Hur stort är egentligen mörkertalet

I Sjukhusläkarens uppmärksammade granskning av lex Maria-anmälda dödsfall 2016 syntes bland annat stora skillnader i antal anmälningar över landet. Exempelvis kom en överväldigande majoritet av ärendena förra året från Skåne, medan det i Stockholmsområdet endast fanns ett enda. Hur stort är egentligen mörkertalet?

Sjukhusläkaren sökte svar från landets drygt hundra chefläkare inom slutenvården – vilka är de som ytterst avgör om en patientskada faktiskt ska lex Maria-anmälas eller inte – och fick bilden av ett stort mörkertal bekräftad. Så många som var fjärde chefläkare uppskattar att 30 procent eller mindre av det totala antalet allvarliga vårdskador faktiskt leder till en lex Maria-anmälan i slutändan. Dock visar resultatet en stor spridning bland svaren – där fyra av tio chefläkare istället uppskattar att minst 70 procent av de allvarliga vårdskadorna mynnar ut i lex Maria-ärenden.

Skrämmande reportag >>>

Ett dödsfall i månaden >>>

Skånes dystra statistik >>> 

Sjukhusläkaren >>>

Åter om statiner och gamla tanter

Symptommedicineringen sker mot bl.a. olika diagnoser såväl verkliga som påhittade. Industrin har under senare tider varit mästare på att se till att nästan alla människor har en sjukdomsdiagnos som motiverar insatser av deras kemiska preparat.

Nästan en miljon svenskar behandlas t.ex. med statiner (med svåra biverkningar) mot måttligt förhöjda kolesterolvärden, trots att en lång rad forskningsstudier redovisade i en metastudie visar att högre kolesterol innebär att man lever längre och friskare än man gör med lågt kolesterol.

Nästan en miljon svenskar behandlas med psykofarmaka mot olika mer eller mindre fantasifulla psykiska diagnoser. Affärsidén är att alla människor skall ha minst en, helst fler diagnoser som kan motivera att sälja på dem olika piller.

Att vara ledsen och nere, vilket är ett fullständigt normalt fenomen, har av Big Pharma och deras handgångna läkare stämplats som en sjukdomsdiagnos som kräver piller.

Läs hela Lars Berns inlägg här >>>

Mina tidigare inlägg om statiner!
 

Jag litar inte på skolmedicinen längre

Askorbinsyra – ett av naturens undergörande näringsämnen.

Ett litet, men provocerande utdrag ur Lars Berns text hela om askorbinsyra. Det finns en länk där du kan läsa hela Lars inlägg i slutet av följande text:

Dr. Paul Marik chef för intensivvården vid Sentara Norfolk General Hospital hade en 53 årig patient som var på väg att dö av sepsis, hennes blodtryck föll, hennes olika organ började svikta och andhämtningen avtog. Inget av skolsjukvårdens vedertagna behandlingar hjälpte.

Dr Marik drog sig då till minnes att han nyligen läst artiklar om C-vitaminanvändning. Han instruerade intensivvårdspersonalen att ge patienten en intravenös injektion av askorbinsyra tillsammans med hydrokortison.

Redan nästa morgon var patienten mycket bättre och man kunde sätta ut fyra olika mediciner som hon stod på för att hålla blodtrycket uppe, hennes njurfunktion var bättre och hon andades lättare. Tre dagar senare kunde hon lämna intensivvården. Idag är patienten återställd.

Med mer än en miljon sepsisfall per år i USA är potentialen att rädda liv enorm, eftersom uppåt hälften dör enligt National Institutes of Health. Kostnaden i USA för behandling av sepsis under år 2011 uppgick till 20 miljarder dollar.

Marik har rest runt I USA och försökt väcka intensivvårdsläkare att ta till sig hans nya behandlingsmetod. Han har dock mött betydande motstånd från andra läkare som menar att det är oetiskt att på detta sätt pröva nya behandlingsmetoder innan någon större studie gjorts.

Mariks invändning har varit att hans behandling ligger inom ramen för rekommendationerna för hur man får använda askorbinsyra.

Det här fallet påminner på många sätt om den ungerska läkaren Ignaz Semmelweis som på 1840-talet försökte få läkare som förlöste barn att tvätta händerna för att minska infektionsrisken. När några gjorde det minskade infektionerna markant.

Läkarna blev emellertid rasande på Semmelweis som fick sparken och man fortsatte förlösningarna med smutsiga händer. Semmelweis dog vanärad på ett sinnessjukhus. Han blev återupprättad först långt senare när Louis Pasteur utvecklade sin teori om bakteriell sjuklighet.

Slutsatsen är nedslående för skolsjukvården. Det är ytterst angeläget att läkarutbildningen snarast omformas så att den får ett långt större inslag av naturmedicin och att den återgår till läkekonstens fader Hippokrates vision om sambandet mellan kost och hälsa.

Läs hela Lars Berns text här >>>

Alzheimer en kostrelaterad sjukdom

Det är ju inte så att ärftlig Alzheimer ökar utan epidemin beror på att sjukdomens primära orsak är metabol – den har ett direkt samband med vad vi äter och hur vi lever.

