Ni som tror att detta handlar om en vanligt förkylning! Se, lyssna och lär. De som drabbas hade nog tänkt sig en annan behandling. Lyssna på larmpip och allt ljud från maskiner.
Lycka till med framtiden!
Ni som tror att detta handlar om en vanligt förkylning! Se, lyssna och lär. De som drabbas hade nog tänkt sig en annan behandling. Lyssna på larmpip och allt ljud från maskiner.
Lycka till med framtiden!
Ett utdrag från tidningen Senioren. Läs och förfasas.
Varje dag händer två saker i vårdens möte med äldre patienter plågade av smärta. Antingen får de nöja sig med en Alvedon och en klapp på huvudet. Eller också ges de starkare preparat med allvarliga biverkningar.
– Alltför sällan utreds orsakerna bakom smärtan. Det får förödande konsekvenser för patienten, säger geriatrikprofessor Yngve Gustafson vid Umeå universitet.
Problemet berörs i en ny rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) – en statlig myndighet med uppdrag att göra utvärderingar av stora mängder studier och utredningar för att ringa in exakt kunskapsläge på olika vårdområden.
Rapporten, Läkemedelsbehandling av vanliga smärttillstånd hos äldre personer. Effekter, biverkningar samt upplevelser av vård är oroande läsning för vårdens ansvariga aktörer.
--------
Fördomar och okunskap
För de gamla som drabbas av fördomar och okunskap är riskerna mycket stora, enligt Yngve Gustafsons erfarenhet. Särskilt för äldre kvinnor som oftare behandlas för symtom än män, och yngre patienter, som istället blir utredda.
Det gör att man fördröjer upptäckten av allvarliga bakomliggande sjukdomar.
– Till exempel när gamla får problem med magen brukar kvinnor i första hand få laxermedel eller läkemedel mot gaser. Och om det inte hjälper så börjar man fundera på om det är något psykiskt och då sätter man kanske in Sobril, ett antidepressivt läkemedel.
– Medan männen, och naturligtvis yngre människor generellt, får en koloskopi eller en röntgenundersökning. Följden blir ibland att upptäckten av exempelvis cancer sker för sent. Särskilt då hos gamla kvinnor, säger Yngve Gustafson.
– Det är fruktansvärt tragiskt att det kanske tar två år längre till upptäckt när man i själva verket har tjocktarmscancer. Han har genom åren som geriatriker, forskare och föreläsare försökt ”uppvigla särskilt äldre kvinnor” att kräva sin rätt i mötet med vården.
– Gamla människor måste lära sig att ställa krav på ett annat sätt på sjukvården. Får man inte effekt eller hjälp med sina symtom måste man gå tillbaka och ifrågasätta.
Dyrt med dåliga utredningar
Ett annat problem är att om doktorn inte kan lösa ett problem eller inte har tillräcklig kompetens att verkligen hjälpa, ja då måste patienten kräva att få en remiss till en smärtklinik för att få någon hjälp.
– På alla större sjukhus finns smärtenheter med bra kompetens på alternativ smärtbehandling, bra smärtblockad, effektivt teamarbete med kanske både psykolog och fysioterapeut och läkare med särskild kompetens på just smärta.
Höjs kvaliteten på smärtbehandling blir också kostnaderna i längden lägre, hävdar Yngve Gustafson.
– Det är dyrt med dåliga utredningar av gamla människor. Det leder till mer smärta och fler komplikationer.
Sverige blöder!
Sverige mördas!
Sverige brinner!
Sverige våldtas!
Sverige inmutas!
Sverige ruineras!
Sverige infekteras!
Sverige diskrimineras!
Sveriges folk förringas!
Sveriges historia glöms!
Sveriges religion glöms!
Sveriges kultur förringas!
Vem i Sverige har kraft att ändra på detta? Jag pratar med högern och jag pratar med vänstern.
Vänstern låter loppet pågå, medan högern inte anser sig kunna påverka. Inte ens genom misstroende.
Vad jag förstår och av vad jag minns, så hade högern makten från 2006 till 2014. Det enda som hände då var att högern sålde ut och skänkte bort et helt samhälle och ett helt samhälles behov av medicinsk teknik och viktiga transportmedel. Man gjorde absolut inget för det svensk folket.
