I februari publicerades en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner efter en vecka.
Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet. Foto: Privat Vanligt vaccin mot pneumokocker kan skydda mot en viss lunginflammation som i vissa fall drabbar covidpatienter, menar Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar.
Hon får medhåll av experter – även om studier som visar på eventuella effekter av vaccinet för coronasmittade saknas.
I februari publicerades en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner
efter en vecka.
– Det är bra om informationen sprids, säger hon till DN. Fortsättning av reportaget: Coronapandemin är så ny att vetenskapliga studier, som beskriver förloppet i de allvarligaste fallen, är få. Men att lunginflammation bidrar till en stor del av dödsfallen är känt.
Lunginflammation kan orsakas både av både virus och bakterier. Tidiga rapporter från Kina visade att covid-19-lunginflammationen orsakas av viruset i sig.
Enligt Folkhälsomyndigheten ”finns troligen fall där lunginflammation är en sekundär sjukdom orsakad av bakterier”.
Den vanligaste bakterietypen bakom lunginflammation är pneumokocker, som det finns vanliga vaccin emot.
Även om det inte finns några studier som ger belägg för att pneumokockvaccin skulle minska risken för coronasmittade att dö eller bli allvarligt sjuka, anser Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, att tidigare kunskap om virus och följder ger stöd för teorin. Hon uppmanar därför alla äldre och riskgrupper att vaccinera sig mot pneumokocker.
Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige, och
Folkhälsomyndighetens rekommendationer är – sedan långt innan coronaepidemin – att även alla över 65 år, och yngre personer som tillhör riskgrupper, ska vaccinera sig.
– Det är bra om information om att man bör följa redan existerande riktlinjer görs tydlig och sprids ännu mer. Sannolikt sparar man också på vårdens resurser om man skulle vaccinera mot detta. Allt finns ju redan på plats och flera regioner har det subventionerat, så det är bra om det tas upp i det här sammanhanget, säger Evengård.
Bakterieinfektioner till följd av virus är välkänt. Exempelvis tyder en studie på att majoriteten
av de 50-100 miljoner som dog under influensan spanska sjukan mellan 1918-1920,
dog av en bakteriell lunginflammation.
– Allt som stör slemhinnan i lungorna gör att bakterier, vanligast pneumokocker, kommer in. Ofta bär man på pneumokocker i näsan och svalgets slemhinna. När den blir skadad – som den blir av en svår virusinfektion – är det lättare för dem att ta sig in i kroppen, enkelt uttryckt, säger Evengård.
Världshälsoorganisationen WHO understryker att pneumokockvaccin inte skyddar mot covid-19, men rekommenderar vaccination mot respiratoriska sjukdomar påpekar att ”bakteriell saminfektion är möjlig”.
I februari publicerades
en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner efter en vecka.
Magnus von Seth, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på centralintensivvårdsavdelningen vid Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala, beskriver att man kontinuerligt letar efter bakterieinfektioner hos covidpatienter, genom att ta bakterieprover och analysera lungröntgen.
– Man har sett i andra länder att i början av insjuknandet är det en virusinfektion och sedan får man en del bakteriella pålagringar i samband med långvarig intensivvård och annat också, säger han.
Normalt får runt hälften av alla patienter som vårdas under längre tid i respirator en bakteriell lunginflammation, oavsett den bakomliggande grunden till vården, enligt Magnus von Seth.
En av vaccintillverkarna Pfizer uppger i ett mejl att det ”saknas tillgängliga data för saminfektion med covid-19 och pneumokocksjukdom”, men att företaget under de senaste veckorna sett en ökad efterfrågan.
Maria Axelsson, enhetschef för avdelning epidemiologisk uppföljning på Folkhälsomyndigheten, vänder sig inte emot att pneumokockvaccin skulle vara fördelaktigt:
– Det är mycket möjligt att det är så. Men mekanismerna bakom sjukdomen är inte helt klarlagda, säger hon och tillägger:
– Vi rekommenderar fortfarande vaccinet för riskgrupper och vi har ingen direkt plan för att ändra det.
Flera experter DN talat med är positiva till idén att vaccinera. Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet:
– Min spontana känsla är att jag tror att det kan vara klokt, utan att ha stöd i stora vetenskapliga studier. Förutom handtvätt, att undvika sociala kontakter och att ta sig i ansikte, skulle jag absolut rekommendera alla i riskgrupperna att vaccinera sig.
Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, överläkare och medicinhistoriker vid Lunds universitet, anser att tanken är god men varnar dock för ett slags moment 22: risken att riskgrupper beger sig till vaccinationscentraler och samlas i fyllda väntrum, där de riskerar att smittas med covid-19.
– Logistiken kring en sådan vaccination måste vara noga genomtänkt och organiserad.
Peter Gutniak, verksamhetschef för Vaccinationsgruppen, understryker att man bör vara vaksam på de olika typerna av vaccin. Det finns två typer av vacciner. Det ena, som i Stockholm ingår kostnadsfritt till riskgrupper i Smittskyddets årliga kampanj, Pneumovax, skyddar mot 23 typer av pneumokocker men ger i sig inget skydd mot lunginflammation. Om man tar den först bör man vänta i ett år innan man tar det andra, Prevenar13, som ger skydd mot lunginflammation.
Om man är ovaccinerad och tar Prevenar13 först kan man däremot ta Pneumovax efter åtta veckor. Prevenar13 ger upphov till minnesceller, vilket gör att man efter att ha tagit Pneumovax som ett komplementvaccin erhåller en förstärkande effekt på de gemensamma serotyperna, vilket man inte uppnår om man gör tvärtom.
Pneumovax bör som mest tas två gånger under en livstid, och med minst fem års intervall mellan doserna, annars riskeras ”hyporespons”, alltså ett sämre skydd. Skyddet från en dos Prevenar13 bedöms vara livslångt, så där en spruta.
– Men Prevenar är restnoterat och vi har bara ett fåtal doser kvar. Farhågan är att riskgrupper med KOL och annat inte får tillgång till vaccinet nu när efterfrågan ökar, säger Peter Gutniak.
Folkhälsomyndigheten har haft ett regeringsuppdrag angående riskgruppsvaccinationer och föreslog i april 2016 att vaccination mot pneumokocker ska ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för definierade riskgrupper.
I september ställde ordförande i riksdagens socialutskott Acko Ankarberg (KD)
en fråga till regeringen om när förslag kommer. Socialminister Lena Hallengren (S)
svarade i oktober att frågan är under beredning.
___________________________________________________________________________
Dessa bör vaccineras 144 av världens länder har infört vaccination mot pneumokocker i vaccinationsprogram.
I Sverige erbjuds alla barn under ett år gratis vaccination sedan 2009.
Alla äldre än 65 år samt riskgrupper erbjuds en typ av vaccination gratis, Pneumovax som skyddar mot 23 olika typer av pneumokocker men som i sig inte skyddar mot lunginflammation.
Det räcker oftast med en dos men kan ges två gånger vid hög risk. Bör tas maximalt två gånger under en livstid.
Ett annat vaccin, Prevenar 13, ger livslångt skydd ingår inte i vaccinationsprogrammet utan ges mot betalning. Det skyddar mot lunginflammation och totalt 13 typer av pneumokocker, varav 12 är överlappande med den förstnämnda typen.
För att få båda krävs två sprutor i överarmen.
Om man börjar med Prevenar 13 bör man vänta två månader till man tar Pneumovax.
Börjar man med Pneumovax bör ett år gå innan en dos Prevenar 13 tas.
Prevenar 13 är i mars 2020 restnoterat – slut i lager.
Du tillhör en riskgrupp och bör enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation – sedan långt innan covid-19 – vaccinera dig om något av följande stämmer in på dig:
* Du är 65 år och äldre
* Du har en kronisk hjärt- eller lungsjukdom
* Du har nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (som vid till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
* Du har kronisk lever- eller njursvikt
* Du har diabetes
* Du har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden 1177, Världshälsoorganisationen WHO.
____________________________________________________________________________
Finns hos hälften av alla förskolebarn
Pneumokocker är bakterier som finns i ett 90-tal olika varianter, och är den vanligaste orsaken till blodförgiftning och öron-, bihåle-, hjärnhinne- och lunginflammation.
Bakterierna ingår i normalfloran i näsa och svalg, och för det mesta ger de inga symtom. Ungefär hälften av alla förskolebarn bär på pneumokocker.
En pneumokockinfektion kan oftast behandlas med antibiotika, men flera typer har blivit resistenta vilket försvårar behandlingen. Att vaccinera sig är därför viktigt för riskgrupper.
Mellan 1,5–2 miljoner människor dör av pneumokockinfektioner varje år i världen.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO inträffar årligen cirka 14,5 miljoner fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under fem år, med 826 000 dödsfall.
Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177.se, Världshälsoorganisationen WHO.