Självklart hoppas läkemedelsindustrin Big Pharma på ett kemiskt preparat som kan bromsa den ärftliga sjukligheten.

När man har det framme, kommer säkert som amen i kyrkan en kampanj för att alla skall ta det preparatet resten av livet som en förebyggande åtgärd för att några skall slippa bli dementa.

Och vipps har Big Pharma en ny storsäljare som kan ta statinernas plats som deras största kassako.

Sedan är det bara att vänta på de besvärliga biverkningarna av en sådan massförskrivning.

>>> Läs hela Lars Berns kloka inlägg här <<<

Palliativ vård

Tillgången till vård i livets slutskede är ojämlik över landet. Därför har Socialstyrelsen fått i uppdrag från regeringen att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård.

Varje år avlider mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige, och de flesta behöver palliativ vård före döden. Tillgången till vård i livets slutskede är dock ojämlik över landet. Därför har Socialstyrelsen tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede.

Kunskapsstödets syfte är att ge stöd åt såväl landsting och kommuner som privata vårdgivare och enskilda omsorgsgivare.

Det består av tre delar:

- En vägledning om etik och bemötande samt samordning mellan vård- och omsorgsgivare.

- Rekommendationer att använda som stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas.

- En kartläggning och verktyg för uppföljning (indikatorer) av hur vården i livets slutskede ser ut idag.

Gemensamma termer och definitioner

För att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska använda termer och definitioner om palliativ vård på ett konsekvent och systematiskt sätt och på så sätt öka enligheten i dokumentation och kommunikation har Socialstyrelsen tagit fram ett antal termer och definitioner om palliativ vård i livets slutskede.

Du hittar listan med definitioner av centrala begrepp och rekommenderade termer i Socialstyrelsens termbank (klicka på ”avancerad sökning”, välj ”palliativ vård” och klicka på Sök).

Länkar till intressant läsning:

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – Vägledning, rekommendationer och indikatorer – Stöd för styrning och ledning

Vård i livets slutskede – Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner

Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring

Klicka hör för fler länkar i ämnet palliativ vård!

Animaliskt fett är det bästa vi kan äta

Jag lägger in följande inlägg av Lars Bern i sin helhet för det är så bra. Både bra skrivet och bra ur mänsklig hälsosynpunkt.

Från vännen och forskaren Björn Hammarskjöld har jag fått följande mycket viktiga kommentar till den senaste krönikan. Detta måste alla som är intresserade av kost och hälsa läsa, varför jag lyfter fram hans kommentar här:

Animaliskt fett är det bästa vi kan äta. Det är livsnödvändigt och behövs för att vi ska få energi och byggstenar till kroppen. Det kan aldrig vara skadligt då vi var och en alltid bär minst 10 % av kroppsvikten i form av animaliskt fett. Det finns enstaka personer som bär på uppåt 400 kg animaliskt fett utan att dö av fettet, det är andra orsaker som de dör av.

Animaliskt protein är också livsnödvändigt men det räcker med ½g protein/kg kroppsvikt och dag, det räcker för att en nyföding ska tredubbla sin vikt på ett år. Vegetabiliska proteiner har för låga nivåer av enstaka livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta 5-10 gånger mer vegetabiliskt protein än animaliskt protein. Dessutom finns det för låga nivåer av protein i växter. om man ska äta de av Livsmedelsverket älskade bönorna, som torkade innehåller lika många gram protein som kött per 100 g. Men man måste äta 15 till 30 hg kokta bruna bönor för att motsvara 1 hg kött ur proteinsynpunkt.

Kolhydrater är inte livsnödvändiga, vi behöver inte äta en enda molekyl socker för att överleva, levern gör alla sockerarter vi behöver.

Kolhydrater är giftiga, mer än 25 g glukos i blodet hos en 70 kg person orsakar akut död i glukosförgiftning. Sen vill Livsmedelsverket att jag ska äta 480 g glukos per dag, alltså försöka begå självmord minst 20 gånger per dag. Lyckligtvis kan kroppen hos en frisk person via alla försvarsmekanismer överleva Livsmedelsverkets kostråd på kort sikt. Men alltför många drabbas av fetma, sockersjuka typ 2, inflammationer, hjärt- kärlsjukdom med många flera sjukdomar.

Fruktos är 5-10 gånger giftigare än glukos så mer än 10 g fruktos bör man inte äta per dag.

Grönsaker behöver vi äta frysta eller kokta eller torkade (the och kaffe) för att få i oss alla de salter vi inte annars får i oss.

Frukt, bär och nötter bör minimeras på grund av för mycket inflammationsdrivande fruktos och omega-6-fetter.

Med andra ord, ät riktig mat med kött, fisk, ägg och animaliskt fett. Lägg till grönsaker och rikligt med salt, helst äkta havssalt med högst 78 % natriumklorid (NaCl) och resten bestående av andra salter (mikronäringsämnen) . Saltet behövs för att minska blodtrycket – ja du läster rätt!

Ät mer salt vid LCHF-kost.

Det enda kloka är att vara köttätare!

