Lär oss acceptera kärleken, vi är så rädda för den.
Du tar mina bröst i din händer, mina uttänjda platta bröst
och berör med läpparna de skrynkliga vårtorna och med
starr på ögonen i väntan på en vårdplats famlar du blint efter mig,
känner dig för med händerna.
Känn på du bara: under alla de här rynkorna finns jag,
den här förklädnaden tvingade livet på oss till slut,
du mitt smultron, min svala, min blomma så'n.
Ur: Sånger om kärlek, Eeva Kilpi, 1980
Bertil, 72, säger om sin sexualitet:
”När jag var riktigt ung satt erotiken längst ut i snoppen. Alla känslor fanns där, kvinnan fanns med som hjälpreda. Med åren vandrade den erotiska upplevelsen allt längre in i min kropp, jag började så sakta förstå vad kvinnans lust betydde för min egen lust. På gamla dar har erotiken tagit över hela min kropp, snoppen är en hjälpreda och min upplevelse och kvinnans kan inte skiljas åt. Hennes uthållighet blir min, hon tar mig med på sina himlaresor.”.
Sex och äldre
"Jag har för drygt ett år sedan träffat en underbar man. Trots att han är över 75 år är han mycket vital och sexuellt potent. Jag ville så gärna leva ett lugnt och rikt liv med honom. Men problemet är att vi båda har barn som inte lämnar oss ifred. De misstycker till vår kärlek av både moraliska och ekonomiska skäl. Detta gör att jag inte kan slappna av och njuta av vår gemenskap utan känner att jag först måste ta hänsyn till barnen och barnbarnen. Trots att jag är över 70 år och barnen nästan 50 måste jag smyga med min kärlek. Man tycks aldrig bli fri och göra som man själv vill.".
Kär på nytt
söndag 20 mars 2016
onsdag 16 mars 2016
28 sockerbitar i barnets måltider
Plus kollar sockermängden som ett barn i tioårsåldern får i sig en helt vanlig dag. Det blir mer än dubbelt så mycket som den rekommenderade maxgränsen.
Det finns ingen statistik på hur mycket socker vi får i oss via maten i dag, men många äter med sannolikhet betydligt mer socker än de borde – inte minst barnen. Rekommendationen i Sverige är att högst 10 procent av energin i maten ska komma från tillsatt socker.
Plus lånar en måltidslista från en familj för att få ett hum om hur socker barnen får i sig på en vanlig dag. Vi mäter portionerna för ett barn i 10-årsåldern, och låter vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm bedöma sockerinnehållet.
Fortsätt läs här Dubbla dosen på SVT
Det finns ingen statistik på hur mycket socker vi får i oss via maten i dag, men många äter med sannolikhet betydligt mer socker än de borde – inte minst barnen. Rekommendationen i Sverige är att högst 10 procent av energin i maten ska komma från tillsatt socker.
Plus lånar en måltidslista från en familj för att få ett hum om hur socker barnen får i sig på en vanlig dag. Vi mäter portionerna för ett barn i 10-årsåldern, och låter vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm bedöma sockerinnehållet.
Fortsätt läs här Dubbla dosen på SVT
tisdag 15 mars 2016
Ett klipp ur tidningen Palliativ Vård Nr:1 2016
Här ett upprop till alla landsting, regioner och kommuner: lyssna till patienter, familjer och vårdpersonal. Tag reda på hur läget är!
Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två.
I natt skall jag dö. - Det flämtar en låga.
Det sitter en vän och håller min hand.
I natt skall jag dö - Vem, vem skall jag fråga,
vart jag skall resa - till vilket land?
I natt skall jag dö. - Och hur skall jag våga?
I morgon finns det en ömkansvärd
och bitter hjälplös stackars kropp,
som bäres ut på sin sista färd
att slukas av jorden opp.
Harriet Löwenhjelm (1887 - 1918)
Dikten skrevs på natten inna hon dog i tuberkulos.
söndag 13 mars 2016
Testosteron gav effekt på äldre mäns sexlust
Tillskott av testosteron verkar ge små förbättringar på den sexuella förmågan hos äldre män med låga testosteronnivåer, enligt en randomiserad studie i New England Journal of Medicine.
