”Pappa, sade min son som arbetat inom läkemedelsindustrin, du tror väl inte för en enda sekund att du fick föreläsa av andra skäl än att binda upp dig. Det satsas mer pengar på att muta läkare än på forskning. Fri sprit, mat och resa med flott hotell är betalt med ett enda recept på blodtrycksmedicin. Detta bara för att klargöra min bindning och mina synder. Jag är inte unik, alla läkare, speciellt hjärtläkare har mutats hårt genom åren, liksom psykiaterkåren.”
Läs mer om detta enorma fusk och mygel!
Det värsta är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas likgiltighet. (Dr Martin Luther King)
måndag 12 januari 2015
Står läkare på mammons eller patientens sida
John Virapen är 70 år och lider av hjärt- och kärlsjukdomar
I denna intervjuexklusivt för NewsVoice berättar Virapen om hur han förnekas vård medan läkarna ger honom gliringar för innehållet i hans böcker. När han söker vård i både Tyskland och Sverige beter sig läkarna arrogant. De ber honom återkomma om 1 år trots att de inte ordentligt undersökt en mycket stor och potentiellt dödlig aneurysm på hans aorta. Läkarna i Tyskland säger att batteriet i hans pacemaker räcker i 7,5 månader, men vårdpersonal i Sverige säger att samma batteri räcker i 21 månader. John Virapen frågar sig om det som pågår egentligen är passiv dödshjälp för en whistleblower inom medicin.
Vilken sida står dessa läkare egentligen på, patientens eller industrins?
Jag blir förundrad, förfärad och förbannad. Lyssna och läs!
Livets tragedi är inte döden, utan vad vi låter dö inom oss medan vi lever.
I denna intervjuexklusivt för NewsVoice berättar Virapen om hur han förnekas vård medan läkarna ger honom gliringar för innehållet i hans böcker. När han söker vård i både Tyskland och Sverige beter sig läkarna arrogant. De ber honom återkomma om 1 år trots att de inte ordentligt undersökt en mycket stor och potentiellt dödlig aneurysm på hans aorta. Läkarna i Tyskland säger att batteriet i hans pacemaker räcker i 7,5 månader, men vårdpersonal i Sverige säger att samma batteri räcker i 21 månader. John Virapen frågar sig om det som pågår egentligen är passiv dödshjälp för en whistleblower inom medicin.
Vilken sida står dessa läkare egentligen på, patientens eller industrins?
Jag blir förundrad, förfärad och förbannad. Lyssna och läs!
Livets tragedi är inte döden, utan vad vi låter dö inom oss medan vi lever.
lördag 3 januari 2015
LCHF blev räddningen för min mage
Jag vill passa på att dela med mig av en viktig erfarenhet i mitt liv.
Jag har så långt jag kan minnas haft problem med min mage. Alltid klagat på magont... När jag var liten tog min mamma upp detta med läkare på olika kontroller men ingen hittade något.
Vid en 6-årskontroll trodde en läkare att jag mådde psykiskt dåligt - att jag inte hade kompisar. Fick även klä av mig och de kollade efter blåmärken och frågade hur jag hade det hemma.
När jag var ca 11 år började jag utesluta laktos, vilket mamma uppmanade mig att prova och därefter blev magen bättre.
Åren gick men mitt magont försvann aldrig helt.
När jag gick på gymnasiet fick jag tabletter mot magkatarr och rekommenderades att inte äta någon form av kål eller lök. Magen blev ytterligare något bättre, men var aldrig helt bra.
I mitten av november 2014 uppmanades jag av en god vän att prova LCHF, strikt i 2 veckor och sen fick jag själv välja om jag ville återgå till mitt tidigare levnadssätt. Jag ska tillägga att allt handlade inte om att bli bättre i magen, ville också bli av med mitt sockerberoende och gå ner i vikt.
Jag hakade på detta tåg och det gick super.
Efter de två veckorna fortsatte jag leva enligt LCHF för det gick så bra. Märkte att jag blev piggare, gladare och jag reflekterade inte ens över min mage tills...
Julen kom och frestelserna blev många. Jag tänkte att en skumtomte kan väl inte skada, men det stannade dessvärre inte där. Det blev ytterligare socker och ohälsosamma kolhydrater här och där. Magen kraschade totalt och det blev precis som att jag var förgiftad, vilket jag upplevt flera gånger tidigare i mitt liv.