Klimatbluffen och HC Andersen

Björn Hammarskjöld

Hypertension in 2017—What Is the Right Target?

När blev SKL en myndighet

Jag har ältat detta erbarmliga SKL tidigare och får nu god anledning att återkomma i ärendet. SKL:s kader gör vad landstings, regioners och kommuners tjänstehjon bör och borde göra. Jag undrar då vem som utför tjänstehjonens uppgifter? Det handlar faktiskt om våra skattepengar!

Här ett plock ur Läkartidningen av Malin Lindgren den 2 februari, 2017.

Den politiska och av politiker alltmer styrda intresseorganisationen SKL har fått en allt mer myndighetsliknande roll i förhållande till regeringen – men några krav på insyn, ansvar och objektivitet har inte ställts. Nu kritiserar Riksrevisionen den otydliga ansvarsfördelningen.

– Regeringen bör i första hand använda sina myndigheter för att förverkliga sin politik, och i det här sammanhanget vore det bra att förtydliga Socialstyrelsens stödjande uppgift mot landstingen. Om regeringen fortsätter att använda SKL bör rollfördelning samt regler för insyn, förvaltning och ägande förtydligas, säger projektledare Emma Wallin.

Läs hela inlägget här >>>
 

New study links protein in wheat to the inflammation of chronic health conditions

Scientists have discovered that a protein in wheat triggers the inflammation of chronic health conditions, such as multiple sclerosis, asthma and rheumatoid arthritis, and also contributes towards the development of non-coeliac gluten sensitivity.

With past studies commonly focusing on gluten and its impact on digestive health, this new research, presented at UEG Week 2016, turns the spotlight onto a different family of proteins found in wheat called amylase-trypsin inhibitors (ATIs). The study shows that the consumption of ATIs can lead to the development of inflammation in tissues beyond the gut, including the lymph nodes, kidneys, spleen and brain. Evidence suggests that ATIs can worsen the symptoms of rheumatoid arthritis, multiple sclerosis, asthma, lupus and non-alcoholic fatty liver disease, as well as inflammatory bowel disease.

Läs mer här >>>

Staffan Lindeberg är död!

Jag är chockad över beskedet. Han har varit min husguru sedan jag först träffade honom på en vårdcentral, där han jobbade tillfälligt. Han berättade då sanningen för mig. Jag var för tjock! Sedan har jag följt honom.

Senast under våren 2016 fick jag hans bok ”Maten och folksjukdomarna” i min hand av honom själv. Den var slut på förlagen. Jag trodde då att jag skulle få hans nyare bok "Food and Western Disease" i min hand så småningom med.

Nu blev det tyvärr inte så. Jag hoppas att du får vila i frid Staffan.

Om Staffan >>>

Om staffan >>>

Tyvärr är nu alla kloka sidor och inlägg Staffan skrivit borttagna. Min förhoppning är att de går att återskapa så småningom? För Staffans klokheter är alltför värdefulla för att glömmas bort.

Kroppsfrämmande glutenprotein skapar sjukdom

Gluten som finns i våra sädesslag mest i vete innehåller ett protein som är helt främmande för vår ämnesomsättning, det kallas Gluten.

Dr Perlmutter har en ganska ovanlig utbildning han är neurolog och därmed expert på hjärnan och nervsystemet, dess funktion och anatomi. Psykiatrikerna är mera specialister på när vårt beteende spårar ur, men det finns många bryggor emellan.

MEN David Perlmutter är dessutom specialist på nutrition,vad det vi äter numera kan ställa till i kroppen. Han har skrivit ett par läsvärda böcker som legat på topp i listorna på mest sålda böcker i The New York time.

Den som finns på svenska heter: hotet mot Din hjärna. Jag läste den när den kom ut och blev intresserad. Perlmutter menar att det vete vi äter idag är helt annorlunda än det vete som åts för kanske 100- år sedan. Mängden gluten har ökat.

Slutstadiet vad gäller gluten är en sjukdom kallad celiaki. Den drabbar övre delen av tunntarmen med en inflammation där skräp i maten kommer utan sortering in i blodet. Men detta är en slutstation.

Man kan vara glutenkänslig och få en mängd sjukdomar trots att det inte syns på de bitar man kan plocka upp via gastroduodenoscopi. Jag har gjort det hundratals gånger.

Men innan man når dit så kan man alltså vara glutenöverkänslig och Perlmutter lägger ut en bild i sin bok som är ganska talande. De som är överkänsliga ska äta glutenfri mat för resten av sina liv. Det går inte att bota annat än genom kostförändring.

Sverige lär vara extra drabbat eftersom vi ger barnen i tidig ålder välling. Något som enligt Professor Karl Arfors skiljer sig tex från Frankrike och USA. Där vänjer man barnen med grönsaker.

Enligt honom är välling ovanligt utanför Finland och Sverige. Vi har mest falla av celiaki, någon som eventuellt härstammar från att ett av vallingföretagen gjorde en satsning på ännu mera vete i vällingen.
Stärkelsen i välling är rena sockret och ger kraftiga insulinsvängningar.

Nisse Simonson