– Resultatet är intressant eftersom det ger en indikation om nyttan med testosteronterapi. Dessvärre kunde man inte besvara om behandlingen påverkar patientens överlevnad eftersom studiens omfattning var för liten – det svaret får vi vänta ett tag till på, säger Stefan Arver, överläkare och chef för centrum för andrologi och sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, och som inte själv deltagit i studien.
Att testosteronnivån sjunker är ett normalt skeende när män åldras, men låga hormonnivåer kan exempelvis orsaka benskörhet och minskad sexlust. Om tillskott av testosteron kan kompensera för bristen har varit omtvistat eftersom det saknas kliniskt underlag. Men nu ger den nya studien viss fingervisning i ämnet.
Deltagarna var män över 65 år med låga serumnivåer av hormonet. De hade 275ng/deciliter, som motsvarar 9,5 nmol/liter, eller lägre.
Läs mer här. Bland annat abstrakt om studien.
Läs även: Testosteronbrist kan ge allvarliga sjukdomar.
Läs även: Äldre och sex - sexuell lust finns hela livet!
– Resultatet är intressant eftersom det ger en indikation om nyttan med testosteronterapi. Dessvärre kunde man inte besvara om behandlingen påverkar patientens överlevnad eftersom studiens omfattning var för liten – det svaret får vi vänta ett tag till på, säger Stefan Arver, överläkare och chef för centrum för andrologi och sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, och som inte själv deltagit i studien.
Att testosteronnivån sjunker är ett normalt skeende när män åldras, men låga hormonnivåer kan exempelvis orsaka benskörhet och minskad sexlust. Om tillskott av testosteron kan kompensera för bristen har varit omtvistat eftersom det saknas kliniskt underlag. Men nu ger den nya studien viss fingervisning i ämnet.
Deltagarna var män över 65 år med låga serumnivåer av hormonet. De hade 275ng/deciliter, som motsvarar 9,5 nmol/liter, eller lägre.
Läs mer här. Bland annat abstrakt om studien.
Läs även: Testosteronbrist kan ge allvarliga sjukdomar.
Läs även: Äldre och sex - sexuell lust finns hela livet!
söndag 28 februari 2016
För mycket medicin tar livet av oss
Detta inlägg är rakt av kopierat från Kostdoktorn. Det är fantastiskt bra därför kopieringen.
Tycker du att folk tar för mycket mediciner redan nu? Vänta bara på det nya initiativet från läkemedelsindustrin – förebyggande mediciner. Det handlar om dagliga mediciner… för friska människor.
Om det låter som ett skämt, så ska du veta att det är inte det. Läkemedelsindustrin håller på att få slut på både riktiga och till och med påhittade sjukdomar, så nu måste de sälja mediciner till friska människor för att få in framtida inkomster.
Dr Aseem Malhotra var med på BBC Breakfast för att tala folk till rätta (se video ovan). Förebyggande är toppen, sa han. Men det kommer att ske med livsstilsförändringar, inte massivt pillerslukande. Inte när utskrivna mediciner redan är den tredje största anledningen till dödsfall, efter hjärtsjukdom och cancer.
Korruptionen av medicinsk forskning
Dr Malhotra pratade även om hur medicinsk vetenskap korrumperas av läkemedelsindustrin. Vi kan inte längre lita på så kallade ”vetenskapliga” kliniska prövningar, som finansieras och genomförs av läkemedelsindustrin.
Tror du att de kommer vara ärliga och transparanta, när omsättning av MILJARDER dollar kan vara beroende av resultatet av en enda rättegång? Eller kommer de att fuska så mycket de hoppas kunna komma undan med? Deras skyldighet mot aktieägare kräver att de väljer det senare alternativet: vetenskapligt bedrägeri. Och det gör de.
Jag visste att läget var dåligt, men det har blivit värre än jag kunde föreställa mig. Jag rekommenderar varmt en bok som jag just håller på att läsa klart. Den är skriven av en av grundarna av Cochrane Collaboration, professor Peter C. Gøtzsche, med ett förord av den före detta chefsredaktören på British Medical Journal.
Titeln låter som en överdrift, tills man inser att den bara säger som det är: Dödliga mediciner och organiserad brottslighet: Hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården
Vi befinner oss i en verkligt sorglig situation. Och om människor inte inser det och agerar, kommer det att bli mycket värre.