Nu har jag äntligen fattat varför. Det är sockret och ohälsosamma kolhydrater som tog kol på min mage. LCHF är räddningen för min mage och gör mig inte begränsad eller rädd för att göra något och att magen ska krascha.
När jag hållit en strikt LCHF-kost har jag till och med kunnat äta kål igen utan att bli dålig i magen. För mig är detta en befrielse. Jag blir verkligen förvånad över att man inom vården inte förstår vilken effekt socker har och att det faktiskt varit det som rubbat min mage.
Jag är så lycklig över att min vän introducerat mig till denna livsstil och jag är övertygad om att detta kommer att bli min räddning både för magen och min hälsa i övrigt. Så efter alla frestelser under julledigheten ska jag ta tag i en strikt LCHF-kost igen, för jag vill må bra och vara lycklig.
Jag vill uppmana alla att vara nyfikna, testa och skaffa egna erfarenheter om olika saker i livet innan man dömmer ut vad andra tror på. Detta är oavsett om det gäller kost eller annat, läs på och lär dig genom dina egna erfarenheter istället för att bara lyssna på andra och bara följa de sociala normerna eller kanske till och med trotsa vården.
Caroline Sir
Jag har så långt jag kan minnas haft problem med min mage. Alltid klagat på magont... När jag var liten tog min mamma upp detta med läkare på olika kontroller men ingen hittade något.
Vid en 6-årskontroll trodde en läkare att jag mådde psykiskt dåligt - att jag inte hade kompisar. Fick även klä av mig och de kollade efter blåmärken och frågade hur jag hade det hemma.
När jag var ca 11 år började jag utesluta laktos, vilket mamma uppmanade mig att prova och därefter blev magen bättre.
Åren gick men mitt magont försvann aldrig helt.
När jag gick på gymnasiet fick jag tabletter mot magkatarr och rekommenderades att inte äta någon form av kål eller lök. Magen blev ytterligare något bättre, men var aldrig helt bra.
I mitten av november 2014 uppmanades jag av en god vän att prova LCHF, strikt i 2 veckor och sen fick jag själv välja om jag ville återgå till mitt tidigare levnadssätt. Jag ska tillägga att allt handlade inte om att bli bättre i magen, ville också bli av med mitt sockerberoende och gå ner i vikt.
Jag hakade på detta tåg och det gick super.
Efter de två veckorna fortsatte jag leva enligt LCHF för det gick så bra. Märkte att jag blev piggare, gladare och jag reflekterade inte ens över min mage tills...
Julen kom och frestelserna blev många. Jag tänkte att en skumtomte kan väl inte skada, men det stannade dessvärre inte där. Det blev ytterligare socker och ohälsosamma kolhydrater här och där. Magen kraschade totalt och det blev precis som att jag var förgiftad, vilket jag upplevt flera gånger tidigare i mitt liv.
Nu har jag äntligen fattat varför. Det är sockret och ohälsosamma kolhydrater som tog kol på min mage. LCHF är räddningen för min mage och gör mig inte begränsad eller rädd för att göra något och att magen ska krascha.
När jag hållit en strikt LCHF-kost har jag till och med kunnat äta kål igen utan att bli dålig i magen. För mig är detta en befrielse. Jag blir verkligen förvånad över att man inom vården inte förstår vilken effekt socker har och att det faktiskt varit det som rubbat min mage.
Jag är så lycklig över att min vän introducerat mig till denna livsstil och jag är övertygad om att detta kommer att bli min räddning både för magen och min hälsa i övrigt. Så efter alla frestelser under julledigheten ska jag ta tag i en strikt LCHF-kost igen, för jag vill må bra och vara lycklig.
Jag vill uppmana alla att vara nyfikna, testa och skaffa egna erfarenheter om olika saker i livet innan man dömmer ut vad andra tror på. Detta är oavsett om det gäller kost eller annat, läs på och lär dig genom dina egna erfarenheter istället för att bara lyssna på andra och bara följa de sociala normerna eller kanske till och med trotsa vården.
