Krönika av Emma Stenström, publicerad i DI 28 maj 2020, 12:08 Det upphör aldrig att förvåna mig hur dåliga vi är på att lyssna. Varför lär vi oss inte det i skolan? Varför utvecklar vi det inte hos chefer och medarbetare? Hos oss själva?
Det går att lära sig lyssna. Med lite övning och några verktyg. Och det kan ge stora effekter. När du når en högre nivå kan till och med det tråkigaste onlinemötet bli intressant.
Jag brukar använda en modell som jag har anpassat från Otto Scharmer vid MIT, både privat och professionellt. Och jag lär alltid ut den till mina studenter, eftersom den är så användbar.
Den går ut på att man kan lyssna på fyra nivåer. Det viktiga är att vara medveten om vilken nivå man befinner sig på, om den är lämplig för situationen och hur man skiftar från en nivå till en annan. Och man kan gärna dela och diskutera den i en arbetsgrupp eller annan relation.
På den första, grundaste nivån, lyssnar vi efter bekräftelse. Vi hör det vi vill höra, det som bekräftar våra idéer eller vad vi tror om någon annan. Där är vi oftast.
Hur många gånger har du till exempel inte suttit i ett möte och tänkt att du har hört allt förut? Att alla bara säger det förväntade? För att inte tala om när du är osams med någon som står dig nära.
Tänk om det beror på ditt eget lyssnande? Tänk om det är du som lyssnar efter bekräftelse, snarare än de som upprepar sig?
Mitt tips är att pröva att skifta nivå och lyssna efter något du inte visste förut. Kanske säger då kollegan något oväntat. Kanske överraskar din man, din fru, din partner, dig.
Den andra nivån handlar om att lyssna efter det du inte vet, efter ny kunskap, och den gör livet mer spännande. Kommer den inte automatiskt, ställ för allt i världen frågor. Det viktiga är att inte fastna i din egen berättelse och enbart lyssna efter bekräftelse på den.
Vill du komma djupare, kan du gå vidare till den tredje nivån: Att lyssna med empati. Då försöker du sätta dig in i den andras perspektiv och förstå motiven bakom. Inte minst kan det vara bra när du pratar med kunder, medarbetare, finansiärer, men även med dina nära.
Vad ligger bakom deras åsikter och beteenden? Vilka är deras behov?
Det empatiska lyssnandet är också en nyckel till att förstå meningsmotståndare. Som socialpsykologen Jonathan Haidt påpekar, är det mest effektiva att försöka förstå vad som ligger bakom argumenten, inte fastna i argumenten i sig. Där kan många av oss bli bättre!
Slutligen, den fjärde och djupaste nivån: det generativa lyssnandet. Där handlar det om att lyssna till vad som behövs för att komma framåt och tillsammans skapa en vision. Vi kan tycka olika, men kan vi lyssna till varandra, värdera olikheter, förstå motiven bakom och skapa en gemensam vision, ja, då har vi kommit långt.
Då är det egentligen bara en sak som fattas och det är att vi också lyssnar till oss själva. Hur låter egentligen du?