Mer
Hur för mycket medicin kan ta livet av dig – och hur vi får stopp på det
För mycket medicin: Hur jakten på god hälsa kan göra oss sjuka
Att attackera de som kritiserar statiner
Handikappad av statiner, nu aktiv tyngdlyftare
Stora rubriker om statiner
Inlägget är från Kostdoktorn
Tycker du att folk tar för mycket mediciner redan nu? Vänta bara på det nya initiativet från läkemedelsindustrin – förebyggande mediciner. Det handlar om dagliga mediciner… för friska människor.
Om det låter som ett skämt, så ska du veta att det är inte det. Läkemedelsindustrin håller på att få slut på både riktiga och till och med påhittade sjukdomar, så nu måste de sälja mediciner till friska människor för att få in framtida inkomster.
Dr Aseem Malhotra var med på BBC Breakfast för att tala folk till rätta (se video ovan). Förebyggande är toppen, sa han. Men det kommer att ske med livsstilsförändringar, inte massivt pillerslukande. Inte när utskrivna mediciner redan är den tredje största anledningen till dödsfall, efter hjärtsjukdom och cancer.
Korruptionen av medicinsk forskning
Dr Malhotra pratade även om hur medicinsk vetenskap korrumperas av läkemedelsindustrin. Vi kan inte längre lita på så kallade ”vetenskapliga” kliniska prövningar, som finansieras och genomförs av läkemedelsindustrin.
Tror du att de kommer vara ärliga och transparanta, när omsättning av MILJARDER dollar kan vara beroende av resultatet av en enda rättegång? Eller kommer de att fuska så mycket de hoppas kunna komma undan med? Deras skyldighet mot aktieägare kräver att de väljer det senare alternativet: vetenskapligt bedrägeri. Och det gör de.
Jag visste att läget var dåligt, men det har blivit värre än jag kunde föreställa mig. Jag rekommenderar varmt en bok som jag just håller på att läsa klart. Den är skriven av en av grundarna av Cochrane Collaboration, professor Peter C. Gøtzsche, med ett förord av den före detta chefsredaktören på British Medical Journal.
Titeln låter som en överdrift, tills man inser att den bara säger som det är: Dödliga mediciner och organiserad brottslighet: Hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården
Vi befinner oss i en verkligt sorglig situation. Och om människor inte inser det och agerar, kommer det att bli mycket värre.
Mer
Hur för mycket medicin kan ta livet av dig – och hur vi får stopp på det
För mycket medicin: Hur jakten på god hälsa kan göra oss sjuka
Att attackera de som kritiserar statiner
Handikappad av statiner, nu aktiv tyngdlyftare
Stora rubriker om statiner
Inlägget är från Kostdoktorn
lördag 27 februari 2016
Livsmedelsindustrin förgiftar oss med socker
Jag har sett sockerfilmen på SVT sPlay om handlar om sockrets förfärliga påverkan på oss människor. Jag kan inte förstå hur våra intellektuella samhällen världen över kan tillåta att livsmedelsindustrin förgiftar oss - med vidöppna ögon.
Hur mycket socker äter du egentligen? Filmaren Damon Gameau undersöker det dolda sockret i vår vardagskost genom att äta helt vanlig mat i två månader. Resultatet blir en chock - för både hjärta, hjärna och mage.
Kan ses till lör 20 aug (179 dagar kvar)
onsdag 17 februari 2016
Benchmarking inom landsting och kommun
Benchmarking är prestandajämförelse eller prestandamätning inom företagsekonomi och andra verksamhetsområden med betydelsen att man utvärderar sin verksamhet kvantitativt och eller kvalitativt i förhållande till de man uppfattar beter sig bäst inom respektive verksamhetsområde.
De flesta av de tidiga arbetena inom området benchmarking gjordes i tillverkningsindustrin. Nuvarande benchmarking är ledningsverktyg som tillämpas nästan överallt.
Benchmarking - riktmärkning kan förekomma inom många olika områden och syftar till att rikta in sin målsättning mot de mest intressanta och mest framstående mönsterlösningarna och föredömena inom de områden man är fokuserad på.
Alltså är det en process för att fastställa vem som är den allra bästa inom en verksamhet. Vem som sätter standarden - riktmärket för verksamheten, och vad den standarden består av. Exempelvis vem som har den mest lyhörda kundtjänsten och hur kan vi kvantifiera denna kundtjänsts standard?
För om du inte vet vad standarden är, kan du inte jämföra dig mot den. Du måste alltså veta var dina konkurrenter står i din verksamhet. Du måste räkna ut hur ”vinnaren” blev bäst och avgöra vad du måste göra för att komma dit.