Caroline Sir
torsdag 1 januari 2015
Medicin blockerar cancercellernas skyddsvakter
Forskarnas föreslagna cancermedicin hämmar och blockerar alltså det enzym som fungerar som cancercellernas skyddvakter. När cancercellen försöker dela sig så havererar den i stället inifrån.
– När vi efter de första försöken såg att det verkligen fungerade så här, då var det ett ögonblick där jag förstod att: det här kommer att bli stort, säger Thomas Helleday.
Försöken hittills har gjorts på möss och på mänskliga cancertumörer som avlägsnats från mänskliga cancerpatienter. Men de inledande försöken har visat att den nya metoden faktiskt ser ut att fungera, också på cancerformer som det idag inte finns bot emot.
– Vi tog loss en tumör från en patient som hade en metastaserad malingt melanom, en hudcancer, som varit resistent mot all tidigare cancerbehandling. Och när vi behandlade den såg vi att den här tumören minskade i storlek och faktiskt svarade på behandlingen, vilket är anmärkningsvärt, säger Thomas Helleday.
Hela artikeln här.
– När vi efter de första försöken såg att det verkligen fungerade så här, då var det ett ögonblick där jag förstod att: det här kommer att bli stort, säger Thomas Helleday.
Försöken hittills har gjorts på möss och på mänskliga cancertumörer som avlägsnats från mänskliga cancerpatienter. Men de inledande försöken har visat att den nya metoden faktiskt ser ut att fungera, också på cancerformer som det idag inte finns bot emot.
– Vi tog loss en tumör från en patient som hade en metastaserad malingt melanom, en hudcancer, som varit resistent mot all tidigare cancerbehandling. Och när vi behandlade den såg vi att den här tumören minskade i storlek och faktiskt svarade på behandlingen, vilket är anmärkningsvärt, säger Thomas Helleday.
Hela artikeln här.
lördag 20 december 2014
Tänderna är otroligt nog en del av kroppen
Jag hade en insändare i dagen Hallandsposten. Tyvärr måsta man prenumerera på detta blad för att kunna läsa insändarsidan. En ungefärlig text har förekommit på bloggen tidigare, men här kommer dagens insändare i originaltappning:
Det är vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det framgår i en unik enkät från Sveriges Tandläkarförbund till 1 945 pensionärer om hur de ser på sin munhälsa.
Nu varnar tandläkare, pensionärsorganisationer och forskare för att situationen på kort tid kan försämras om ingenting görs. Vi får alltfler äldre i befolkningen. Vi får alltfler nysvenskar. Det är hög tid att regering, landsting och kommuner agerar.
I larmrapporter från forskare och munhälsoexperter varnas för konsekvenserna av dagens brister i omsorgen om äldres mun och tänder. Uppsökande tandvård är nödvändig, men kommer in alldeles för sent.
Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras. Äldre har idag fram till pensioneringen ofta en lika god munhälsa som när de var yngre, men när allmänhälsan försämras kommer de stora bekymren med mun och tänder.
Nationell äldresamordnare vid Socialdepartementet Eva Nilsson Bågenholm har yttrat följande: ”De äldres munhälsa är en tickande bomb”!
Sveriges Tandläkarförbund är oroade över att biståndshandläggarna i landets kommuner inte i tillräckligt hög grad tar upp munhälsa och tandvård vid biståndsbedömning till sköra äldre personer som bor hemma.
Enligt förbundets ordförande Gunilla Klingberg är detta allvarligt, det vill säga att denna grupp människor inte får ta del av sin rätt till såväl munhälsobedömning som uppsökande och nödvändig tandvård.”.
Hans Göranssons ledare i Tandläkartidningen Nummer 12, 16 oktober 2014 säger följande: Vi kan konstatera att myndigheterna än en gång har missat sambandet mun–kropp.
För en tydlig lagstiftning borde tandvårdens och sjukvårdens patienträttigheter skrivas fast i samma lagstiftning. Detta är Tandläkarförbundets bestämda uppfattning, som vi ständigt upprepar i våra kontakter med myndigheterna.
Jag som representant för PRO, hart tagit upp frågan med socialdemokraterna om inte tandvården ska ligga under högkostnadsskyddet? Svaret var blankt nej. Motiveringen var att det blir för dyrt för samhället.
Min fråga är då vilket som blir billigast i längden? Är det förebyggande tandvård eller är det att kurera följdsjukdomar beroende på tändernas dåliga status. Naturligtvis är/blir det dyrare att kurera följdsjukdomar.