Nu när högern är i opposition, varken kan eller vill de ta tillvara på sina svenska medborgares intressen. Det högern vill idag är att störta Sverige i avgrunden, men hjälp av extremvänstern (V) och exilmuslimer i form av miljöpolitrukerna (Mp).
Jag vill bara Sveriges och svenska medborgares väl och undrar hur många i huset på Helgeandsholmen som vill det?
Det finns lite att fundera över.
Ha det gott.
− Vi ser en större spridning i resultat än vad vi förväntat oss mellan enskilda kirurger. Detta gäller mer sett till hur många patienter som får urinläckage och potensproblem än huruvida patienterna återfaller i sjukdomen. Resultaten visar hur viktigt det är att sjukvården jobbar aktivt för minska de här skillnaderna, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet, och en av forskarna.
Att det kan vara skillnad i operationsresultat beroende på vem som opererar är välkänt. Men fenomenet är förhållandevis lite utforskat.
− I svenskt perspektiv skulle jag säga att vår studie är unik, åtminstone sett till storleken och de noggranna analyser vi gjort. Men det finns också väldigt lite publicerat från utlandet inom detta område, säger Eva Haglind, professor emerita i kirurgi vid Göteborgs universitet.
Resultaten bygger på analys av data i den stora framåtblickande studien Lappro, som utfördes 2008 till 2011 under huvudansvar av Eva Haglind.
Det främsta syftet var att jämföra konventionell öppen kirurgi vid prostatacancer med den nyare tekniken med robotassisterad kirurgi. Totalt genomfördes drygt 4 000 operationer i studien, vid 14 svenska sjukhus.
Publicerats i urologtidskrift
Forskarna samlade också individuella resultat för samtliga 68 deltagande kirurger. Dessa resultat har nu analyserats klart och publicerats i urologitidskriften BJU International.
Bland de 25 kirurger som utförde minst 20 operationer i studien var spridningen mellan 5 och 30 procent i andelen patienter som fick urinläckage efter operationen. Motsvarande siffror för impotens var 61 och 93 procent.
Forskarna konstaterar att kirurgernas erfarenhet bara kunde förklara en del av skillnaderna i resultat, se faktaruta.
− Även om vi bara tittade på de 18 mest erfarna kirurgerna som gjort mer än 250 operationer såg vi också skillnader i resultat. I debatten har det varit mycket fokus på volymer för enskilda kirurger. Dessa är så klart viktiga för kvaliteten, men de är långt ifrån den enda faktorn av betydelse, säger Eva Haglind.
Forskarna framhåller att noggrannhet i att följa varje delmoment i operationen kan vara en möjlig orsak till skillnaderna. Men de betonar också att det inte går att säga någonting om hur varje operatörs fallenhet för det kirurgiska hantverket påverkat resultatet.
− Detta är inte någonting vi har studerat, även om det säkert kan spela roll. Men det kan också finnas andra viktiga faktorer, som kvaliteten i den träning kirurgen fått och hur operationsresultat återkopplas till den enskilda kirurgen, säger Martin Nyberg, urolog vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och försteförfattare till studien.
Han fortsätter:
− Vid prostatacanceroperationer kan det också vara så att vissa kirurger prioriterar att ta bort mer vävnad för att säkert få bort all tumör och då kan risken för biverkningar öka.
Robotkirurgi dominerar
Sedan studien genomfördes har robotkirurgi fått en allt mer dominerande roll vid prostatacancer. Bara runt 10 procent av dagens prostatektomier genomförs med öppen kirurgi. Och sett till att minska spridningen i operationsresultat kan det vara goda nyheter. I studien fanns nämligen mer enhetliga resultat för denna metod, jämfört med den öppna.
− Jag tror att det är lättare att standardisera operationstekniken vid robotkirurgi och under de senaste åren är det min uppfattning att vi i sjukvården blivit bättre på att lära ut denna teknik till våra -kirurger. Resultaten i dag är sannolikt bättre än för runt tio år sedan Resultaten i dag är sannolikt bättre än för cirka runt tio år sedan då många kirurger hunnit skaffa sig stor erfarenhet av robotassisterad prostataoperation, säger Anders Bjartell.