Du vet att du behöver ha riktmärken, men du är alldeles för upptagen för att inse hur och på vilket sätt du ska skaffa dessa riktmärken. Har du inte ett riktmärke, och sedan genomför förbättringar utifrån det, kommer du att hitta dig själv i konkurs.
Då kommer du att ha gott om tid att jämföra, men det spelar ingen roll längre.
De flesta av de tidiga arbetena inom området benchmarking gjordes i tillverkningsindustrin. Nuvarande benchmarking är ledningsverktyg som tillämpas nästan överallt.
Benchmarking - riktmärkning kan förekomma inom många olika områden och syftar till att rikta in sin målsättning mot de mest intressanta och mest framstående mönsterlösningarna och föredömena inom de områden man är fokuserad på.
Alltså är det en process för att fastställa vem som är den allra bästa inom en verksamhet. Vem som sätter standarden - riktmärket för verksamheten, och vad den standarden består av. Exempelvis vem som har den mest lyhörda kundtjänsten och hur kan vi kvantifiera denna kundtjänsts standard?
För om du inte vet vad standarden är, kan du inte jämföra dig mot den. Du måste alltså veta var dina konkurrenter står i din verksamhet. Du måste räkna ut hur ”vinnaren” blev bäst och avgöra vad du måste göra för att komma dit.
Du vet att du behöver ha riktmärken, men du är alldeles för upptagen för att inse hur och på vilket sätt du ska skaffa dessa riktmärken. Har du inte ett riktmärke, och sedan genomför förbättringar utifrån det, kommer du att hitta dig själv i konkurs.
Då kommer du att ha gott om tid att jämföra, men det spelar ingen roll längre.
Om vi då översätter detta till sjukvården, äldrevården och hemsjukvården, kan vi konstatera att det saknas verksamhetsjämförelse mellan dessa verksamheter.
När man frågar chefer om de ville ha samarbete, var svaret ett entydigt ja. Chefer önskar verksamhetsövergripande träffar för att prata om varandras verksamheter, men ingen verkade vilja ta det första steget. Varken inom landsting (region) eller kommun.
Troligen finns det något informellt samarbete, eller utbyte av erfarenheter mellan personal när man träffas på kurser eller utanför jobbet. Kanske mellan samtliga grupper, men det är inget man pratar om öppet. Tyvärr.
Jag skulle mycket gärna se benchmarking mellan all vårdpersonal. För det är som de erfarna verksamheterna i den privata sfären säger, utbyte av erfarenheter - benchmarking är ett bra sätt, kanske det allra bästa sättet att utveckla verksamheter inom alla verksamheter.
torsdag 11 februari 2016
Pillerparadoxen
Jag läste boken Pillerparadoxen när den kom ut på engelska, Anatomy of an Illness, och var imponerad. Här får man en mycket välrenommerad vetenskapsjournalists syn på medicinering av universums mest komplexa skapelse.
Vi vet som, DNA Nobelpristagaren James Watson sade: Möjligen kommer vi att förstå hur hjärnan fungerar om 1000 år. När man vet hur oerhört komplicerad kemin är i en enda cell i hjärnan, så är min slutsats att man ska i alla fall vara ytterligt försiktig med att kemiskt påverka hjärnan hos barn där hjärnan inte ens är färdigutvecklad.
Titta på hans presentation här och läs boken.
Publicerat av Nisse Simonson den 11 februari 2016
Min enkla fråga är, när världen ska vakna upp ur sin ständiga narkos?
Vi vet som, DNA Nobelpristagaren James Watson sade: Möjligen kommer vi att förstå hur hjärnan fungerar om 1000 år. När man vet hur oerhört komplicerad kemin är i en enda cell i hjärnan, så är min slutsats att man ska i alla fall vara ytterligt försiktig med att kemiskt påverka hjärnan hos barn där hjärnan inte ens är färdigutvecklad.
Titta på hans presentation här och läs boken.
Publicerat av Nisse Simonson den 11 februari 2016
Min enkla fråga är, när världen ska vakna upp ur sin ständiga narkos?
söndag 31 januari 2016
Akutmedicin bör bli egen specialitet
Vid varje akutbesök på sjukhus, förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.
Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin sjukdomshistoria för en sekreterare. En undersköterska tar med dig till ett undersökningsrum. Där får du sitta under "en viss tid".