För PRO Halmstad
Jan Sjöberg
Det är vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det framgår i en unik enkät från Sveriges Tandläkarförbund till 1 945 pensionärer om hur de ser på sin munhälsa.
Nu varnar tandläkare, pensionärsorganisationer och forskare för att situationen på kort tid kan försämras om ingenting görs. Vi får alltfler äldre i befolkningen. Vi får alltfler nysvenskar. Det är hög tid att regering, landsting och kommuner agerar.
I larmrapporter från forskare och munhälsoexperter varnas för konsekvenserna av dagens brister i omsorgen om äldres mun och tänder. Uppsökande tandvård är nödvändig, men kommer in alldeles för sent.
Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras. Äldre har idag fram till pensioneringen ofta en lika god munhälsa som när de var yngre, men när allmänhälsan försämras kommer de stora bekymren med mun och tänder.
Nationell äldresamordnare vid Socialdepartementet Eva Nilsson Bågenholm har yttrat följande: ”De äldres munhälsa är en tickande bomb”!
Sveriges Tandläkarförbund är oroade över att biståndshandläggarna i landets kommuner inte i tillräckligt hög grad tar upp munhälsa och tandvård vid biståndsbedömning till sköra äldre personer som bor hemma.
Enligt förbundets ordförande Gunilla Klingberg är detta allvarligt, det vill säga att denna grupp människor inte får ta del av sin rätt till såväl munhälsobedömning som uppsökande och nödvändig tandvård.”.
Hans Göranssons ledare i Tandläkartidningen Nummer 12, 16 oktober 2014 säger följande: Vi kan konstatera att myndigheterna än en gång har missat sambandet mun–kropp.
För en tydlig lagstiftning borde tandvårdens och sjukvårdens patienträttigheter skrivas fast i samma lagstiftning. Detta är Tandläkarförbundets bestämda uppfattning, som vi ständigt upprepar i våra kontakter med myndigheterna.
Jag som representant för PRO, hart tagit upp frågan med socialdemokraterna om inte tandvården ska ligga under högkostnadsskyddet? Svaret var blankt nej. Motiveringen var att det blir för dyrt för samhället.
Min fråga är då vilket som blir billigast i längden? Är det förebyggande tandvård eller är det att kurera följdsjukdomar beroende på tändernas dåliga status. Naturligtvis är/blir det dyrare att kurera följdsjukdomar.
För PRO Halmstad
Jan Sjöberg
måndag 8 december 2014
Han var nära att dö i väntan på att få vård
Tomas Landegren höll på att dö. Kroppspulsådern var nära att spricka och på akuten fördröjdes en operation med flera timmar.
För ett par veckor sedan (2013) började Tomas Landegren i Olofsbo få fruktansvärt ont i ryggen. Han hoppades att det skulle gå över, men klockan två på natten ringde han efter en ambulans.
– Då kändes det som knivhugg i den vänstra sidan, berättar han.
Tomas Landegren hade läst om sina symptom på internet och misstänkte att han hade drabbats av ett njurstensanfall. I själva verket hade han bråck på stora kroppspulsådern och blod sipprade ut i buken på honom, men det kände varken han eller sjukvården till vid den tidpunkten.
På akutmottagningen i Varberg dröjde det innan han fick träffa en läkare. Han fick morfin mot sina smärtor, men det hjälpte inte. Han hade mycket ont. Framåt småtimmarna bad han om att få bli röntgad, men fick inget gehör för sitt önskemål.
Trots att läkaren inte visste vad som var fel på Tomas bedömde han att läget inte var akut och undersökningen fick därför vänta tills röntgenavdelningen öppnade klockan åtta på morgonen.
– Jag vet inte om det berodde på läkaren ignorans, arrogans eller inkompetens som han inte lyssnade på mig.
20.45 blev det så till slut Tomas tur. Efter att ha blivit röntgad möttes han av en ny läkare som tillsammans med en sjuksköterska och en sjukvårdare från ambulansen såg allvarligt på honom.
– Vi måste köra dig till Sahlgrenska sade de. Jag undrade om jag fick röka först men det var det inte tal om, berättar Tomas Landgren.
