Jag tittar på arga doktorn på TV1 och förvånas över den svenska sjukvården. Om en människa kommer till en vårdcentral som har "specialister i allmänmedicin", borde inte dessa "specialister" ha kunskap om speciella sjukdomar inom allmänmedicin?
En ung kvinna kommer till en vårdcentral med svår huvudverk och undersöks av en "specialist i allmänmedicin". Denne "specialist" skickar hem kvinnan med smärtstillande medicin. Kvinna återkommer nästa dag med än värre smärtor. Åter skickas hon hem av "specialisten i allmänmedicin".
Nästa dag ligger den unga kvinnan på länssjukhusets intensivvårdavdelning och kämpar för sitt liv. Hon hade blivit drabbad av en stroke! Hon kommer ut från sjukhuset med en halvsidesförlamning och får leva med denna resten av sin tid.
När kvinnan söker rehabilitering får hon behandling av amatörer inom sitt landsting. Naturligtvis skulle landstinget gett kvinnan möjlighet till specialistbehandling när "specialisterna i allmänmedicin" gjort detta fabulösa misstag.
Min undran är varför man som "specialist i allmänmedicin" vägrade den unga kvinnan en remiss till en röntgenavdelning. Den unga kvinnan hade med stor sannolikhet varit besvärsfri idag då. Vid osäkerhet borde "specialisten" skickat kvinna till sjukhuset för undersökning av - en riktig specialist!
Svensk sjukvård behöver en smärre revolution, med början bland inkompetenta politiker. Rensa i röran och låt det sedan spridas nedåt. Sjukvården skall skötas av kompetenta människor för människors bästa. Öppna landstingspolitikernas rigida gränser mellan landstingen.
Hjälp varandra i stället för att som idag, stjälpa varandra. Det har svensk sjukvård råd med idag år 2013.
torsdag 29 augusti 2013
fredag 23 augusti 2013
Varför "Specialist i allmänmedicin"
Den som har besökt den öppna och slutna sjukvården har säkert funnit avgörande skillnader mellan våra specialister.
I den öppna sjukvården möter jag "specialister i allmänmedicin"! I den slutna vården möter jag specialister, med olika organ som specialitet. Vem ska man då lita på?
Enligt min erfarenhet, ska man naturligtvis lita på organspecialister. Ingen av kvinna född, kan vara specialist på hela människokroppen. Många dödsfall på grund av allt för sent diagnostiserade allvarliga sjukdomar tyder på det.
Titeln "allmänläkare" borde vara mer trovärdigt än epitetet "specialist" när det gäller allmänmedicin. Socialstyrelsen "tycker" om specialist i allmänmedicin.
Kanske "specialister i allmänmedicin" borde kliva ner från sina piedestaler och bli ödmjuka allmänläkare.
I den öppna sjukvården möter jag "specialister i allmänmedicin"! I den slutna vården möter jag specialister, med olika organ som specialitet. Vem ska man då lita på?
Enligt min erfarenhet, ska man naturligtvis lita på organspecialister. Ingen av kvinna född, kan vara specialist på hela människokroppen. Många dödsfall på grund av allt för sent diagnostiserade allvarliga sjukdomar tyder på det.
Titeln "allmänläkare" borde vara mer trovärdigt än epitetet "specialist" när det gäller allmänmedicin. Socialstyrelsen "tycker" om specialist i allmänmedicin.
Kanske "specialister i allmänmedicin" borde kliva ner från sina piedestaler och bli ödmjuka allmänläkare.
tisdag 20 augusti 2013
Låg funktion hos sköldkörteln
En läkare (endokrinolog) påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandling. Han grundade sina åsikter på fenomenet att sköldkörteln förändras under människans utvecklingsstadier. En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan förmågan att producera hormon är åldersrelaterad och avtar under tidens gång. Följden enligt läkaren blir lägre ämnesomsättning med ökande vikt och frusna extremiteter hos äldre människor.
Vanliga symptom vid låg funktion hos sköldkörteln är bland andra: Trötthet, Allmän olust - Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning - Svullnad runt ögonen – Långsamhet – Apati – Depression – Ineffektivitet - Vanföreställningar - Nedsatta minnesfunktioner - Låg initiativförmåga – Heshet - Djupare röst - Perifera svullnader - Långsam hjärtfunktion.
