist i akutsjukvård. Akutmottagningen planerades att bli en remissmottagning med begränsad kapacitet. Vårdplatserna drogs ned från ca 900 till ca 600 stycken.
Nu börjar man inse att ekvationen inte håller och att man måste använda båda sjukhusen tills en lösning finns tillhanda.".
Läs hela inlägget här och här.
I USA och flera andra länder har man lärt sig vikten av att ha specialister i frontlinjen, för att sortera in till sjukhuset och ge första stabiliserande åtgärder till akut sjuka patienter - något som skiljer mellan liv och död.
Akuttmedisin bør bli egen spesialitet
När Peter Rosen pratar så lyssnar folket.
Lyssna gärna på Peter Rosens berättelse om hur akutsjukvården började i USA för 50 år sedan
onsdag 6 mars 2013
Spansk sjukvård
En dag 2011 fick jag träffa på Spansk sjukvård. Anledningen var att en envis hosta hade drabbat mig.
En gäst med sjukvård i släkten förslog mig att söka läkare. Jag stal då någon timme för besök hos läkare i Vera, den närliggande staden. Läkaren undersökte mig, varvid han satte sig vid datorn och började skriva.
När han var färdig hade jag recept på antibiotika i min hand. Jag förmodar att det var starka grejor för jag fick förhållningsorder att absolut inte "överdosera". Det ska bli intressant att se, eller rättare känna verkan av dessa dunderpreparat.
När han var färdig hade jag recept på antibiotika i min hand. Jag förmodar att det var starka grejor för jag fick förhållningsorder att absolut inte "överdosera". Det ska bli intressant att se, eller rättare känna verkan av dessa dunderpreparat.
Det mest intressanta är min jämförelse mellan Svensk och utländsk sjukvård! I Spanien och Danmark tar en erfaren läkare mot den sjuke och gör en första prioritering!
I Sverige kommer en läkare och undersöker den sjuke, först när det är riktigt allvarligt - i bästa fall. Normalt kommer en "sjuksköterska" med en pärm i handen och försöker ställa en diagnos. Det är i sanning skrämmande.
I Sverige kommer en läkare och undersöker den sjuke, först när det är riktigt allvarligt - i bästa fall. Normalt kommer en "sjuksköterska" med en pärm i handen och försöker ställa en diagnos. Det är i sanning skrämmande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)