Ambulansen körade i ilfart till Göteborg med blåljusen påslagna. Under färden fick Tomas veta hur illa däran han var. Sköterskan berättade att det läckte från ett bråck på stora kroppspulsådern och att det när som helst kunde brista.
– Hinner vi så hinner vi. Spricker det är det inget vi kan göra, då går det fort, sade de, berättar Tomas.
På Sahlgrenska togs han emot av ett läkarteam på nio personer som opererade honom i fem timmar. Operationen gick bra och Tomas fru Anki fick veta att läget var allvarligt men stabilt.
Efter omkring ett och ett halvt dygn på intensivvårdsavdelningen blev Tomas erbjuden att flyttas till sjukhuset i Varberg för att komma närmare hem. Till det tackade han bestämt nej. Han har inte längre något förtroende kvar för den halländska sjukvården.
Efter den traumatiska upplevelsen mår Tomas nu ganska okej, men han är trött både fysiskt och psykiskt. Efteråt kontaktade han den ansvarige för akutmottagningarna vid Hallands sjukhus, Varberg.
– Jag sade att om de inte anmäler sig själva för det här så gör jag det. Så här får det inte gå till. Jag är inte rädd för att dö, men man ska inte behöva dö i förtid.
Madelene Sandin, Hallandsposten
Resumé
Denna händelse skedde år 2013 på Varbergs sjukhus. Undrar om man har lärt sig av händelsen? För om inte och med tanke på att politikerna nu har flyttat Halmstads väl fungerande urolog till Varberg, är det tveksamt om en ens vill besöka detta Varbergs sjukhus.
För ett par veckor sedan (2013) började Tomas Landegren i Olofsbo få fruktansvärt ont i ryggen. Han hoppades att det skulle gå över, men klockan två på natten ringde han efter en ambulans.
– Då kändes det som knivhugg i den vänstra sidan, berättar han.
Tomas Landegren hade läst om sina symptom på internet och misstänkte att han hade drabbats av ett njurstensanfall. I själva verket hade han bråck på stora kroppspulsådern och blod sipprade ut i buken på honom, men det kände varken han eller sjukvården till vid den tidpunkten.
På akutmottagningen i Varberg dröjde det innan han fick träffa en läkare. Han fick morfin mot sina smärtor, men det hjälpte inte. Han hade mycket ont. Framåt småtimmarna bad han om att få bli röntgad, men fick inget gehör för sitt önskemål.
Trots att läkaren inte visste vad som var fel på Tomas bedömde han att läget inte var akut och undersökningen fick därför vänta tills röntgenavdelningen öppnade klockan åtta på morgonen.
– Jag vet inte om det berodde på läkaren ignorans, arrogans eller inkompetens som han inte lyssnade på mig.
20.45 blev det så till slut Tomas tur. Efter att ha blivit röntgad möttes han av en ny läkare som tillsammans med en sjuksköterska och en sjukvårdare från ambulansen såg allvarligt på honom.
– Vi måste köra dig till Sahlgrenska sade de. Jag undrade om jag fick röka först men det var det inte tal om, berättar Tomas Landgren.
Ambulansen körade i ilfart till Göteborg med blåljusen påslagna. Under färden fick Tomas veta hur illa däran han var. Sköterskan berättade att det läckte från ett bråck på stora kroppspulsådern och att det när som helst kunde brista.
– Hinner vi så hinner vi. Spricker det är det inget vi kan göra, då går det fort, sade de, berättar Tomas.
På Sahlgrenska togs han emot av ett läkarteam på nio personer som opererade honom i fem timmar. Operationen gick bra och Tomas fru Anki fick veta att läget var allvarligt men stabilt.
Efter omkring ett och ett halvt dygn på intensivvårdsavdelningen blev Tomas erbjuden att flyttas till sjukhuset i Varberg för att komma närmare hem. Till det tackade han bestämt nej. Han har inte längre något förtroende kvar för den halländska sjukvården.
Efter den traumatiska upplevelsen mår Tomas nu ganska okej, men han är trött både fysiskt och psykiskt. Efteråt kontaktade han den ansvarige för akutmottagningarna vid Hallands sjukhus, Varberg.
– Jag sade att om de inte anmäler sig själva för det här så gör jag det. Så här får det inte gå till. Jag är inte rädd för att dö, men man ska inte behöva dö i förtid.