När du har "suttit lämplig tid", kommer en sjuksköterska och undrar över dina problem. När det är avklarat, går sjuksköterskan och letar efter en pluggande AT-läkare som om han har tid, ska besluta om vad som behöver göras.
Efter att sköterskan berättat för AT-läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke. Nu skall det diagnostiseras enligt "diagnostikpärmen". Kanske och i bästa fall, har läkaren gett order om provtagning och liknande.
När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan åter störa den pluggande AT-läkaren för att berätta vad som felas den sjuke. Om nu AT-läkaren hinner lägga undan sina studier, kommer han och förhör dig om det du redan har berättat om - flera gånger.
Om den sjuke har tur, kommer det en erfaren akutläkare i stället för den alltid så upptagne AT-läkaren och ställer samma frågor som sköterskan gjorde för länge sedan. Akutläkaren ställer en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan.
Resumé:
Tänk så mycket enklare det hade varit för alla om den erfarne akutläkaren först hade träffat den sjuke och inom fem minuter ställt en diagnos. Akutläkaren kan sedan och vid behov lämna över till sköterskan för eventuell provtagning eller annan behandling.
Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett sådant förfarande. Framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat mycket tid. Alltså, totalt sett en nationalekonomiskt stor vinst!
Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.
Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin sjukdomshistoria för en sekreterare. En undersköterska tar med dig till ett undersökningsrum. Där får du sitta under "en viss tid".
När du har "suttit lämplig tid", kommer en sjuksköterska och undrar över dina problem. När det är avklarat, går sjuksköterskan och letar efter en pluggande AT-läkare som om han har tid, ska besluta om vad som behöver göras.
Efter att sköterskan berättat för AT-läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke. Nu skall det diagnostiseras enligt "diagnostikpärmen". Kanske och i bästa fall, har läkaren gett order om provtagning och liknande.
När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan åter störa den pluggande AT-läkaren för att berätta vad som felas den sjuke. Om nu AT-läkaren hinner lägga undan sina studier, kommer han och förhör dig om det du redan har berättat om - flera gånger.
Om den sjuke har tur, kommer det en erfaren akutläkare i stället för den alltid så upptagne AT-läkaren och ställer samma frågor som sköterskan gjorde för länge sedan. Akutläkaren ställer en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan.
Resumé:
Tänk så mycket enklare det hade varit för alla om den erfarne akutläkaren först hade träffat den sjuke och inom fem minuter ställt en diagnos. Akutläkaren kan sedan och vid behov lämna över till sköterskan för eventuell provtagning eller annan behandling.
Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett sådant förfarande. Framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat mycket tid. Alltså, totalt sett en nationalekonomiskt stor vinst!
Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.
fredag 22 januari 2016
Operation vid förstorad prostata
Jag har kopierat detta inlägg från netdoktor.se. Anledningen är att jag vill undvika reklamen som finns på sidan. Jag anser att reklamen tar bort fokus från det primära, vilket är behandlingen av godartad prostataförstoring.
Följande inlägg är i allt kopierat från netdoktor.se
Operation vid förstorad prostata kan bli aktuellt när patienten exempelvis inte kan kissa utan har kateter eller använder självtappning, vid trängningar med läckage, eller om läkemedel helt enkelt inte haft tillräcklig effekt.
Vad gör man vid en prostataoperation?
Då prostataförstoring uppkommer, växer vävnaden centralt i mitten av prostata till och pressar ut den ursprungliga prostatan till en kapsel. Prostatan kan då liknas vid en apelsin där fruktköttet motsvarar den nybildade vävnaden som man vill ta bort. Skalet motsvarar den ursprungliga prostatan som lämnas kvar.
Den första delen av urinröret går rakt igenom den nybildade vävnaden i prostata och tas bort vid operationen. Efter operationen kommer urinrörsväggen att bestå av den kvarlämnade delen av prostata och nybildad slemhinna.
Operationerna görs huvudsakligen på två sätt: antingen skär man loss bitar från prostata som sedan spolas ut genom urinröret eller också värmer man vävnaden så mycket att den förångas och försvinner.
Efter operationen finns det en såryta i prostatan, och ofta blöder det lite från ytan. Patienterna har därför efter operationen en kateter i urinröret. Denna kateter behålls alltifrån cirka 12 timmar upp till några dagar. Genom katetern spolar man vatten som sköljer ut blodet.