Samtidigt framhåller han att öppen kirurgi i ”rätt” händer är en väl så bra metod, vilket är tydligt av resultaten i Lappro-studien.
Hur överförbara är då resultaten för andra typer av kirurgi?
− Det kan vi inte uttala oss om. Prostatacancerkirurgi är rätt speciellt, då det är trångt operationsutrymme i mannens lilla bäcken. Men det finns troligen motsvarande skillnader vid andra typer av cancerkirurgi. Hur stora de är måste man studera för sig, säger Eva Haglind.
Avancerad analys avslöjar skillnader
Forskarna bakom studien framhåller att de gjort en avancerad statistisk analys av sitt material, där de bland annat tagit hänsyn till patientrelaterade faktorer som ålder och tumöregenskaper.
När det gäller skillnaden i resultat mellan olika operatörer i förekomst av urinläckage och impotens kunde 42 respektive 11 procent hänföras till hur många operationer som kirurgen tidigare gjort.
Användning av en skonsammare nervsparande operationsmetod -förklarade bara 5 procent av variationen i bägge dessa utfall. En stor del - av de individuella skillnaderna berodde alltså på annat än kirurgens -erfarenhet.
Forskarna såg också att risken för återfall i cancer kunde variera utifrån vem som opererade, men resultaten syntes här mer enhetliga och kunde i huvudsak förklaras av hur många operationer kirurgen årligen utförde.
Publicerad: 2020-09-23 06:00
Carl-Magnus Hake
carl-magnus.hake@dagensmedicin.se
Frankrikes ambassadör i Sverige, Etienne de Gonneville, konstaterade i SVT:s Agenda att attacken i Paris och händelserna efter den inte är en konflikt mellan Frankrike och islam. Konflikten står mellan samhällets majoritet och radikala och våldsbejakande extremister. Det är lika giltigt i Sverige.
Den typ av religiöst eller ideologiskt motiverat våld som vi nu sett i Frankrike har drabbat även vårt samhälle. I terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm våren 2017 miste fem människor livet och många fler skadades. Det som hänt i Frankrike de senaste dagarna kan inträffa även här. Vi kan inte skydda oss mot allt, men vi ska göra allt vi kan för att skydda oss. Terroristernas omänskliga mål och metoder har ingen plats i vårt samhälle.
Vi ska möta våldet, terrorismen och extremismen med fasthet. Det gjorde vi efter attacken på Drottninggatan och det är också Frankrikes reaktion. Våra värderingar är inte under förhandling i den här kampen. De är själva orsaken till att vi kämpar.
Inlägget är hämtat från Stefans Facebooksida.
Maciej Zaremba skriver bland annat:
”Nu har jag studerat dessa instruktioner från Region Stockholm och ett vet jag säkert: Vill man förstå varför pandemin dödat, eller – rättare sagt – tillåtits döda så många gamla stockholmare finns en del av svaret i dessa dokument”
Ska ha funnits ”skarpa direktiv”
350 anmälningar som handlar om vårdens hantering av covid-19 har kommit in till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. I fler än 100 av dem anklagas vårdarna för att de äldre inte fått behandling.
Det som då kommit fram när de anhöriga stått på sig är att det fanns ”skarpa direktiv” från Region Stockholm att äldre med covid-19 inte ska skickas till sjukhus.
Men vad är det för direktiv och vad står det i dem?
Det är det som är oklart och det är det som Maciej Zaremba har granskat (låst).
Han får ut dokument av misstag som är hemligstämplade men där han hävdar att de enligt lag inte borde vara hemligstämplade. Efter att ha hotat med domstol hävs sekretessen.
Äldre ska helst inte skickas till sjukhus
I dokumenten framgår bland annat att äldre helst inte ska skickas till sjukhus.
”I möjligaste mån omhänderta medicinska komplikationer på plats.” Har människan dessutom problem med minnet och lätt blir trött under dagen, ska det inte heller tas några prover. ”Medicinska beslut fattas på klinisk bedömning; labbutredning och röntgen används endast i undantagsfall.” Och har patienten redan tidigare haft svårt att gå i trappor, behövt hjälp med att laga mat eller med hygienen och dessutom brukat glömma vad man nyss sagt, är akutvård utesluten, utom ”vid behov av akut kirurgisk åtgärd”. Det vill säga om den sjuke bryter något.