Behandling av en lågt producerande sköldkörtel, kan ske med en kombination av tyroxin T4 och trijodtyronin T3.
Vanliga symptom vid låg funktion hos sköldkörteln är bland andra: Trötthet, Allmän olust - Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning - Svullnad runt ögonen – Långsamhet – Apati – Depression – Ineffektivitet - Vanföreställningar - Nedsatta minnesfunktioner - Låg initiativförmåga – Heshet - Djupare röst - Perifera svullnader - Långsam hjärtfunktion.
Behandling av en lågt producerande sköldkörtel, kan ske med en kombination av tyroxin T4 och trijodtyronin T3.
onsdag 7 augusti 2013
Apotekstjänst duperar lättlurade politiker!
Det konkursfärdiga Lidingöföretaget Apotekstjänst får 25 miljoner av Region Halland för att överleva. Före detta mackägaren och videofilmuthyraren Gerard Versteegh, har nu vuxit och levererar dosförpackningar för mediciner till sjukvården.
Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.
- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.
Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.
Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?
Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?
Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!
Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.
- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.
Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.
Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?
Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?
Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!
fredag 26 juli 2013
Barnmorskor misstänks fuska i sitt arbete
Jag tittade på Uppdrag granskning i går torsdag. Man berättade om kvinnor i samband med förlossningar. Så gott som alla kvinnor som föder barn vaginalt spricker lite. Ofta är sprickorna så små att de inte ens behöver sys.
Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.
Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?
Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?
Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.
Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.
Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.
Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?
Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?
Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.
Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.
Förlossningsskador misstänks mörkas i journalerna
lördag 13 juli 2013
Sjukvård värd namnet!
Jag undrar om våra läkare i Sverige är finare än andra länders läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?
En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit.
En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit.
Vi kom in i ett väntrum där det satt nio personer. Vi frågade de andra besökande hur man skulle anmäla sig. Sitt ner och vänta sade dom.
Oj oj oj tänkte vi, minst fem, sex timmars väntan. Det strömmade in nya patienter hela tiden. Läkare kom ut och sade, nästa.
Efter ca trettio (30) minuter var det vännens tur. Förvåningen var stor. Läkaren ställde några frågor, lyssnade och klämde. Han hämtade en EKG-apparat, kopplade upp vännen. Efter tio minuter var diagnosen ställd. Vännen fick en spruta och några tabletter med sig hem. Total vistelsetid på sjukhuset ca fyrtio (40) minuter!
Ingen reception, ingen sjuksköterska, ingen transportör eller något annat. Bara läkaren! Jag undrar då om våra läkare i Sverige är finare än danska läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?
"Våra" ministrar för - Hälsa, sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring - bör tänka till här. Det är ett stort svenskt socioekonomiskt problem.
måndag 24 juni 2013
Obehagliga spår följer i en nära anhörigs bortgång
Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........
SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........
.............förhoppningar, rädslor, känslor, styrkor och tillkortakommanden.
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".
SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se
måndag 20 maj 2013
Vad är det egentligen vi får i oss när vi äter
Jag funderar ofta över vad vi konsumenter får i oss för sort ämnen när vi äter mat, snask och dricker olika drycker. Läkemedelsverket har då en ganska bra sida. Här under lite text i ämnet. (Bör granskas kritiskt!)
"Hur bedömer man om maten är farlig?
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.
De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.
Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag.
Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.
Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".
"Hur bedömer man om maten är farlig?
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.
De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.
Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag.
Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.
Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".
lördag 18 maj 2013
Inte bara min farfar som håller på att dö
Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........
............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.
Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se
Är detta verkligen Mitt Sverige?
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet.
Ett litet utdrag ur texten här:
"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........
............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.
Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se
Är detta verkligen Mitt Sverige?
torsdag 2 maj 2013
Halvfasta kan förlänga livet – så fungerar metoden
Fasta två eller tre dagar i veckan.
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.
Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.
Alternativ 2.
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.
Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.
Källa: National institute on aging.
Alternativ - Fasta dig frisk
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.
Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.
Alternativ 2.
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.
Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.
Källa: National institute on aging.
Alternativ - Fasta dig frisk
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)