Madelene Sandin, Hallandsposten
Resumé
Denna händelse skedde år 2013 på Varbergs sjukhus. Undrar om man har lärt sig av händelsen? För om inte och med tanke på att politikerna nu har flyttat Halmstads väl fungerande urolog till Varberg, är det tveksamt om en ens vill besöka detta Varbergs sjukhus.
söndag 7 december 2014
Vad är du designad för att äta?
Människan har utvecklats under miljoner år som jägare och samlare, utan stora mängder lättsmälta kolhydrater. Då åt vi den mat som fanns färdig åt oss i naturen: jakt, fiske och allt ätligt som man kan samla in från naturen. Men ren stärkelse i form av bröd, pasta, ris och potatis har vi bara ätit i 5 – 10 000 år, sedan vi blev jordbrukare. På den tiden hinner bara en begränsad anpassning av våra gener ske.
Med industrialismen, för 100-200 år sedan, kom fabriker som tillverkade stora mängder rent socker och vitt mjöl. Extra snabbsmälta rena kolhydrater. Det har vi inte alls hunnit anpassas till.
På 1980-talet slog rädslan för naturligt fett igenom. Lightprodukterna dök upp överallt. Äter man mindre fett behöver man äta ännu mer kolhydrater för att bli mätt. Då tog historiens värsta fetma- och diabetesepidemi fart. Den har drabbat USA, fettskräckens hemland, allra hårdast. Men även i Sverige har andelen feta personer nästan tredubblats sedan 1989. Idag vet vi att rädslan för riktig mat med normal fetthalt var ett misstag.
Läs mer här!
Jag håller på att sätta mig in i LCHF:s labyrinter, för att fullt tillägna mig denna livsfilosofi. Jag måste då ha på fötterna när jag ska försöka integrera och implementera detta synsätt i fruns och mitt hushållande. Naturligtvis är det svårt att lära gamla hundar sitta, men med kunskap ska jag erövra fruns gamla tänkande.
Kanske jag även kan påverka en och annan streber som vägrar överge kolhydratens religion.
Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.
Med industrialismen, för 100-200 år sedan, kom fabriker som tillverkade stora mängder rent socker och vitt mjöl. Extra snabbsmälta rena kolhydrater. Det har vi inte alls hunnit anpassas till.
På 1980-talet slog rädslan för naturligt fett igenom. Lightprodukterna dök upp överallt. Äter man mindre fett behöver man äta ännu mer kolhydrater för att bli mätt. Då tog historiens värsta fetma- och diabetesepidemi fart. Den har drabbat USA, fettskräckens hemland, allra hårdast. Men även i Sverige har andelen feta personer nästan tredubblats sedan 1989. Idag vet vi att rädslan för riktig mat med normal fetthalt var ett misstag.
Läs mer här!
Jag håller på att sätta mig in i LCHF:s labyrinter, för att fullt tillägna mig denna livsfilosofi. Jag måste då ha på fötterna när jag ska försöka integrera och implementera detta synsätt i fruns och mitt hushållande. Naturligtvis är det svårt att lära gamla hundar sitta, men med kunskap ska jag erövra fruns gamla tänkande.
Kanske jag även kan påverka en och annan streber som vägrar överge kolhydratens religion.
Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.
lördag 6 december 2014
Han frossade i fet mat och blev frisk
Han gav upp och beslutade att äta sig till döds. Sten Sture Skalde man hade misslyckats med sitt sista bantningsförsök och var fetare än någonsin. Hans hjärta orkade nästan inte pumpa runt blodet i hans stora kropp längre. Hans blodtryck var skyhögt. Han klara de knappt ens att gå till brevlådan. En läkare hade gett honom ett halvår att leva om han inte gick ner i vikt.
Likt oräkneliga gånger tidigare hade han försökt att äta ännu mindre. Trots att han plågat sig uteblev resultatet på vågen. Det fungerade inte och han gav upp. Under sin sista tid tänkte han äta all den mat han länge försökt undvika. Han skulle frossa i god mat. Resultatet blev det sista han hade väntat sig. Ett år senare var han smal och frisk.