Maciej Zaremba konstaterar också när han läser dokumenten att det inte heller är nödvändigt med läkarbesök.
Tar hjälp av två läkare
”Överväg om andra möjligheter än fysiska besök finns ex telefonkontakter…” står det.
Maciej Zaremba tar hjälp av två läkare för att få reda på mer exakt vad det innebär i praktiken och de är eniga.
”Det är fritt fram för den som fattar beslutet att inte göra något för patienten.” ”Det framgår klart att inte alla patienter ska få den vård som sjukhusen kan erbjuda.”
Inte helt lätt för alla att förstå och det är därför det har blivit så att de som bestämmer i alla fall inte vet vad de gör.
Efter Maciej Zarembas text skickar Region Stockholm ut ett pressmeddelande där de förklarar att de alltid har patientens bästa för ögonen.
Välkomnar Ivos granskning
– Att flytta från sin invanda miljö till ett akutsjukhus eller geriatrisk klinik kan ofta vara en stor belastning för patienten. Men läkare ska alltid göra en individuell bedömning så att patienten får sin vård där det bäst gynnar patienten. Den patient som bäst gynnas av syrgasbehandling, andra behandlingar och/eller utökad övervakning bör flyttas till geriatriken eller akutsjukhusen. Det finns lediga vårdplatser och det är alltid patientens bästa som ska styra beslutet, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson.
Han fortsätter:
-Vi välkomnar IVO:s granskning. Det är viktigt att utvärdera vad som hänt och vad vi kan förbättra i den händelse att liknande smittspridning inträffar igen. Vi kommer även själva utvärdera vården vid länets äldreboenden för att se vad vi kan göra annorlunda vid pandemier eller i samband med andra infektionssjukdomar som till exempel den vanliga säsongsinfluensan.
Du kan läsa hela Maciej Zarembas text här (låst).
Du kan läsa hela pressmeddelandet från Region Stockholm https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2020/10/vard-av-boende-i-sabo-under-pandemin/.
Jan Hagberg
Publicerad 2020-10-13
Vi får regelbundet ekonomiska rapporter från Region Halland som mer påminner om en berg-och dalbana som på Liseberg. Ena månaden ligger man på tiotals miljoner plus, nästa månad lika mycket back. Varje gång man ligger på minus så skriker våra politiker på mer pengar till regionen. Tur att ingen av dessa politiker eller tjänstemän arbetar i det privata näringslivet, för där hade de inte blivit långlivade med den ekonomi som de presenterar.
Men, vad är egentligen de stora problemen i Region Halland som leder till denna totala ekonomiska förvirring? Problemet är inte brist på resurser, vare sig ekonomiska eller personella.
Det som saknas är organisation och ledarskap.
Det är brist på organisation. Inom regionen finns ett antal av oss skattebetalare avlönade regionråd. Trots att jag bott många år i Halmstad, har jag ingen aning om vilka dess politiker är. Detta tyder på att alla dess regionråd inte behövs utan vi kan här spara skattepengar.
Planerade operationer som ställs in på grund av att en person saknas i operationsteamet tyder på dålig planering och organisation.
Den offentliga vården ägnar för lite tid åt patienterna. I stället lägger man mycket tid och resurser på olika projekt, folkhälsoarbete, seminarier och konferenser. Den privata vården fokuserar på patienten.
Inrätta kvartersakuter på våra vårdcentraler och hänvisa patienterna dit istället för att alla skall besöka akutsjukvården på sjukhusen som leder till oacceptabla väntetider.
Det är brist på ledarskap. Sluta att befordra duktig vårdpersonal till att bli dåliga chefer och ledare. Detta är kapitalförstöring av gigantiska mått.
Låt den som utses till chef också vara chef. Politikerna ska endast sätta upp mål och tilldela resurser, (VAD som ska göras). Chefen och personalen beslutar HUR detta ska genomföras. Politikerna ska sluta lägga sig i det dagliga arbete.
Tillsätt chefer och ledare som vågar vara chef och ledare och som i första hand inte tänker på det kollegiala när man fattar beslut. Chef och ledare måste börja inse vem som är deras uppdragsgivare.
Detta skulle spara regionen stora summor pengar i stället för att köpa ut misslyckade chefer.
Veteranen