När är det lämpligt med operation av förstorad prostata?
Operation av prostatan är förstahandsvalet när patienten inte kan kissa, och har kateter eller använder självtappning, vid förekomst av blåssten, upprepade urinvägsinfektioner och/eller upprepade episoder med blod i urinen.
Vid svåra symtom till följd av prostataförstoring, trängningar med läckage, mycket lågt urinflöde eller om det blir mycket urin kvar i urinblåsan efter urineringen kan det vara bra att välja operation, som är den effektivaste behandlingsmetoden.
Operation av prostataförstoring är även lämpligt då läkemedelsbehandling inte har haft tillräcklig effekt.
I övriga fall kan patienten välja mellan prostataoperation, som är den effektivaste behandlingen och enklare behandlingar som är mindre effektiva och som kanske förbättrar besvären utan att ta bort dem helt. Urineringsbesvär har ofta andra orsaker än godartad prostataförstoring. Eftersom en operation innebär risker är det viktigt att utredningen har gjort det sannolikt att prostata är orsaken till besvären.
Vilka prostataoperationer finns det?
TURP
TransUretral Resektion av Prostata. Cirka 90 procent av operationerna är av denna typ. Man använder ett rör som förs in i urinröret. Man kan se genom röret och i spetsen finns det en metallslynga som används för att skära loss små bitar från prostata. Genom slyngan går det elektrisk ström och slyngan kan även användas för att stoppa blödningar. Öppen operation med snitt på magen. All nybildad vävnad i mitten av prostata skalas ut med fingret. Används om prostatan är större än cirka 100 milliliter.
TUIP
TransUretral Incision av Prostata. Operationen skiljer sig från TURP genom att man inte tar bort någon vävnad utan endast klyver prostatan på längden så att urinröret öppnar sig lättare.
TUVP
TransUretral Vaporisering av Prostata. Görs ungefär som TURP men man använder så höga energinivåer att vävnaden förångas. Används för närvarande mycket litet i Sverige.
Holmiumlaser.
En ny metod där man opererar genom urinröret och skär bort den nybildade vävnaden i tre till fyra bitar. Bitarna måste sedan sönderdelas i urinblåsan innan de kan sköljas ut. Metoden kan eventuellt komma att ersätta öppen operation men den tar lång tid att lära sig och den används mycket begränsat i Sverige nu. Grön laser. Operationen utförs genom urinröret och man förångar vävnaden med laserenergi. Detta är också en metod under utveckling som används mycket begränsat i Sverige för närvarande.
Vilka komplikationer och bieffekter har prostataoperationerna?
De flesta som opereras för förstorad prostata får så kallad retrograd ejakulation. Detta innebär att sädesvätskan åker upp i urinblåsan vid utlösningen. Känslan av orgasm är ungefär oförändrad.
Förmågan att få stånd är ungefär oförändrad efter operation men några patienter kan uppleva att förmågan försämras och andra att den förbättras.
Risken för urinläckage på grund av slutmuskelskada anses vara mindre än en på hundra. Har man urinläckage före operationen brukar detta minska eller försvinna.
Operationen har de vanliga operationsriskerna såsom hjärtinfarkt, stroke och blodpropp. Risken att dö i samband med operationen är i storleksordningen en på tusen.
Stor blödning kan förekomma framför allt vid TURP och öppen operation. Ibland behövs blodtransfusion och/eller en ny operation för att stoppa blödningen.
Andra tidiga komplikationer är urinvägsinfektion eller läckage av urin eller spolvätska från urinblåsan in i kroppen.
Månader eller år efter operationen kan man få en urinrörsförträngning som behöver åtgärdas med ett mindre ingrepp.
Följande inlägg är i allt kopierat från netdoktor.se
Operation vid förstorad prostata kan bli aktuellt när patienten exempelvis inte kan kissa utan har kateter eller använder självtappning, vid trängningar med läckage, eller om läkemedel helt enkelt inte haft tillräcklig effekt.
Vad gör man vid en prostataoperation?
Då prostataförstoring uppkommer, växer vävnaden centralt i mitten av prostata till och pressar ut den ursprungliga prostatan till en kapsel. Prostatan kan då liknas vid en apelsin där fruktköttet motsvarar den nybildade vävnaden som man vill ta bort. Skalet motsvarar den ursprungliga prostatan som lämnas kvar.