Jag "provläser" första kapitlet ur Kostdoktorns bok, om hur vi människor däribland jag själv har jagat kalorier med kanon och skjutit fett med luftgevär. Jag har satsat på fel sorts mat. Intet ont om Viktväktarna, men vid varje tillfälle som jag åt enligt denna "diet" gicks jag ner i vikt, men gick upp direkt igen när jag slutade med denna pi-pion-diet och gick över till mer normal diet.
När jag försiktigt började med ett mellanting mellan paleolithic kost, medelhavskost och ren LCHF försvann 5 kilo direkt. Nu hör det till saken att jag har drabbats av en sjukdom vilken gör att det blir svårare att sköta kosthållningen. Dagens något dyrare LCHF-kost tillsammans med dyra mediciner tar ett allt djupare hål i hushållskassan än vad so är nyttigt för den. Familjens pensionärskassa har sakta tynat bort under de senaste 7-8 åren.
Därför och på grund av det har viktminskningen stannat av. Jag håller nu på att försöka få tag i nyttig kost, fast billigare. Kanske vi kan utbyta tjänster med djurhållande bönder för att komma billigare undan och då kunna leva mer sunt. Vi får se om jag lyckas, för de nuvarande tio kilona måste nog bort på något sätt.
Den som söker han finner.
Likt oräkneliga gånger tidigare hade han försökt att äta ännu mindre. Trots att han plågat sig uteblev resultatet på vågen. Det fungerade inte och han gav upp. Under sin sista tid tänkte han äta all den mat han länge försökt undvika. Han skulle frossa i god mat. Resultatet blev det sista han hade väntat sig. Ett år senare var han smal och frisk.
Jag "provläser" första kapitlet ur Kostdoktorns bok, om hur vi människor däribland jag själv har jagat kalorier med kanon och skjutit fett med luftgevär. Jag har satsat på fel sorts mat. Intet ont om Viktväktarna, men vid varje tillfälle som jag åt enligt denna "diet" gicks jag ner i vikt, men gick upp direkt igen när jag slutade med denna pi-pion-diet och gick över till mer normal diet.
När jag försiktigt började med ett mellanting mellan paleolithic kost, medelhavskost och ren LCHF försvann 5 kilo direkt. Nu hör det till saken att jag har drabbats av en sjukdom vilken gör att det blir svårare att sköta kosthållningen. Dagens något dyrare LCHF-kost tillsammans med dyra mediciner tar ett allt djupare hål i hushållskassan än vad so är nyttigt för den. Familjens pensionärskassa har sakta tynat bort under de senaste 7-8 åren.
Därför och på grund av det har viktminskningen stannat av. Jag håller nu på att försöka få tag i nyttig kost, fast billigare. Kanske vi kan utbyta tjänster med djurhållande bönder för att komma billigare undan och då kunna leva mer sunt. Vi får se om jag lyckas, för de nuvarande tio kilona måste nog bort på något sätt.
Den som söker han finner.
torsdag 13 november 2014
Jag lider troligen av köldallodyni
För vissa människor upplevs kyla inte bara som kall utan som direkt smärtsam. Det behöver inte ens handla om riktigt låga temperaturer, utan bara temperaturer under 20 °C. En grupp forskare i Lund har nu funnit vad det är i kroppen som åstadkommer denna koppling mellan kyla och smärta. Det visar sig vara samma receptor (mottagare) som reagerar på de starka ämnena i senap och vitlök.
Peter Zygmunt och Edward Högestätt, professorer i farmakologi respektive klinisk farmakologi vid Lunds universitet, har länge arbetat med smärtforskning och smärtans samband med irriterande ämnen i senap, vitlök och chilipeppar. Dessa starka kryddor kan i för höga mängder få det att bränna och svida i munnen, och kan även ge rodnader och svullnader. Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet och aktiveras vid inflammation.
Lundagruppen identifierade redan för tio år sedan receptorn för senap och vitlök, dvs den väg genom vilken de skarpa ämnena i kryddorna retar nervcellerna. Om denna receptor också svarar på kyla har sedan dess varit omdiskuterat. Men lundaforskarna kan nu visa att så är fallet.
Fortsätt läsa om det intressanta genombrottet här >>> Köldallodyni!
Det vatten du hämtar ur bäcken lär dig känna källan.
Peter Zygmunt och Edward Högestätt, professorer i farmakologi respektive klinisk farmakologi vid Lunds universitet, har länge arbetat med smärtforskning och smärtans samband med irriterande ämnen i senap, vitlök och chilipeppar. Dessa starka kryddor kan i för höga mängder få det att bränna och svida i munnen, och kan även ge rodnader och svullnader. Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet och aktiveras vid inflammation.
Lundagruppen identifierade redan för tio år sedan receptorn för senap och vitlök, dvs den väg genom vilken de skarpa ämnena i kryddorna retar nervcellerna. Om denna receptor också svarar på kyla har sedan dess varit omdiskuterat. Men lundaforskarna kan nu visa att så är fallet.
Fortsätt läsa om det intressanta genombrottet här >>> Köldallodyni!
Det vatten du hämtar ur bäcken lär dig känna källan.
onsdag 12 november 2014
När är det lämpligt med operation?
Jag läser om oss mäns vanligare fysiska problem, nämligen den godartade prostataförstoringen. Jag läser ett beskrivande och mycket intressant reportage på hälsoportalen Netdoktor.
Ett litet utdrag här under:
Vilka operationer finns det?
TURP –TransUretral Resektion av Prostata. Cirka 90 procent av operationerna är av denna typ. Man använder ett rör som förs in i urinröret. Man kan se genom röret och i spetsen finns det en metallslynga som används för att skära loss små bitar från prostata. Genom slyngan går det elektrisk ström och slyngan kan även användas för att stoppa blödningar.
Öppen operation med snitt på magen. All nybildad vävnad i mitten av prostata skalas ut med fingret. Används om prostatan är större än cirka 100 milliliter.
TUIP – TransUretral Incision av Prostata. Operationen skiljer sig från TURP genom att man inte tar bort någon vävnad utan endast klyver prostatan på längden så att urinröret öppnar sig lättare.
TUVP – TransUretral Vaporisering av Prostata. Görs ungefär som TURP men man använder så höga energinivåer att vävnaden förångas. Används för närvarande mycket litet i Sverige.
Holmiumlaser. En ny metod där man opererar genom urinröret och skär bort den nybildade vävnaden i tre till fyra bitar. Bitarna måste sedan sönderdelas i urinblåsan innan de kan sköljas ut. Metoden kan eventuellt komma att ersätta öppen operation men den tar lång tid att lära sig och den används mycket begränsat i Sverige nu.
Grön laser. Operationen utförs genom urinröret och man förångar vävnaden med laserenergi. Detta är också en metod under utveckling som används mycket begränsat i Sverige för närvarande.
Klicka på denna länk Netdoktor, så kan du läsa hela reportaget!
Läkaren behandlar patienten, naturen läker honom.
Ett litet utdrag här under:
Vilka operationer finns det?
TURP –TransUretral Resektion av Prostata. Cirka 90 procent av operationerna är av denna typ. Man använder ett rör som förs in i urinröret. Man kan se genom röret och i spetsen finns det en metallslynga som används för att skära loss små bitar från prostata. Genom slyngan går det elektrisk ström och slyngan kan även användas för att stoppa blödningar.
Öppen operation med snitt på magen. All nybildad vävnad i mitten av prostata skalas ut med fingret. Används om prostatan är större än cirka 100 milliliter.
TUIP – TransUretral Incision av Prostata. Operationen skiljer sig från TURP genom att man inte tar bort någon vävnad utan endast klyver prostatan på längden så att urinröret öppnar sig lättare.
TUVP – TransUretral Vaporisering av Prostata. Görs ungefär som TURP men man använder så höga energinivåer att vävnaden förångas. Används för närvarande mycket litet i Sverige.
Holmiumlaser. En ny metod där man opererar genom urinröret och skär bort den nybildade vävnaden i tre till fyra bitar. Bitarna måste sedan sönderdelas i urinblåsan innan de kan sköljas ut. Metoden kan eventuellt komma att ersätta öppen operation men den tar lång tid att lära sig och den används mycket begränsat i Sverige nu.
Grön laser. Operationen utförs genom urinröret och man förångar vävnaden med laserenergi. Detta är också en metod under utveckling som används mycket begränsat i Sverige för närvarande.
Klicka på denna länk Netdoktor, så kan du läsa hela reportaget!
Läkaren behandlar patienten, naturen läker honom.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)