Den första delen av urinröret går rakt igenom den nybildade vävnaden i prostata och tas bort vid operationen. Efter operationen kommer urinrörsväggen att bestå av den kvarlämnade delen av prostata och nybildad slemhinna.
Operationerna görs huvudsakligen på två sätt: antingen skär man loss bitar från prostata som sedan spolas ut genom urinröret eller också värmer man vävnaden så mycket att den förångas och försvinner.
Efter operationen finns det en såryta i prostatan, och ofta blöder det lite från ytan. Patienterna har därför efter operationen en kateter i urinröret. Denna kateter behålls alltifrån cirka 12 timmar upp till några dagar. Genom katetern spolar man vatten som sköljer ut blodet.
När är det lämpligt med operation av förstorad prostata?
Operation av prostatan är förstahandsvalet när patienten inte kan kissa, och har kateter eller använder självtappning, vid förekomst av blåssten, upprepade urinvägsinfektioner och/eller upprepade episoder med blod i urinen.
Vid svåra symtom till följd av prostataförstoring, trängningar med läckage, mycket lågt urinflöde eller om det blir mycket urin kvar i urinblåsan efter urineringen kan det vara bra att välja operation, som är den effektivaste behandlingsmetoden.
Operation av prostataförstoring är även lämpligt då läkemedelsbehandling inte har haft tillräcklig effekt.
I övriga fall kan patienten välja mellan prostataoperation, som är den effektivaste behandlingen och enklare behandlingar som är mindre effektiva och som kanske förbättrar besvären utan att ta bort dem helt. Urineringsbesvär har ofta andra orsaker än godartad prostataförstoring. Eftersom en operation innebär risker är det viktigt att utredningen har gjort det sannolikt att prostata är orsaken till besvären.
Vilka prostataoperationer finns det?
TURP
TransUretral Resektion av Prostata. Cirka 90 procent av operationerna är av denna typ. Man använder ett rör som förs in i urinröret. Man kan se genom röret och i spetsen finns det en metallslynga som används för att skära loss små bitar från prostata. Genom slyngan går det elektrisk ström och slyngan kan även användas för att stoppa blödningar. Öppen operation med snitt på magen. All nybildad vävnad i mitten av prostata skalas ut med fingret. Används om prostatan är större än cirka 100 milliliter.
TUIP
TransUretral Incision av Prostata. Operationen skiljer sig från TURP genom att man inte tar bort någon vävnad utan endast klyver prostatan på längden så att urinröret öppnar sig lättare.
TUVP
TransUretral Vaporisering av Prostata. Görs ungefär som TURP men man använder så höga energinivåer att vävnaden förångas. Används för närvarande mycket litet i Sverige.
Holmiumlaser.
En ny metod där man opererar genom urinröret och skär bort den nybildade vävnaden i tre till fyra bitar. Bitarna måste sedan sönderdelas i urinblåsan innan de kan sköljas ut. Metoden kan eventuellt komma att ersätta öppen operation men den tar lång tid att lära sig och den används mycket begränsat i Sverige nu. Grön laser. Operationen utförs genom urinröret och man förångar vävnaden med laserenergi. Detta är också en metod under utveckling som används mycket begränsat i Sverige för närvarande.
Vilka komplikationer och bieffekter har prostataoperationerna?
De flesta som opereras för förstorad prostata får så kallad retrograd ejakulation. Detta innebär att sädesvätskan åker upp i urinblåsan vid utlösningen. Känslan av orgasm är ungefär oförändrad.
Förmågan att få stånd är ungefär oförändrad efter operation men några patienter kan uppleva att förmågan försämras och andra att den förbättras.
Risken för urinläckage på grund av slutmuskelskada anses vara mindre än en på hundra. Har man urinläckage före operationen brukar detta minska eller försvinna.
Operationen har de vanliga operationsriskerna såsom hjärtinfarkt, stroke och blodpropp. Risken att dö i samband med operationen är i storleksordningen en på tusen.
Stor blödning kan förekomma framför allt vid TURP och öppen operation. Ibland behövs blodtransfusion och/eller en ny operation för att stoppa blödningen.
Andra tidiga komplikationer är urinvägsinfektion eller läckage av urin eller spolvätska från urinblåsan in i kroppen.
Månader eller år efter operationen kan man få en urinrörsförträngning som behöver åtgärdas med ett mindre ingrepp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)